Skogen – ett livsvillkor
av Nicholas Anderson Forum 2020-07, sida 21, 25.08.2020
Trä är en vidunderlig resurs, och vi har tur, för vi är omgivna av skog. Var man än råkar befinna sig finns det skog på några kilometers avstånd – eller på bara några meters avstånd. Träd växer snabbt här – i god djup jord, på sandområden, på berg, eller på våta kärrmarker.
[caption id=“attachment_9355” align=“alignright” width=“271”]
Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans,
infrastruktur och klimatförändring.[/caption]
Träd renar luften, ger näring och skydd åt tusentals växter och djur, binder fukt i marken, och ger finländarna jobb, möbler, byggmaterial, papper, kartong och dussintals kemikalier och bränsle. Miljoner av oss njuter av skogarna och de färger de berikar vårt liv med under de fyra årstiderna, förutom att de är huvudråvara för produkter som exporteras till hela världen. Runt 20 procent eller mer av exporten härrör sig från skog, och ännu mer från relaterade produkter och utrustning.
Skogen har skapat en underbart diversifierad ekonomisk och social grund för oss finländare. Den har gett oss hög levnadsstandard, men också platser som skänker oss stor glädje och sinnesfrid— och ändå tar vi inte till oss toppforskarnas varningar, utan fortsätter att långsamt förstöra våra skogar.
Skogen blir fattigare. Färska undersökningar visar att åtminstone 40 procent av världsekonomin bygger på biologiska resurser. Och vidare: ju mer diversifierat liv, desto större möjligheter till medicinska upptäckter, ekonomisk utveckling och anpassning till nya utmaningar som klimatförändringen. En sund biodiversitet erbjuder flera naturliga tjänster för alla – tjänster som skyddade vattenresurser, odlingsjord, lagring och återvinning av näringsämnen, nedbrytning och absorption av föroreningar, skyddade ekosystem, och rehabilitering efter oförutsebara katastrofer.
Det är alltså en hel del vi får gratis, och kostnaderna för att ersätta dem vore – ifall detta ens är möjligt – oerhört höga. Därför är det ekonomiskt vettigt att satsa på hållbarhet.
Men i de nordiska länderna är inte allt som det ser ut att vara – färska studier av våra skogar visar att skogarnas biodiversitet har decimerats. Systemet med trädfällningsrotation och plantering av ”lämpliga fabriksproducerade” trädplantor har resulterat i att 90 procent av all ny skog blir art- och tillväxtensidig. Diversiteten har också minskat genom eliminerandet av skogsbränder, vilket resulterar i att hundratals arter ”rödlistas”. Alltför liten del av skogen lämnas att murkna naturligt, och skugga saknas i många skogsområden.
Våra tre stora skogsbolag monopoliserar skogsvarumarknaden. De producerar massa, sågvirke, olika typer av papper och kartong. Trots att de har utvecklat högeffektiv teknologi att tillverka dessa produkter, råder det ingen tvekan om att de producerar lågvärdesmaterial. Endast en liten del används för byggnader och andra högvärdesprodukter. Bulken av produkterna utgörs av lågvärdesprodukter som skeppas ut i världen och blir till kontorsmaterial, toapapper, servetter, blöjor, förpackningar, etiketter och numera även biobränsle för fordon.
Låg förädlingsgrad. Jämfört med Österrike, norra Italien och Tyskland utvecklar vi inte trä som en hållbar resurs för att tillverka vackra hus, möbler och andra produkter med lång livscykel. Trä används på samma sätt som fossilt bränsle.
Supercells nya ”träbyggnad” i Helsingfors är bara en betongkonstruktion med trä som ytmaterial. På nära håll ser byggnaden ryslig ut. Bara inomhus finner man några objekt som är exempel på hantverkskunnande. Puuartisti har byggt en ypperlig bastu av jättelika granrötter från stormfällda träd.
Det finns några lysande exempel på producenter av högvärdesträprodukter i världsklass – Nikari tillverkar underbara möbler i en liten verkstad i Fiskars. Kontio, Honka och Huliswood producerar hållbara stockbyggnader och småhus – men allt som allt representerar dessa trähjältar bara en liten bråkdel av dem som använder skogsresurser.
Grön politik sätts på undantag. Inom finsk politik är bilden skrämmande. Samlingspartiet och centern får enorma finansiella understöd från skogsbolagen, som driver omfattande och kraftfull lobbyverksamhet. De centrala ledarna inom centern är också stora skogsägare och utövar betydande inflytande i ett av de största skogsbolagen. Socialdemokraterna har intresse av att säkra sina medlemmars jobb inom skogssektorn, och sannfinländarna har offentligt deklarerat att de har föga intresse av klimatåtgärder som kan skada Finlands ekonomi! Bara de gröna har ett klart intresse att få till rätt och fungerande policy, men de hotar redan att lämna regeringen på grund av frågan om torvbränsle.
Det är ironiskt att det politiska systemet inte reagerar ens då vetenskapens argument är tydliga. Länge leve Trump-politiken, och låt oss hoppas att de förlorar nästa val … ifall du vill rädda planeten, alltså. Finländarna har orsak att tänka till för egen del, när de förfasar sig då Brasilien metodiskt bränner ner regnskog för att få betesmark för boskap och odlingsmark för sojabönor, men väljer att ignorera vad som händer på vår egen tröskel.