Skatterazzia

av Nils Nordberg Forum 1985-02, sida 14-16, 06.02.1985

Taggar: Teman: saktter

FRUN I 2/85 2/85 FCOÖRUN

Ny form av skatterazzia i Svensk bygtbransc än: påverk la Norden

Här bygger SCA Papper AB ut sitt pappers. bruk i Sundsvall för omkring 1,5 miljarder” svenska kronor. En ny pappersmaskin ska tas i drift i början av 1986. Minst 300 under” entreprenörer kommer att delta i u go den. z 14

Det svenska Riksskatteverket prövar en ny form av skatterazzia i anläggningsbranschen. I ett stort anläggningsprojekt ska hundratals underentreprenörer granskas innan de ens har hun nit börja bygga.

Skatterazzia kommer också att påverka de många Nordiska underentreprenörer som är verksamma på den svenska markna den.

I Riksskatteverket (RSV) har tröttnat på att ständigt se bytet skritta bort på lätta ben i de buskiga snåren. Det händer nästan varje gång RSV i efterhand granskar underentreprenörer som har varit inblandade i stora byggprojekt.

Bytet, det är de företag som lyckas försvinna i fjärran utan att betala in sina anställdas skatter, arbetsgivaravgifter eller mervärdeskatt till den svenska staten,

I många fall kommer de fifflande företagen undan i en rökridå av svårgenomträngliga bulvanförhållanden.

Men inte nu längre. RSVs revisorer finns på arbetsplatsen redan när bygget börjar. De följer alla anbudshandlingar och kontrollerar att anbudstagarna har betalat skatter och avgifter.

Än så länge är det ett försöksprojekt. Det händer i Norrlandsstaden Sundsvall där SCA Papper AB bygger ut Ortvikens Pappersbruk med bl a ytterligare en pappersmaskin för en totalsumma av 1,5 miljarder svenska kronor.

Byggnadsentreprenaden = uppgår = till omkring 10 procent av totalsumman och har gått till ett konsortium bestående av Skanska och WP-System AB.

Kontroversiell modell

Det är många som i stor spänning följer RS5SVs försöksprojekt i Sundsvall. Modelle är nämnligen hämtad från den kontroversiella så kallade ”eko-kommissionen”, Kommissionen mot ekonomisk brottslighet.

Eko-kommissionen tillsattes i november 1982 av det socialdemokratiska statsrådet Ingvar Carlsson. Den ekonomiska brottsligheten hade varit en viktig valfråga i valet i september samma år. Regeringen ville visa handlingskraft.

Under ett och ett helvt års arbete presenterade eko-kommissionen ett trettiotal ofta häftigt kritiserade delbetänkanden. (Se: INFORUM).

Delbetänkandet med modellen för skatterazzian i Sundsvall, heter något så tröttsamt som ”Vidgat samarbete mellan myndigheter på skatte- och avgiftsområdet. Förbättrad information till företag”.

Men hur tråkigt namnet än låter har betänkandets 134 sidor fängslat oerhört många. Hela upplagan är slut.

Eko-kommissionen berättar bl a att den ”svarta” sektorn av den svenska ekonomin uppskattas till 5—6 procent av bruttonationalprodukten (1983) att 33—39 miljarder kronor därmed undandras från beskattning varje år att landets sex miljoner skattebetalare var och en kan sägas förlora ca 2 000 kronor per år på grund av den ekonomiska brottsligheten att av rättsväsendets samlade budget på ca sju miljarder kronor, används en pro Av NILS NORDBER cent i kampen mot ekonomisk brottslighet att omkring 6,5 miljoner personliga inkomstdeklarationer varje år kontrolleras, men ett företag revideras av skattegranskare i genomsnitt en gång på 40—60 år.

Pengar att hämta

Eko-kommissionens betänkande beskriver en aktion i Stockholm där myndigheterna granskade företag i schakt- och husbyggnads-branschen, Av 1217 registrerade schaktföretag hade 554 skulder till staten på sammanlagt 65 miljoner kronor, Av 2 105 husbyggnadsföretag var 825 skyldiga 110 miljoner kronor,

Det finns alltså pengar att hämta. Men det är svårare än man tror, enligt ekokommissionen:

Ansvaret för indrivningen av skatter och avgifter är splittrat på flera olika myndigheter.

