Skattesänkningar kan stöda hushållen
av Henric Borgström Forum 2008-07-08, sida 32-33, 28.08.2008
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 28008
VARLDEN: NORDEN
Skattesänkningar kan stöda hushållen
De skandinaviska länderna drabbas olika av avmattningen i ekonomin. I Danmar sjunker bostadspriserna medan den allt starkare kronan höjer kostnaderna för den svenska exportindustrin. För Norges del kompenseras den avtagande tillväxten av intäkterna från stigande olje- och gaspriser.
HENRIC BORGSTRÖM IH ÖRESUND
X Larmrapporterna om en kommande konkursvåg och kreditkris i de baltiska länderna har ännu inte gjort särskilt mycket avtryck i halvårsrapporterna för de två svenska storbanker med störst affärsverksamhet i Baltikum —- SWEDBANK och sEB. Men fortfarande finns möjligheten att kreditförlusterna blommar ut under andra halvåret — det blir alltså en spännande tid framöver.
Några farhågor om ökade kreditförluster på hushållsutlåningen i de nordiska länderna syns dock inte till, trots den allmänna finansiella oron.
Internationella valutafonden imf påpekade i våras i sin rapport World Economic Outlookatt bostadsprisernaide tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark är något mer övervärderade än i andra studerade jämförbara länder.
I Skandinavien finns en stark koppling mellan bostadspriser och privat konsumtion. Särskilt i Norge och Danmark äger hushållen själva en stor andel av lägenhetsbeståndet, något som också ökar starkt i Sverige. Belåningsgraden är hög. IMF påpekar att utbudet av osålda hus ökat kraftigt i Danmark, priserna har fallit svagt i Norge, uppgången i Finland har dämpats medan bostadspriserna i Sverige hållits väl uppe fram till våren.
SEB:s ekonomer kommenterar isin Nordic Outlook i maj (utgiven på engelska i augusti) denna IMF:s beskrivning. De tror att IMF på flera punkter överdriver riskerna för Norden, till exempel ”underskattar man betydelsen av ett högt sparande för såväl hushåll som of Bostadspriser i Norden 30 Procentuell årlig förändrin 5 QQ BuxwBuYSBYYQ BAB 2003 = 04 05 0 07 0 fentlig sektor, vilket ger motståndskraft mot ennedgång” Statskassorna är så pass välfylldaatt regeringar och parlament har möjlighet att sänka skatterna om så krävs för att stötta hushållen.
Till detta kan sägas att nybyggandet viker nedåt i alla de nordiska länderna. Särskilt i Sverige var nybyggandet redan i utgångsläget historiskt lågt, vilket bidragit tillbostadsbrist istorstäderna med åtföljande höga priser.
Samtidigt rapporteras om en avmattning i konjunkturen i samtliga nordiska länder även i Norge trots de höga olje- och gaspriserna, Enligt SEB:s Nordic Outlook kan BNP för fastlands-Norge minska från 2007 års rekord på 6 procents ökning nedtill 3,2 procent i år och 1,9 procent 2009. Den privata konsumtionen faller i ungefär samma takt.
De nominella lönelyften i Norge ligger på
Ekonomiska utsikter Procentuell årlig förändring 2008 respektive 2009 Sverige Finland Norge Danmark
Privat konsumtion
Konsumentprise källa: SEB maj/aug 0 5-6 procent årligen. Till följd av stigande inflationstakt sjunker ökningstakten för reallönerna med 4,5 procent 2007 och 2,5 procent 2009. Arbetslösheten håller sig fortsatt under 3 procent. De relativt höga lönelyften, pådrivna av olje- och gassektorn, skapar problem för fastlandsindustrin som drabbas av sämre konkurrenskraft och därmed tappade marknadsandelar.
Överskottet i Norges bytesbalans, de totala utrikesaffärerna, hålls dock uppe på en mycket hög nivå - cirka 17 procent av BNP - till följd av de ökade olje- och gaspriserna. Det kan jämföras med motsvarande siffor för Sverige (7,5 procent i år), Finland (3,4 procent) och Danmark (0,7 procent), enligt SEB-ekonomernas prognos.
