Skäll inte på dieseln - den är renare än du tror!

av Christian Schönberg Forum 1991-13, sida 19-20, 10.10.1991

Taggar: Teman: diesel

Skäll inte på dieseln — den är renare än du tror!

Text: Christian Schönberg

Finländarna matas fortfarande med gammal, felaktig och tvivelaktig information i frågor som gäller dieselmotorns nedsmutsande effekt på miljön. Experter hävdar däremot att den moderna dieseln är renare än sin katalysatorförsedda bensinkusin.

ör närvarande är det definitiv inne med bensindrivna bilar so drivs med blyfri bensin. Lika inne är det att framhäva katalysatorn som den enda saliggörande uppfinningen som kan rå bot på de ständigt ökande luftföroreningarna från den växande vägtrafiken i landet. Men hur är det i verkligheten, håller argumenteringen och vet man överhuvudtaget vad man talar om? En diskussion med Olof Enbom verkställande direktör för Finlands Dieselförbund, ger belägg för antagandet att man de fact rör sig på gungfly. Inte ens de gröna f som ju ger sig ut för att plädera för en renare miljö och mindre luftföroreningar vet vad de talar om. Miljöterroristerna, som Enbom föredrar att kalla dem, har inspirerats av miljöministeriets förlegade och tvivelaktiga information, som sedan nyttjats i rent propagandasyfte.

Ny diesel renare än bensinmotor

Det rör sig givetvis fortfarande en massa osande och illaluktande diseldrivna fordon på våra vägar. Bilar som har ett antal år på nacken och förmodligen orkar några år till. Ett faktum som i stort färgar de flestas uppfattning om dieseln som nedsmutsningsboven nummer ett. Vilket den däremot inte mera är. Dagens diesel är de facto renare än en bensinmotor försedd med katalysator. Uppryckningen har närmast skett genom förbättrad förbränning tack vare ny förbränningskammare och nytt elektroniskt styrt insprutningssystem.

Enbom lägger en del av skulden på dieselfabrikanterna som inte i tillräcklig hög grad lyckats sprida information om de nya miljövänliga dieselmotorerna. En annan infallsvinkel är att man på importörshåll velat bromsa informationen om nya dieselfakta för att inte behöva tillstå katalysatorns uppenbara brister.

F RUN 13/1991

VD Olof Enbom vill väcka konsumenten till insikt om att den nya dieseln inte mera får tillåtas bära epitetet miljönedsmutsare.

— De flesta bil- och katalysatortillverkare, oljebolag och politiker har ju velat dra nytta av den rådande situationen genom att slå fast att bilarnas luftföroreningsproblem tack vare katalysatorn nu är lösta.

På tiden att dieselskölden rentvås

Det är hög tid att starta putsningen av ”dieselskölden”. Experter och forskare kan givetvis ge vederhäftig information om fakta kring dagens nyaste dieselrön, men det kommer ändå att ta sin tid innan dieselns rykte är helt rentvått. Exempelvis Volkswagen har ju redan med sin nya Umvwelt-bil visat på möjligheterna att göra såväl avgaser som lukt oförnimmbara för geme ne man. Det samma gäller också ljudnivån. En ledstjärna för varje bilfabrikant, anser Enbom. Att på sikt hålla kvar en straffskatt (dieselskatt) på fordon som förorsakar mindre miljöförstörelse och nyttjar ett framdrivningsmedel som är förmånligare att produ | cera, är väl knappast försvarbart.

— Också politikerna bör ta sitt an I svar genom att skapa en sänkning a svavelnivån i bränsleutsläppen, vilket även skulle ha en höjande effekt på dieselkatalysatorers och partikelavskiljares funktioner. Vikten av denna åtgärd ökar nu kraftigt eftersom importen av motorbränslen numera är fri och klara risker finns att delar av servicestationerna inte mera saluför ”Europas bästa dieselbränsle” som enligt en engelsk undersökning kommer från Nestes kranar.

Finland igen efter sin tid

Att Finland inte håller jämn takt med den allmänna utvecklingen i världen är ett känt faktum. Landet ligger genomgående minst ett, oftast nog flera, år efter Sverige och övriga västeuropeiska länder i dynamiken. Dieselfronten utgör inget undantag från regeln.

— Den allmänna föråldrade uppfattningen är fortfarande att dieselmotorn är slö och långsam, att den är högljudd och att andrahandsvärdet är för lågt. Vidare har åtgången på bensindrivna bilar (innan depressionen slog till) varit så pass stabil att bilimportörerna inte sett sig betjänta av att erbjuda marknaden ekonomiska dieselalternativ.

