Simon Spies utan Simon

av Bo Ingves Forum 1990-03, sida 12-13, 22.02.1990

Taggar: Teman: företag

och med sammanslagningen var det j bara att vänta förändringar också gäl lande de finska dotterbolagen SpiesResor Ab och Ov Tjäreborg Ab. Och helt riktigt. från och med i år är det holdingbolaget Ov Simon Spies Ab som koordinerar den strategiska verksamheten för de båda resebyråerna. För kunderna har ingenting ändrats. Spies-Resor säljer fortsättningsvis Spiestesor och Tjäreborg säljer fortsättningsvis Tjäreborgresor.

— Den stora fördelen med nvorganisationen är givetvis att vi både volymmässigt och ekonomiskt sett blir betydligt starkare. Det innebär att utgångsläget vid underhandlingar med hotell och flygbolag förbättras avsevärt. Som exempel kan nämnas att de båda bolagen tillsammans använder sju olika flygbolag. Detta ger ju rum för förhandlingar. berättar Hans Nvlund, VD för Simon Spies.

Bra profiler

Han konstaterar att Spies och Tjäreborg profilmässigt passar ihop som hand och handske. Spies starka sida ligger på den traditionella solsidan. dvs strandsemestrar i södern. Tjäreborg ger ett lite mera sofistikerat urval med tonvikten mera lagd på nyheter och individuellare resmål.

— Solresorna kommer att förbli myckert viktiga för researrangörer i det vintermörka Norden. Men intresset för fjärran resemål och tex stadssemestrar ökade markant mot slutet av 80-talet. och den tendensen kommer vytterligare att förstärkas under detta decennium. Med två starka företag i vardera sektorn kan jag inte säga annat än att vi har ett bra utgångsläge inför 90- talet, poängterar Nylund.

Tjäreborg och Spies har sammanlagt en dryg femtedel av den finska chartermarknaden. Av koncernens marknadsandel står Tjäreborg för ungefär 80 procent.

Totalt såldes i fjol ca 1.1 miljon charterresor i Finland. Klar etta är Aurinkomatkar med en marknadsandel på över 30 procent. Finnmatkat och Tjäreborg är u Är lika stora. men räknat på koncernnivå är Simon Spies nu tvåa i Finland.

“Hasse” tog över Spies-Tjäreborg.

12

SIMON SPIES UTAN SIMON

Text: Bo Ingves

Simon Spies har återuppstått. Han har också bolagiserats och heter nuförtiden Oy Simon Spies Ab. Det är dock inte fråga om några spökaffärer, utan efterdyningar av den stora danska resebyråaffären för drygt ett år sedan. Spies-koncernen kapade då över 80 procent av den danska chartermarknaden i och med köpet av den andra stora dansken, Tjäreborg.

— Jag tror att ökningen nu dämpas betydligt. inte minst med tanke på att kärvare ekonomiska tider kanske står utanför dörren. I år satsar vi därför närmast på att stärka vår nuvarande ställning och inte på tillväxt, säger Nylund.

Slut på billighetsresor?

Reellt sett har charterresandet sjunkit kraftigt i pris sedan 50-talet. Karrikerat sagt kunde man på 50-talet för en genomsnittlig månadslön resa till Stockholm medan motsvarande lön på 80-talet förde resenären till Fjärran Östern.

En sak som retar upp många charterturister är när väggrannen 1 hotellet skryter med att han i sista hand köpt sin resa för en bråkdel av det pris man själv betalt. Ett sätt att sanera resebranschen vore därför enligt Nylunds åsikt att researrangörerna inte ”skänker” bort eventuella överblivna resor.

— Givetvis smärtar der att köra med tomma platser. Men om otyget med sistahandsresorna tog slut tror jag nog att folk snabbt skulle lära sig att beställa sin resa i

Mot slutet av 80-talet började stadssemesträrna bli populära bland finländarna. Intygas kan att det ger flykt år ullvaron att sitta med et fradgande ötstop vid ett medeltida torg och fundera över gångna tider.

tid. Då skulle också researrangörernas verksamhet avsevärt stabiliseras och genom det också resornas kvalitet förbättras. anser Nylund.

Fjolåret var ett gott exempel på hur det går då utbudet plötsligt överstiger efterfrågan. Många resebyråer så gott som skänkte bort sina resor. Åtminstone «delvis inverkade detta priskrig säkert på några resebyråers konkurs i fjol.

Nylund betonar dock att han tror att de verkliga billighetsresornas tid är förbi, eftersom det ju uppenbarligen inte är en god affär att sälja resor på förlust.

— I själva verket hoppas jag det för kundernas skull. Det är ju omöjligt att på sikt arrangera välfungerande resor o 3/1990 FORU man inte får tillräckligt betalt för dem, säger han.

20 år med bilar

Hur kom då ”bilförsäljaren” Nylund att bli ”resebyråmannen” Nylund? Innan han tog över rodret för koncernen Spies-Tjäreborg i september i fjol hade han varit hos Veho i 12 år. Senast var han resultatansvarig för Vehos guldkorn, Helsingforsfilialen. På Veho basade han för en årlig omsättning på 500 miljoner mark, på Simon Spies för en omsättning på 700 miljoner mark.

Många lyfte säkert på ögonbrynen då en person totalt utan anknytning till resebranschen plockades till VD för SpiesTjäreborg i Finland. Nylund själv tycker inte att det var underligt. Han konstaterar att managementuppgifterna i princip är de samma i alla företag, och att det därför inte ligger något onormalt i att högre chefer byter bransch.

