Skattepolitiken blir regeringsfråga?
av Mats Kockberg Forum 1979-07, sida 05, 25.04.1979
Taggar: Teman: skattepolitik
ledaren
Skattepolitiken blir regeringsfråga?
RIKSDAGSVALET ÄR ÖVER och blickarna riktas nu mot regeringsförhandlingarna. Tillsvidare har man mest kivats om basen för det politiska kabinettet — en fråga som i och för sig är central, men som trots allt inte i betydelse kan mäta sig med det program med vilken en kommande regering skall skrida till verket. Man behöver inte vara mycket av spåman för att kunna sluta sig till att författnings- och beskattningsfrågorna kommer att stå i förgrunden i de programmatiska diskussionerna.
I valdebatten rådde en rätt stor enighet om att tyngdpunkten i beskattningen borde förskjutas från direkt till indirekt skatt. De höga marginalskatternas negativa inverkan på arbetsmotivation och företagsamhet erkändes allmänt. Eftersom det på kort sikt torde vara orealistiskt att tänka sig en radikal minskning av de statliga utgifterna är en möjlighet att garantera skatteintäkterna att gå in för att i ökad utsträckning beskatta konsumtion och istället lätta på beskattningen av arbete, vilket i klartext innebär lägre inkomstskatt, Ett snabbt avgörande i regeringsfrågan måste efterlysas, inte minst med tanke på att statsförslaget för år 1980 föreläggs ministären redan under sommaren. Den tjänstemannaberedning av ärendet som för närvarande pågår är dessutom betjänt av att veta enligt vilka riktlinjer rikets skattepolitik skall läggas upp.
En del kritiska röster har efter riksdagsvalet hörts beträffande möjligheterna att reformera beskattningen i föreslagen riktning. Det är därför uppenbart att tyngdpunktsförskjutningen bör ske stegvis för att det skall finnas politiska förutsättningar för att driva igenom en ny skattepolitik. Flera sakskäl talar nu för att statsmakten skall ta ett nytt grepp på beskattningen — en åtgärd som dessutom skulle vara ägnad att köra de segt kvarhängande recessionsstämningarna bland medborgarna på porten. Då det gäller skattepolitiken på längre sikt bör planeringen samtidig inriktas på att möjliggöra en sänkning av det totala skattetrycket.
OCKSÅ NÄRINGSLIVET hyser förhoppningar om reformer. Det föråldrade omsättningsskattesystemet belastar vår exportindustri och försämrar konkurrenskraften. Investeringsverksamheten har trots de tydliga tecknen på ekonomiskt uppsving inte ännu kommit igång i behövlig utsträckning. Skattesystemet bromsar produktiva investeringar och därigenom riskerar vi att i teknologiskt hänseende bli efter våra medtävlare. Från industrihåll har man efterlyst en klart utstakad ekonomisk politik för den nu inledda riksdagsperioden. En målinriktad verksamhet av statsmakt, näringsliv och arbetsmarknadsorganisationer under rubriken ”investeringar skapar arbete” skulle ge hela det finländska samhället den stadga som under en längre tid efterlysts. För att de positiva effekterna av vår relativt låga inflationstakt, förbättrade handelsbalans, hoppingivande BNP-ökning oc de goda relationerna på arbetsmarknaden skall kunna tillgodogöras och omsättas i fortsatta åtgärder i syfte att stimulera näringslivet krävs en bredbasig regering som i samförstånd med berörda parter lägger om företagens beskattning på ett sätt som stärker exportansträngningarna och ökar investeringsbenägenheten.
TILL DEN SKATTEPOLITISKA ÖNSKELISTAN kan fogas ytterligare en punkt, som borde vara enkel att genomföra: slopa omfångsbeskattningen och trygga istället kommunernas inkomster på annat sätt. Därigenom skulle vi slippa ett irritationsmoment som är ägnat att uppluckra den omtalade skattemoralen.
Skattepolitiken är ett tacksamt ämne för demagogiska kungörelser. Uppenbart är emellertid att en kraftig medborgaropinion nu förespråkar reformer i beskattningen. Frågan bör därför väga tungt i förhandlingarna om ett nytt regeringsprogram.
FORUM 7/79