Vanligtvis sätts kontrollåtgärder inte in förrän man upptäcker oklarheter eller direkta felaktigheter i uppgifter som lämnas till myndigheterna från företagen.

De beslut om höjd skatt eller avgift som kan bli följden av en sådan kontrollåtgärd, verkställs ofta så sent att det inte längre finns några pengar att hämta. Företaget kanske inte ens existerar längre!

I många fall är föratagen utländska med utländsk arbetskraft. För att göra fusk Pb

Dessa herrar granskar underentreprenörerna som kommer till Sundsvall för att bygga ut pappersbruket. Längst till vänster står Karl-Erik Mikaelsson som är ordförange i Byggnadsarbetarförbundets avd 19. Byggnads ser till att entreprenörerna har tecknat kollektivavtal; Sten Fannberg är Riksskatteverkets Norrlandschef;

Jan Hellström ingår I Riksskatteverkets revisionsgrupp och längst till höger står Jan-Ewert Nehrer som är Skanskas arbetschef på byggarbetsplatsen.

15

F RUN N 2/8 med skatter och avgifter möjligt skapar de flera led av entreprenörer.

Det är mot denna bakgrund som ekokommissionen i betänkandet föreslår särskilda granskningsåtgärder vid ”mycket stora” anläggningsarbeten där ett stort antal underentreprenörer lämnar anbud. Sidan 113 ”För att få bästa möjliga resultat bör kontrollarbetet så långt möjligt bedrivas av revisorer som är placerade på platsen för anläggningsarbetet så länge det pågår. Revisorerna bör därvid ta del av anbuds- och entreprenadavtal, fakturor, tidlistor med arbetstagarnas namn etc efterhand som de förekommer i verksamheten.”

Delade meningar

Det är just detta som nu pågår i Sundsvall, med stort intresse bevakat av Svenska Byggnadsarbetarförbundet och Svenska Byggnadsentreprenörföreningen. Båda dessa organisationer har viktiga synpunkter på eko-kommissionens förslag.

Byggnadsarbetarförbundet tycker att förslaget är bra, men att det är viktigt att myndigheterna också granskar mindre anläggningsarbeten. Det finns idag byggföretag på den svenska marknaden, som inte har någon egen byggande personal. Företagen åtar sig byggprojekt och anlitar underentreprenörer för samtliga byggmoment. Därför kan även mindre anläggningsarbeten ha ett stort antal entreprenörer, anser Byggnads.

Byggnadsentreprenörföreningen (SBEF) anser också att kommissionens förslag till stora delar är bra: ”Förekomsten av 0 seriösa företag medför allvarliga problem för seriöst arbetande företag”, skriver SBEF i sitt remissvar på eko-kommissionens betänkande.

Men SBEF har invändningar. Om modellen för försöksprojektet i Sundsvall skriver föreningen: ”Det faktum att större anläggningsarbeten regelmässigt utförs av stora, seriösa företag utgör en garanti för att skatte- och avgiftsundandragande inte förekommer vid dylika arbeten. Anlitade underenreprenörer blir sålunda därvid regelmässigt föremål för en kontroll, för vilken rutiner sedan länge funnits hos företagen.”

SBEF syftar bl a på två viktiga lagar. Den ena säger att om en faktura från en underentreprenör inte innehåller viss 16

INFORUM

IH Under bösten 1984 resulterade ekokommissionens arbete i en regeringsproposition med åtgärder i 24 punkter som tillsammans också bildar en plattform för framtida åtgärder mot den /’ ekonomiska = brottsligheten. Några exempel — Ökat internationellt samarbete mot skattebrott och skatteflykt. Effektivare företagsrevision. Revisorerna åläggs att rapportera om bolagen inte betalat sina skatter och avgifter. | Kontroll av rådgivare. Vårdslös ekonomisk rådgivning kriminaliseras. Ytterligare 55 eko-poliser under de närmaste tre åren. Nu finns ca 240 sådana heltidstjänster.