— Tvärtom ser jag det som enbart positivt. Ju längre man är i en viss bransch eller ett visst företag, desto svårare blir det att förnya sitt tänkande, säger han.

En vanlig direktörssjuka är enligt Nylund att man kör fast i gamla spår och blir frustrerad när det inte går att ta sig upp ur dem på nytt. Med tanke på den mentala sidan är det viktigt att livet också i övrigt är i balans.

— Jag anser inte att direktörer som skryter med att de arbetar [8 timmar i dygnet är speciellt duktiga. Närmast visar der att de saknar förmåga att prioritera och delegera. För att kunna ge en gedigen insats I arbetslivet måste människan också i Övrigt vara i balans. Därför får man inte glömma bort sin familj och fritiden. Det finns redan alltför många “vandrande paet” på direktörsnivå. säger Nylund.

Företagspatroner

Simon Spies var något av en företagspatron av den gamla stammen. Företaget var personifierat i honom och han satte sin rägel på hela företagsbilden. Genom sitt ärgstarka privatliv var han också företagets bästa reklammakare.

Men tiderna förändras. Företagspatronernas tid är i stort sett förbi och i många företag har chefsstolarna övertagits av anonyma teknokrater. Ni vet, de där som tillbakadragna i sitt elfenbenstorn funderar över siffror och rapporter som ställs framför dem av lika anonyma medarbetare.

Också det här är out. Dagens lösenord för företagsledare är i stället att ha en aktiv inblick i företaget, en aktuell utblick över marknaden och en helhjärtad satsning på sitt företag.

Men vad innebär denna litania egentligen? Frågar man Hans Nylund är svaret helt enkelt att den moderne företagsledaren skall kunna sitt företag och satsa hundraprocentigt på det.

— Om en företagsledare inte känner till vad hans företag gör. kan han ju inte fatta riktiga strategiska beslut om framtiden. Och om chefen inte med sin själ lever med i företaget kan han inte heller kräva att medarbetarna gör det. Det här innebär dock inte. som jag tidigare konstaterade. att man skall viga hela sitt liv åt företaget.

FÖRUN, 3/199 för

Det är lika viktigt att också sköta den mentala hälsan. säger Nylund.

Han understryker också att en VD inte skall blanda sig i den löpande verksamheten, ”det har man ju experter som gör”. även om han måste stå den operativa verksamheten nära.

— Masa Yards VD Martin Saarikangas är ett bra exempel på en företagsledare som både vet vad hans företag sysslar med, har klara visioner om framtiden och som satsar hela sin själ i företaget. konstaterar Nylund.

Längre bort på 90-talet

Resandet har ju hela tiden börjat utsträckas till allt mera exotiska platser, och det är en trend som vtterligare kommer att förstärkas på 90-talet. I dag står fjärr-, skid- och stadsresorna för 7-8 procent av koncernens resor. men om fem år tror Nylund att andelen har fördubblats.

— Speciellt tror jag att s k kulturresor, typ Wien. Budapest och Kairo, kommer att öka. Ökningen torde ske på bekostnad av solresorna, eftersom jag inte tror att totalvolymen nu längre kommer att öka i någon nämnvärd mån, spår Nylund.

Med tanke på Kanarieöarna, som ju tra ditionellt är finländarnas resemål nr 1. tror Nylund dock inte på någon nergång. Han onstaterar att kanarieturisterna från Storbritannien och Västtyskland har minsat kraftigt de senaste åren. Samtidigt har det byggts till hotell i stora mängder vilket har lett till en kris inom den kanariska tutistnäringen. — Men för oss nordbor är detta bara positivt. På grund av den hårda konkurrensen har hotellen tvingats satsa hårt på sin standard. Givetvis förbättras också vår örhandlingsposition i samma takt som vi år flera alternativ att välja mellan, understryker Nylund.

Resan startar då hemdörren stängs

Gemensamt för de flesta resenärer är att de vill ha en gratis resa men ett femstjärnigt hotell. Och det är en ekvation som inte går ihop. Också tidtabellen är viktig. Om planet är någon timme försenat är det givetvis researrangören som är oduglig.

— Var beredda på allt. Det är det enda råd som vi researrangörer kan ge, säger Nylund.

Som exempel nämner han att det inte har snöat i Florida i mannaminne men att det underverket skedde kring julen. Och med dagens proppfulla luftutrymmen och internationella planbrist räcker det med ett litet missöde någonstans i världen för att tidtabellerna på andra sidan jordklotet kan slängas i papperskorgen.

— Alla som åker reguljärflyg regelbundet vet att dröjsmål hör till vardagen inom

Efter nästan 20 år i bilbranschen sadlade Hans Nylund om och är nu koncernchef esebyråerna Tjäreborg och Spies i Finland. Hau ser en stor likhet mellan bilhandelns problem med överstora lager av begagnade bilar och resebyråbranschens problem metd realisationsresor. Han tror dock att marknaden håller på att bli sundare.

hela flygbranschen, Ett sätt att inte gå upp i limningen om t ex avresan fördröjs. är att inse det faktum att resan startar då hemdörren stängs. Inte först då man slänger in kappsäcken i hotellrummet, understryker Nylund.

Det kanske vanligaste klagomålet är i alla fall hotellen. Speciellt i USA har hotellen fått sig en skopa ovett. Ett faktum är dock att den normala hotellstandarden i USA är lägre än den europeiska.

— Vill man ha ett fint hotell måste man därför också vara beredd att betala berydligt mera än 3 000—5 000 mark för en semester t ex i Florida. Och Iyxhotell är lika dyra i USA som på andra håll i världen. avslutar Nylund. [ 13