”Sell in May and go away”
av Karl Felixson Forum 2015-01, sida 28, 29.01.2015
samt investerarbeteende.
Karl Felixson är forskardoktor i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors, specialiserad på företagsvärdering, företagsköp och -fusio ”Sell in May and go away”
Att utföra aktieanalys är både kunskapsoch tidskrävande. Därför använder in vesterare olika tumregler för att motivera transaktionerna. En av de vanligaste är ”Sell in May and go away ..;, med slutknorren ”… but remember to come back in September”, alternativt ”.. but buy back on St. Legers day”, som syftar på en hästkapplöpning som ägt rum årligen iseptember i Doncaster, England sedan 1776.
Regeln är så gott som identisk med den så kallade Halloween-effekten som säger att man bör äga aktier från den 31 oktober till den 30 april och hålla sig till andrainvesteringar under sommarhalvåret.
Fungerar rättesnöret? Historiska siffror samt akademisk forskning visar hur det sett
Inget skolboksexempel. De ovanstående resultaten står i skarp kontrast till läroböckerna inom finansiell ekonomi, som utgår från att marknaderna är effektiva och att avkastningarna inte följer några regelbundna mönster över iden. Ifall mönster existerar så bör de försvinna så fort de blir kända, eftersom investerarna då utnyttjar mönstren. Eftersom Halloween-effekten åtminstone inte ännu ;ycks ha försvunnit frågar man sig vad det kan bero på. Dentroligaste förklaringen ligger i investerarnas beteende: inför sommaren är det möjligt att placerarna realiserar vinsterna som genererats under vintern, eller kanske växjar dem till en mindre riskutsatt portfölj inför sommaren. Det är även möjligt att effekten är självuppfyllande: ifall illräckligt många investerare följer samma strategi uppstår säljtryck på våren och köp ut tidigare. Först några färs- | oe tryck på hösten.
ka siffror gällande Finland: | 0& mm — En annan möjlig förkla grafen intill visar den må- | 90 tt 1 TN ring är att effekten har upp-mö -M nadsvisa avkastningen för stått av slumpen: om flera tillräckligt världsomspännande händelser inträffar
Hex25-indexet under 13 år | (med start efter att IT-bubb- ve lan sprack). Vi ser att avkastningarna varierar kraftigt från månad till månad, även om det handlar om ett medeltal för 13 år (ju kortare tidsperiod, desto kraftigare svängningar).
En intressant observation: om vi delar in avkastningen i sex månaders perioder, enligt Halloween-effekten, så avkastar vinterhalvåret i medeltal 1,04 procent per månad medan motsvarande siffror för sommarhalvåret är 0,14 procent.
Givetvis kan resultatet drivas av slumpen. Det är därför skälatt se närmare på empirisk forskning - två studier kommer till samma resultat som ovan.
Den första studien, publicerad 2002, undersöker Halloween-effekten i 37 länder under perioden 1970-1998. I alla länder förutom två (Nya Zeeland och Argentina) är avkastningen för vinterhalvåret högre än under sommarhalvåret. I den senare undersökningen, publicerad 2009, förlängs tidsperioden för 19 av länderna fram till 2007, och resultatet förblir det samma.
Den senare studien inkluderar därtill olika sektorer i USA 1926-2006. Intressant nog är effekten tydlig icirka två tredjedelar av affärssektorerna, medan en tredjedel uppvisar svaga eller inga skillnader mellan vinter- och sommarhalvåret. Kännetecknande för sektorerna utan Halloween-effekt är att de tillhör gruppen handel och konsumtion.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR12015
SÄSONGSVARIATIONER. Genomsnittlig avkastning per månad under tiden november 2001 till november 2014 för Hex25-indexet.
under någotdera halvåret kan de slå igenom i statistiska undersökningar.
Till exempel inföll den ryska krisen 1998 i augusti, och 9/11-terrordådet ägde rum i september — bägge under sommarhalvåret.
Tljuset av forskningsresultat förefaller slumpen inte som någon en trovärdig förklaring då effekten har dokumenterats så gott som överallt och under olika tidsperioder.
Nytta och risk. Kan man som investerare dra nytta av dylika effekter? Svaret blir tveksamt: ”njaa”.
Historiskt sett tyder det mesta på att effekten varit relativt kraftig och ihållande, men det finns ingen garanti för att framtiden ser lika ut.
Man ska också minnas att variationen mellan månaderna och de enskilda åren är väldigt stor. Även om effekten skulle upprepa sig i framtiden, hindrar inget att till exempel sommaren 2015 blir ett rekordår beträffande börsuppgång — sådana händelser ryms inom felmarginalen.
För placerare som trots allt är villiga att ta risker lönar det sig antagligen att förutse effekten och sälja under andra halvan av april och köpa tillbaka i slutet av september, alternativt i början av oktober, samt att hålla sig till aktier inom tungindustridär Halloween-effekten verkar vara starkast. m