Sjuttiotalets fusionsdebatt enda krisunge i Niords historia

av Christian Schönberg Forum 1994-12, sida 10-11, 06.10.1994

Taggar: Organisationer: Niord

Sjuttiotalets fusionsdebatt enda krisunge i Niords historia

Christian Schönber ed facit i handen var det nog ändå bra att Niord gick med i Akava och fördjupade sam arbetet med de finskspråkiga ekonomisterna, anser Göran Meinander. mångårig påverkare inom Niord och SEFE, i dag.

— Det var trots allt inget lätt beslut att fatta, medger Meinander. Själv var jag först helt emot den ohemula tanken, dels att lägga ner en finlandssvensk institution och dels att Niord plötsligt skulle börja syssla med arbetsmarknadsfrågor (Akava). Men efter övertalning accepterade jag småningom idén och kan inte längre komma med några invändningar mot sammanslagningen. Inte var det heller lätt att plötsligt tvingas acceptera den språkliga minoritetsrollen i ett helt finskdominerat förbund. Samarbetet har ändå hittills fungerat rätt bra och man kan lugnt säga att våra påverkningsmöjligheter klart har överskridit de matematiska tio procent vi representerar inom SEFEÉ. Jag bara frågar mig: vad hade hänt om vi lämnat oss utanför? Samma frågeställning gäller för övrigt också dagens debatt och ställningstaganden för eller emot EU — men det är ju en helt annan fråga.

De organisatoriska omställningarna ställde i tiden till med en del oro bland Niord-medlemmarna, vilket ledde till att ett flertal skrev ut sig i protest från föreningen. I och för sig var betänkligheten från finskt håll inför sammanslagningen minst lika stor. Men efter en tid bedarrade stormen och medlemsantalet började åter växa. Rådande de — Niords verksamhet har utvecklats från kamratförening mot professionellt driven intresseorganisation, säer Göran Meinander, själv mångårig påverkare i Niord och SEFE.

pressionstider har drivit allt fler, såväl yngre som gamla hankeiter, tillbaka till medlemsregistret. En del har skrivit in sig av ett rent och skärt intresse för verksamheten, medan ett betydligt antal gått med för att på sikt försäkra sig om en dräglig a-kasseersättning i detta arbetslöshetens förlovade land .

Niords olika ansikten

Tolkningarna och beskrivningarna av guden Niord, dess ursprung och betydelse för ekonomen genom tiderna går något isär. Per-Erik Floman och PerErik Öhblom karaktäriserar, isina uppsatser om föreningens fem första decennier, Niord som fruktbarhetens, rikedomens och sjöfartens gud, medan institutionens skriftställare på nittiotalet söker ersätta parollen om fruktbarhet och rikedom med begreppet handeti stället.

Men är det inte just den fruktbärande businesstanken i kombination med ett personligt ekonomiskt vinstintresse som skall utgöra ledstjärnan i Niords verksamhet — Nej, enligt min uppfattning har nog tyngdpunkten i föreningens verksamhet legat mera på det sociala planet, säger Memander. Ändå kan man nog säga att verksamheten de senaste tiderna utvecklats från en renodlad kamratförening mera i riktning mot en professionellt driven intresseorganisation. Föreningen lever med sin tid och utvecklas i den riktning medlemmarna önskar. Det fornnordiska gudanamnet Niord tycker jag personligen bra om eftersom det avviker från de flesta andra andra stereotypa föreningsnamn i våra kretsar.

“Tåget har rullat stabilt”. uttrycker sig Meinander, som hängt med i verksamheten från studietiden ända fram till början av detta decennium. Men finns det då inga hotbilder, inga moln på himlen som skulle tyda på ett minskat intresse för föreningar av typ Niord — Intresset för all fritidsverksamhet växlar och går i vågor. Tidigare hade exempelvis Niord ett flertal verksamma gillen som sedermera har dött ut ett efter annat, vilket är synd. Där ser vi igen exempel på de berömda marknadskrafterna som regerat. Finns det inte efterfrågan bör man inte med våld uppehålla en tradition. Kanske kommer gillena tillbaka nångång, hoppas Meinander som nog säger sig titta med en viss avundsjuka på den finsk språkiga organisationen, visserligen mycket större än Niord, som har en hel del värdefulla klubbaktiviteter på programmet.

