Skillnad mellan lön och inkomst
av Rita Asplund Forum 2007-12, sida 27, 18.12.2007
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2087
Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Skillnad mellan lön och inkomst
Löner och inkomster är ord som ann hos de flesta väcker känslor a de mest varierande slag. Starkast tenderar känslorna att svalla i november då skattemyndigheterna räknat färdigt på förra årets löner och övriga inkomster och tidningspressen börjar kabla ut vem som tjänat mest. I år råkade tidpunkten dessutom sammanfalla med allehanda förvecklingar på arbetsmarknaden. Och i diskussionens hetta är det lätt hänt att termer sammanblandas och att sakliga argument drunknar under ideologiskt eller politiskt styrda ‘sanningar!
Redan termerna sig skapar förvirring och konfliktfylld debatt om parterna uppfattar dem olika. Situationen blir inte bättre av att också experter slarvar med hur de använder termerna. Alltför ofta är det själva sammanhanget som avslöjar om talaren med inkomster de facto avser löner (förvärvsinkomster), totala inkomster (summan av förvärvsoch kapitalinkomster) eller disponibla inkomster (inkomster efter skatt och utökade med eventuella bidrag). Det ryms faktiskt en hel del välfärdspolitik mellan dessa termer, vilket i sin tur innebär att siffrorna bakom termerna förändras i olika grad beroende på vilka trådar de politiska beslutsfattarna bestämmer sig för att dra i.
Än mer kontroversiell blir situationen då man synar de mer eller mindre välgrundade argument som framförs i diskussioner kring inkomstnivåer och inkomstfördelning. Lönestrukturen är som känt sammanpressad i Finland liksom i de övriga nordiska länderna. Ett krav som under senare år ofta förts fram är att systemet med centrala löneuppgörelser måste luckras upp och i allt större utsträckning ersättas med lokala (arbetsplatsspecifika) löneavtal och individualiserad lönesättning. Detta ses som en förutsättning för att hålla kvar den egna välutbildade arbetskraften och sam- b el: N tidigt locka utländska experter
Det finns inte ägg för att
Men även om den allmänna ramen för de centrala uppgörelserna bibehållits mer eller mindre intakt under de senaste decennierna så har innehållet faktiskt förändrats en hel del, inte minst när det gäller möjligheterna att avtala om löner och övriga villkor på lokal nivå, Det är sedan en annan sak att arbetsgivarsidan utnyttjat dessa möjligheter i förvånansvärt begränsad utsträckning och i stället valt att rutinmässigt höja lönerna i enlighet med avtalade allmänna procentsatser. Följaktligen har löneskillnaderna mätta med grundlöner förändrats obetydligt också under senare år.
Däremot har skillnaderna i de totala löneinkomsterna — det vill säga grundlöner utökade med olika lönetillägg — klart ökat, i synnerhet bland välbetalda tjänstemän, vilket avspeglar företagens växande intresse för olika typer av belöningssystem. I det avseendet har utvecklingen inte varit olik den i Danmark och Sverige.
I det här sammanhanget kan det dessutom vara skäl att påpeka att de senaste årens empiriska forskning entydigt visat att det inte finns belägg för att större löne- och inkomstskillnader stimulerar den ekonomiska tillväxten. Finland är ju ett fullgott exempel på detta: trots en relativt sammanpressad löne- och inkomstfördelning kammar vi hem toppplaceringar i internationella jämförelser av ekonomisk framgång och konkurrenskraft. Den välutbildade men förhållandevis ”billiga” arbetskraften har klart gagnat finskt näringsliv,
Konkurrenskraftiga löner bör givetvis avspegla kunnande och erfarenhet på ett sätt som skapar incentiv att prestera så bra som möjligt. Om lönesättningen utformas rättvist och transparent torde en dylik utveckling knappast stöta på större motstånd.
Men det finns ingenting som säger att ökande löneskillnader mås teleda till exploderande skillnader i totala och disponibla inkomster. Den utvecklingen styrs i väsentlig grad a tilllandet.
större löne- och
Krav på ökad löneflexibili= in komstskillnader tet — om än snarare i motsatt . riktning - ställs också för den stimulerar den lågkvalificerade arbetskraften. ekon o mi ska Man hänvisar gärna till utveck- 73, .. lingeni Sverige och Danmark. tillväxte n.
den förda skatte- och socialpolitiken.
Den senaste tidens utveckling tyder på att politiker och beslutsfattare inte behärskat den känsliga balansgången mellan marknadskrafter och välfärdsmotiverade interventioner från statsmaktens sida. m