Fler åklagare och utbildning av hundratalet domare i bokföring, skatte- och avgiftsfrågor mm. Företag och fackliga organisationer ‘| ska, på samma sätt som stat och kommuner, kunna få uppgifter om leverantörers restförda skatter.

Och bland regeringens stora rik linjer för framtiden märks — Nya lagar ska skrivas enkelt och vara lätta att tillämpa. Detta anses viktigare än ”millimeterrättvisa".

uppgifter om registrering, så ska uppdragsgivaren göra ett 50-procentigt avdrag på fakturan och betala in beloppet till staten.

Och i Medbestämmandelagen (MBL) ger & 38 facket, i detta fall Byggnadsarbetarförbundet, vetorätt mot anlitande av underentreprenörer som facket inte godkänner.

Minutiös kontroll

Då kanske skatterazzian i Sundsvall är överflödig?

Så här säger Karl-Erik Mikaelsson som är ordförande i Byggnadsarbetarförbundets avd 19 i Sundsvall: — Det som RSV håller på med här är väldigt bra. I den kontroll facket gör enligt & 38 i MBL, tittar vi i första hand på att underentreprenören har tecknat avtal med oss och att de betalar s k granskningsavgifter till facket. Däremot är det svårt för oss att kolla alla företags skatter.

Jan-Ewert Nehrer är Skanskas arbetschef på byggarbetsplatsen i Sundsvall. Han är också positiv till RSVs granskning av underentreprenörerna. Men han instämmer också i Byggnadsentreprenörföreningens åsikt att det redan finns en bety dande kontrollapparat som kanske i sig är tillräcklig: — Ja jag kan inte säga annat: Här arbetar vi själva för ett stort företag, SCA, och de hänger som hökar över oss. Alla fakturor från underentreprenörer som vi skickar vidare til SCA, får vi genast tillbaka om de exempelvis inte innehåller registreringsnummer för mervärdeskatt.

Svårt med underentreprenörer

Men det finns ett annat problem som varken fackets eller företagens kontroll kommer åt: En underentreprenör som byggkonsortiet anlitar, inser kanske att jobbet inte blir färdigt i tid och lämnar uppdraget vidare utan att meddela Skanska. Då riskerar både Skanska och Byggnads att tappa greppet om vilka företag som får ta emot betalningen för utfört arbete. Ska de tre revisorer som RSV har placerat på byggarbetsplatsen, behöva gå omkring och lyfta på hjälmarna för att se vilken arbetare som gör vad och var han kommer från — Nej, det har vi inte befogenhet att göra, säger RSVs Norrlandschef Sten Fannberg, ansvarig för projektet, Det är genom att följa anbudshandlingar och göra revision hos företagen som vi ser vilka som jobbar här.

— Och upptäcker vi att en entreprenör som har anlitats av byggkonsortiet har restförda skatter, är skyldig staten pengar, så meddelar vi kronofogden att företaget har fått ett jobb här, att det finns möjlighet att utmäta fordringar.

Dessutom har byggkonsortiet kommit överens med RSV om att redan på sina beställningar kräva att underentreprenören ska berätta för konsortiet om en annan underentreprenör får ta över jobbet.

— Det finns redan en paragraf som stadgar det i Medbestämmandelagen, invänder Byggnads ordförande Karl-Erik Mikaelsson — Ja, men tyvärr måste jag erkänna att man tappar bort sådant när det kommer till tredje eller fjärde led, erkänner byggkonsortiets Jan-Ewert Nehrer.

Huvudentreprenören har idag inte full kontroll över de underentreprenörer som anlitas.

— Vi ligger liksom och flyter mittemellan, bekräftar Jan-Ewert Nehrer.

Utbyggnaden av Ortvikens Pappersbruk påbörjades i somras, men än så länge har ingen oseriös underentreprenör fastnat i RSVs nät. Det är dock för tidigt att döma definitivt i frågan om vem som har rätt i analysen av hus anläggningsbranschen bäst ska saneras.

Men under den kommande våren ska den nya pappersmaskinen börja installeras och då kommer den riktigt stora strömmen av underentreprenörer. Inte minst från Sveriges grannländer. O