Varför spara beslut till arla morgonstund “Programmerad verksamhet” i all ära, men enligt Meinanders uppfattning är det nog den enorma kontaktyta som skapas inom Niords verksamhetsramar som tar priset. Men enligtintervjuoffret har det också funnits irritationsmoment som inte alltid varit så lätta att bemästra.

— Att leda en förening som Niord är inget märkvärdigt, det är enbart en upplyftande och trevlig sysselsättning, medan det exempelvis i renodlade arbetsmarknadssammanhang (läs SEFE-Akava) handlar om en helt annan värld, med egna regler som varken får eller bör brytas (fast man nog ibland skulle vilja). Mötena är normalt långa och ineffektiviteten frapperande påtaglig. Och vem är det egentligen som i tiden bestämt att beslut varken kan eller bör fattas innan utsatt dead-line är inne? Ett typiskt spel för yttervärlden som numera har blivit tradition. Besluten fattas ofta nog långt in på småtimmarna vilket sedan leder till omfattande tolkningsprocedurer följande dag för att kolla upp vad man egentligen åstadkommit. Inom businessvärlden sätter man inga dead-lines — man bara ser till att beslut fattas så snabbt och effektivt som möjligt.

Äldre än man tror

Egentligen går sjuttioåriga Niords anor tillbaka ända till år 1909 då Kamratförbundet Niord bildades, vilket skedde under Svenska handelshögskolans föregångare Högre Svenska Handelsläroverkets tid. Ekonomföreningen Niord påtog sig redan då uppgiften att dels verka som förenande länk mellan ekonomer i näringslivet och de studerande vid Hanken och dels fungera som arbetsförmedlande länk såväl för medlemmar som för studerande. Den senare nämnda funktionen sköts numera centraliserat i SEFE:s regi.

Den samhälleliga nyttan av föreningens verksamhet är obestridd. Föreningen har genom åren fört en kontinuerlig öppen dialog med högskolorna och den vägen kunnat påverka utvecklingen i samhället. Bl.a. i kampen mot den tänkta fusionen med Åbo Aka demi spelade Niord en avgörande roll när planerna sprack.

Ser visionären Göran Meinander inga hotbilder på den Niordska himlen — Nej, så länge SHH finns — lever Niord! Jag tror personligen att Niords betydelse som intresseorganisation kommer att växa 1 framtiden. Vi kan ju exempelvis bara titta på dagens arbetsmarknadssystem som för närvarande genomgår stora förändringar. då de centraliserade avtalen snart får skatta åt förgängelsen. Först får marknaden vänja sig vid att avtal fattas på förbundsnivå för att i ett senare skede övergå i rena företagsavtal. Det måste finnas någon fast punkt där ekonomerna kan hämta information och stöd beträffande förändringarna på arbetsmarknaden. För att inte tala om den kommande situationen då vi är fullvärdiga medlemmar i EU och en stor del av medlemmarna flyttar utomlands.

Göran Meinander har de senaste tjugo åren skött exportuppgifter inom Partek-koncernens skeppningsavdelning. För närvarande är han knuten till koncernens isolationssfär. 9

Kt-mässan 60 år

Mindre känt är att Ekonomföreningen Niord de facto är initiativtagare till den årligen återkommande Kontorstekniska mässan somm detta år slagit upp sina dörrar för sextionde gången! En bedrift i sig. Redan för 70 år sedan kunde man notera att kontorstekniska spörsmål, i synnerhet kontorsorganisation och rationalisering, låg ekonomerna varmt om hjärtat.

9 Den första kontorstekniska utställningen ordnades redan år 1934 i Vita Salen i samband med Svenska handelshögskolans 25-års jubileum. Via Billnäs möbelutställning och Finska Elektriska Ab Strömbergs tjuvalarm kom man in i utställningssalen där 20 företag ställde ut sina produkter.

9 År 1939 ville man ånyo arrangera en utställning men de krigsmoln som hopade sig i världen fick arrangörerna att avbryta de redan påbörjade förberedelserna. Krigsåren sköt upp Kl-utställningen med tio år. e Grunden till dagens Kt-mässa med vidhängande kurser och seminarier lades år 1958 då utställningen ordnades tillsammans med Ekonomförbundet i Helsingin Kauppakorkeakoulus utrymmen samtidigt som en kurs arrangerades i Hanken.

& År 1960 blev Kontorsmaskinsaffärernas Förening (numera Föreningen för Kontorsteknisk handel) medarrangör för mässan medan Niord och Ekonomförbundet även ansvarade för kursprogrammet. Mässan växte och utrymmena i de två handelshögskolorna blev för trånga. 9 1964 kom Finlands Mässa med i bilden och utställningen har sedan dess ordnats i mässans utrymmen.