I England och Frankrike har marknaden redan reagerat på de nya dieslarnas fördelar. I England är redan mer än var tredje bil dieseldriven medan dieselbilarnas antal i Frankrike når upp till över 40 procent av den totala bilstammen.

vän 19

Diesel…

fortsättning

Vem i Finland känner till att Peugeot, Rover och Citroen håller sig med ett otal dieselvarianter. Varannan bil av märket Citroen XM och Renault 25 säljs med dieselmotor i Frankrike. Bränsleåtgången för nya succén Peugeot 605 med dieselmotor är närapå hälften av bensinvariantens motsvarande förbrukning.

Vem har hört om modeller som Seat Ibiza 1,7D Special med en diesel som har bättre prestanda än kända VW Golf, för att inte tala om priset. Diesel-Ibizan ser fö ut att bli något av en succé i England. Knappast har vi i landet heller någon djupare kännedom om Fiestas 1,6 D eller Escorts diesel, eller Montegon?

Olof Enbom varnar presumtiva bilköpare för att låsa sig fast i gamla förle gade attityder. Det kan löna sig med nytänkande i bilfrågor. så pass kostsamt som det är att hålla sig med dessa heliga kor i Finland.

— En bra start är att lägga sig till med Autoliittos årligen publicerade kostnadsberäkningstabell. Via den sållas redan en del av personliga missuppfattningar bort.

Finland kanske ändå inte alltid efter

Vårt land ligger trots allt inte i lä på alla områden. Neste är ett bra exempel på motsatsen. Bolaget har nämligen enligt en undersökning utförd av engelska Ethyl Petroleum Additives Ltd visat sig producera Europas bästa dieselbränsle.

Kvalitetsskillnaderna inom Europa är stora. Närmast handlar det om avvikelser. i viskositet. densitet, cetanvärden, svavelhalt och frysbeständighet. Men också andra olikheter som direkt inverkar på motorns pre standa finns dokumenterade. Resultat som inte enbart är mätbara i laboratorier utan i lika hög grad styrkta utgående från praktiska test.

Exempelvis kan dieseloljans bristfälliga frysbeständighet vålla stora problem vid körning vintertid i nordiska/arktiska förhållanden. Nestes produkter tål, beroende på kvalitet, temperaturer mellan minus 34—36 grader C. I Sverige ligger nivån mellan —26 och —34, i Danmark —18—24, Tyskland —24—31, Österrike -—17, Frankrike —15—19, Schweiz —21, England —16, Holland —18, Grekland och Spanien —8 samt i Portugal vars dieselolja tål temperaturer på endast minus 6 grader C.

En annan detalj man bör se upp med är rostbenägenheten hos många kvaliteter. Portugal, Tyskland, Danmark och Belgien nämns som varnande exempel. Men också där är en skärpning på gång och standardvärden är på kommande. LJ

Fartnarkomaner sätts under förmyndarskap

Text: Christian Schönber n totalrevidering av motorfor donslagen är under arbete. Om Trafikministeriets förslag till ny lag, som för övrigt stämmer överens med EG:s motsvarande planer, går igenom kommer fartnarkomanernas framtida framfart kraftigt att begränsas.

20

EG-kommissionens förslag går ut på att alla lastbilar över 12 ton samt bussar över 5 ton. vilka tagits I bruk efter den 1.1.1985 bör förses med automatisk fartbegränsare. Systemet är redan obligatoriskt i Frankrike.

En undersökning som Kommissio Undersökningar har utvisat att tunga fordon rent ”rutinmässigt” överskrider fartbegränsningarna.

nen utfört visar att merkostnaden för installation av fartbegränsare betalar in sig på bara ett år. enbart genom den klart minskade bränsleförbrukningen. Om erfarenheterna av den automatiska fartbegränsaren visar sig vara goda kommer Kommissionen att utsträcka användningskravet även till lättare fordon.

Tunga fordon syndar regelbundet

Hastighetsmätningar har bevisat att tunga fordon med nästan rutinmässig exakthet överskrider tillåtna fartbegränsningar. vilket inverkar menligt på trafiksäkerheten. Höga hastigheter ökar även bränslekonsumtionen. avgasutsläppen och bullernivån.

Vissa trafikexperter har i offentligheten uttalat sig i kritiska ordalag om dylika automatiska hastighetsbegränsande åtgärder. Man har tom ansett att åtgärderna skulle försämra trafiksäkerheten eftersom tunga fordon inte mera skulle kunna ta ordentlig fart för att snabbare komma upp i följande motlut. Också omkörningarna skulle äventyras eftersom draget inte skulle hinna till.

På Trafikministeriet har man däremot följt uttalandena. om tunga fordons behov av att vid behov överskida maäximihastigheterna, med stor oro och påpekar att lagen inte godkänner ens momentan överskridning av stipulerad takhastighet. L 13/1991 F RUN