Minskat byggande. Danmark har legat före
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 280 övriga Norden i konjunkturnedgången med en BNP-ökning på endast knappt 2 procent förra året. Det kraftigt fallande byggandet efter en tidigare boom bidrar starkt till en ökning med endast cirka 1 procent i år och ännu något lägre nästa år. Huspriserna kan komma att sjunka med uppemot 10 procent i år, tror SEB-ekonomerna.
Privatkonsumtionen sjunker gradvis fram till år 2009 till följd av ökad rädsla bland arbetstagarna för att förlora jobbet samt ökade räntor som urgröper löneökningarna. Men samtidigt kan den borgerliga regeringen till följd av starka offentliga finanser parera nedgången med skattesänkningar. I Sverige har finansminister ANDERS BORG förvarnat om en kraftig nedrevidering av tidigare prognoser.
De offentliga finanserna kommer fortsatt att ge utrymme för sänkta skatter, utbyggnad av infrastrukturen och betydligt högre statliga forskningsbidrag.
Konjunkturavmattningen har medfört ökad osäkerhet om RIKSBANKEN kommer att höja reporäntan i två steg från 4,5 till 5 procent i höst, vilket bankens ledning tidigare i ganska så klara ordalag har antytt. Inflationen på 4-procentsnivån under de senaste tolv månaderna (den högsta på 15 år) kan väntas vika nedåt under hösten till följd av lägre världsmarknadspriser på mat och energi.
Den flytande svenska kronan har på drygt två år stärkts från närmare 8 kronor till strax under 6 kronor i förhållande till dollarn (men sedan försvagats över 5 procent till cirka 6,30 kronor under augusti). Den tidigare försvagningen har medfört stora förluster för främst bilindustrin. Men de stora svenska exportindustrierna har i hög grad kunnat kompensera sig på kraftiga tillväxtmarknader i Asien, Latinamerika och Östeuropa.
STIG-ARNE SVENSSON, chefsekonom på ERIK PENSER FONDKOMMISSION i Stockholm, riktade nyligen skarpkritik mot Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige. Han anser att SCB regelbundet underskattar landets BNP med cirka en halv procent vid de preliminära sammanställningarna av nationalräkenskaparerna. Svensson har har själv vid flera tillfällen varit relativt träffsäker med sina egna prognoser.
”Om man ska tro SCB hade Sverige nolltillväxt under andra kvartalet, men samtidigt har sysselsättningen ökat mer än väntat först halvåret, industrins orderböcker är välfyllda och lönsamheten har aldrig varit så hög. Vi bedömer att BNP ökar i år med 2,2 procent och nästa år med 2,4 procent. Men SCB kommer i mars nästa år att visa en ökning med endast 1,6 procent, något som man troligen får revidera uppåt till 2,2 procent vid sluträkningen som genomförs först 2010”; säger Svensson.
Konsumtionen stryps i Baltikum. De baltiska länderna har alla tre råkat ut för kraftiga bakslag efter den snabba expansionen under tidigare år med kraftig överhettning. År 2006 ökade Lettlands BNP med 12 procent, Estlands med 11 procent och Litauens med närmare 8 procent. Men tillväxten väntas bli fortsatt hög även nästa år i Litauen med en uppgång på 5 procent. I Estland och Lettland väntas ökningen stanna vid cirka 3 procent. Det stora problemet är utrikesaffärerna. Underskott i Estlands bytesbalans var unde ”Statskassorna är så pass välfyllda att regeringar och parlament har möjlighet att sänka skatterna om så krävs föratt stötta hushållen fjolåret hela 17 procent av BNP. I år och nästa år väntas underskottet hamna på drygt 10 procent. Lettlands bytesbalans rasade förra året till minus 23 procent och ser ut att hamna på minus 10 procent nästa år. För Litauens del håller sig underskottet genomgående på strax över 10 procent.
I Estland har näringslivet större delen av sina lån i euro, vilket anses utesluta en devalvering av landets valuta eftersom en nedskrivning av värdet riskerar medföra mängder med fallissemang.
Med tuffa åtstramande åtgärder väntas Estland och Litauen på ett par år nästan halvera inflationstakten från 10 till 6 procent medan Lettland väntas få svårt att nästa år komma ned under 10 procent från årets höga 17 procents inflation. Åtstramningar har gjort att den privata konsumtionen i Estland knappt ökar i år medan den i Lettand minskar med drygt 1 procent. m
Annons Hanken