€ Niord Fortbildning Ab grundades år 1985 och har sedan dess stått för kursarrangemangen tillsamman med SEFEK (numera SEFEK Oy).

& År 1991 ordnades första gången en separat utställning för datateknik, Kt-data, som nu vartannat år alternerar med den mera omfattande Kt-mässan.

Jubilerande Niord ubilerande Niord

Niord igår och idag:

KONTAKTYT med många uppgifter

Göran Åhman

Perspektivet för denna krönika är medlemskap i NIORD under drygt 30 år med nästan obruten verksamhet i olika sammanhang i och för vår jubilerande förening, inte minst som Niords representant på olika poste i SEFE.

t hela började redan under stu dietiden vid Hanken. Som sty relseordförande för SHS var jag adjungerad medlem i Niords styrelse och också under några år verksamhetsledare för dåvarande Ekonomplatser, vår svenskspråkiga föregångare till ekonomförbundets nuvarande platsförmedling. På den tiden var det närmast fråga om att försöka fylla näringslivets behov av nydimitterade ekonomer och korrespondenter samt sommarvikarier. Idag är ju dessvärre arbetsplatsförmedlingens uppgift den motsatta.

ck vare tidig bekantskap med

Niord blev det för mig självklart och naturligt att genast efter avlagd examen bli medlem i Niord, som redan på den tiden väl fyllde den viktiga uppgiften som en kamratförening, som ett forum för upprätthållandet av kontakterna med studiekamraterna och — kanske framför alll — för alt komma medi den gemenskap som de äldre föreningsmedlemmarna utgjorde, många av dem på högt uppsatta poster i samhället. I detta avseende är Niords uppgift idag oförändrad.

TT: vare den svenskspråkiga skolningsverksamhet som Niord bedrivit har många generationer diplomekonomer och diplomkorrespondenter fått fortbildning och aktuell information.

Göran Åhman, VD för Cortex Oy, Niordmedlem med en lång rad förtroendeposter över åren och Niords representant i Forum som dess styrelseordförande, ser på sin förening i ett 30-årsperspektiv.

Niord har otvivelaktigt också framledes en viktig roll i fråga om fortbildningen på svenska, ofta i samarbete med högskolans fortbildningsenhet och SEFEK.

Angelägen är också den uppdaterade information om aktuella frågor med nära anknytning till ekonomkårens arbetsuppgifter som Niord ger.

E milstolpe i Niords historia är enligt min uppfattning sammanslagningen i mitten av 1970-talet med det då finskspråkiga ekonomförbundet, som ju har blivil en stark, framgångsrik och växande tvåspråkig organisation för hela ekonomkåren. Niord var och är idag förbundets näststörsta medlemsförening. Vår förening med sina 3 000 medlemmar påverkar i hög grad det 22 000 medlemmar starka förbundets verksamhet — till fromma för alla. Ett livskraftigt Niordiett livskraftigt SEFE är min framtidsvision.

I och med anslutningen till SEFE kom också intressebevakningen med bland Niords verksamhetsformer. Medverkan i den skapade i början en del friktioner. Problematiken löstes genom möjligheten att vara medlem i SEFE och Niord men stå utanför intressebevakningen. Med facit i handen, speciellt efter den depression som vi nu uppenbarligen börjar ha bakom oss, står det klart, att beslutet att delta i intressebevakningen via AKA VA och IAET var riktigt och har varit till fromma för många föreningsmedlemmar. Idag och framdeles lämnar sig knappast någon av ideologiska eller andra orsaker utanför intressebevakningen — vi som är företagare har dessvärre inte rätt att vara a-kassamedlemmar.

No har också varit en betydelse full och aktiv delägare i tidskriften Forum för ekonomi och teknik, numera den enda regelbundet utkommande ekonomisk-tekniska tidskriften på svenska i vårt land. Forum kan inte jämföras med sina såväl vad upplaga som sidoantal beträffar stora finskspråkiga konkurrenter. Inte desto mindre är tidskriften enligt min åsikt en synnerligen viktig informationskanal, ja, nästan en institution då man beaktar Mercator och Affärsekonomisk Revy, som under årens lopp uppgått i Forum. Niord är och förblir, hoppas jag. en livskraftig del av de organisationer, samfund och föreningar, som utgör basen för vår finlandssvenska kultur. 11