Seppo Lindblom efterlyser industripolitisk debatt av vänstern

Taggar: Personer: Seppi Lindblom Teman: politik

dast extra faktorer, som inte skall påverka baslönen. De har dessutom en tendens att för all framtid påverka lönen, även om själva faktorerna avlägsnats. Som exempel nämner Paterson ett skeppsvarv i Glasgow, där arbetarna erhöll ett extra lönepåslag pga att de ibland var tvungna att arbeta i regnväder. Lönepåslaget bibehölls trots att arbetet senare skedde helt under tak. Vad som tidigare hade varit ett extra lönetillägg, hade förvandlats till en del av baslönen.

Paterson-metodens ändamålsenlighet har nuförtiden erkänts i ett flertal länder. Också i Finland tillämpas en modifierad form av systemet. Kollektivavtalet mellan AFC och STL/TOC har baserats på en befattningsklassificering liknande den Paterson framlagt. I Finland tog systemet i bruk år 1974, och det täcker alla de löntagare som har en sk befattningsbeskrivning. I praktiken innebär detta sgs alla kontorstjänstemän inom industrin, i detta nu ca 50 000 personer.

Att man kom att börja tillämpa Paterson-metoden berodde helt enkelt på, att en av AFCs experter på lönefrågor kom att läsa den bok vari Paterson presenterar sitt klassificeringssystem. Under avtalsförhandlingarna var parterna eniga om systemets fördelar.

Det avtal som undertecknades melJan AFC och STL har väckt intresse även på annat håll. Bla i Danmark har man tagit del av Finlands sätt att förverkliga Paterson-metoden, och har utgående från vårt mönster åstadkommit ett liknande kollektivavtal för industritjänstemännens del.

Produktivitet betyder flera beslut Vad säger då Paterson om lönenivån vid en eventuell förändring av produktiviteten, det mått varmed man vanligen mäter möjligheterna till lönepåslag? Patersons logiska förklaring är den, att ökad produktivitet innebär ökat arbete, d vs ett större antal fattade beslut per tidsenhet. Lönen bör alltså öka i samma mån som antalet fattade beslut. Patersons fasta övertygelse är, att företaget vinner på att skapa en stabil grund för sitt lönesystem: ”In the absence of structure, management goes by guess and God — and often loses out”. Oo

Artikeln har författats av pol kand Tore Ahola.

Seppo Lindblo efterlyse industripolitisk debatt av vänster — Om våra problem är strukturella är hela stimulansdiskussionen en såpbubbla utan en strukturpolitis diskussion.

— En sådan är åter omöjlig att föra, om inte debattörerna slår fast sina åsikter om det ekonomiska systemet.

we” Seppo Lindblom har bitit ifrån sig igen. Denna gång vid ett möte som Suomen Liikemies-Yhdistys anordnade i Helsingfors, där han enligt egen utsago inte framträdde som direktör vid Finlands Bank utan som socialdemokrat och vänsterman. I det skenet finns det speciellt mycket intressant i tongångarna.

Han konstaterar att de praktiska åtgärderna och de ortodoxa tongångarna nu strider mot varandra och att man verkligen inte vet vad vänstern, som nu i sin helhet sitter i regeringen, egentligen vill.

— Om man vill uppmuntra företagaren att söka nya idéer och marknader, är det inte mer än rimligt att man berättar för honom vilka spelreglerna är. Del är inte riktigt

FORUM 2/7 vackert, om man först offentligt deklarerar att vi har kapitalismens kris och sedan i tysthet önskar företagarna lycka till.

— Oberoende av om det är fråga om strukturpolitik eller konjunkturpolitik så förefaller ett sådant tänkesätt ha vunnit vida spridning i vänsterkretsar, att det är viktigare vilken form det statliga inflytandet får än vilket slutresultatet blir.

Seppo Lindblom knyter här an till en tanke som Erik Allardt redan för ett par år sedan framförde vid sparbanksdagarna, att våra politiker är medel-orienterade än mål mera orienterade. Lindblom: — I investeringspolitike har intresset koncentrerats på mäktiga kulisser, såsom grundandet a investeringsråd. Man har tex inte varit intresserad av att undersöka om kanske skattepolitiken, socialpolitiken och lönepolitiken tillsammans via prismekanismen har påverkat storföretagen relativt sett fördelaktigare, och undergrävt villkoren för den mindre, arbetskraftsintensiva industrin.

Seppo Lindblom drar en lans för moroten i stället för piskan — Det är speciellt viktigt att just för företagarna i den mest innovationskänsliga och arbetskraftsintensiva medelstora industrin göra klart, att vinstbringande företagsamhet anses vara önskvärd och inte skadlig. Det här bör komma till synes också i de ekonomisk-poliliska lösningarna. O 13