Skogen växer — växer skogsindustrin?

av Håkan Nylund Forum 1988-07, sida 12-13, 21.04.1988

Den finska skogen växer som aldrig förr, och virkesreserverna ökar Växer den finska skogsindustrin, eller är branschen enbart inriktad på att strukturrationalisera, internationalisera och förbättra lönsamheter? Ja och nej. Strukturrationaliseringsvågen förefaller för stunden att vara över, men internationaliseringen fortsätter och lönsamheten har stigit. Investeringarna | hemlandet har också ökat rejält, fast inte så mycket som virkesresurserna skulle tillåta. Men virke i skogen är inte detsamma so virke vid fabriksporten en finländska skogsindustrin hade, D liksom skogsindustrin I de flesta an dra länder i fjol ett mycket gott år. Exporten, vars betydelse är helt avgörande för branschen, ökade volymmässigt med 7,8 procent. Starkast var suget efter cellulosa och kartong, där exportvolymen ökade med nästan 10 procent. Pappersexporten ökade med 8,6 procent, medan den länge trängda sågvaruexporten volymmässigt ökade med respektabla 7,4 procent efter flera dåliga år.

1987 kunde ha klassificerats som ett boomår för branschen, om också prisutvecklingen hade varit lika god. Nu slog emellertid den goda efterfrågan ut i högre priser egentligen bara inom cellulosan, där exportinkomsterna ökade med 24 procent. Men Finlands cellulosaexport står numera bara för en dryg sjättedel av den kemiska skogsindustrins export — ca 3,8 mrd mk jämfört med de 22,4 mrd mk som exporten av papper, kartong och förädlade produkter hämtade in. Och värdet av exporten av de längre förädlade produkterna steg mycket litet, och i vissa produktgrupper knappast alls.

Högt kapacitetsutnyttjande Trots den otillfredsställande prisutvecklingen förbättrades ändå lörisamheten i företagen kraftigt. Bokslutsbulletinerna har förkunnat toppvinster, och hela branschen registrerar ett klart höjt driftsbidrag. Det steg i fjol med hela fyra procentenheter till 16,6 procent, och inom den kemiska skogsindustrin till ca 18. Förklaringen är vid sidan av kostnadsjakt och samordningsvinster från branschrationaliseringarna alldeles klart det höga kapacitetsutnyttjandet. Kapacitetsutnyttjandegraden steg med ca fyra procentenheter till 92 procent, och inom marknadsmassafabrikerna till nära nog teoretiska 96 procent. I den kapitalin 1 tensiva kemiska skogsindustrin har varje procentenhet i kapacitetsutnyttjandet en mycket kännbar ekonomisk betydelse. Skogsindustrins stora fusions- och strukturrationaliseringsvåg börjar också för denna omgång vara genomförd. När de första fusionsåren i de flesta fall medfört betydande kostnader av engångsnatur då boen rensats började i fjol samordningsfördelarna och strukturvinsterna på allvar att bita. Den enda pågående fusionsoperationen är nu

Text: Håkan Nylund

Livliga investeringar

Den goda efterfrågan och förbättrade lönsamheten har också satt fart på branschens investeringsiver. I fjol ökade investeringarna med en dryg tredjedel till ca 6,2 mrd mk. Massaindustrin har investerat kraftigt i utvidgningar och förnyelser, medan pappersindustrin både förnyat äldre pappersmaskiner och byggt helt nya — oftast dock så att någon äldre, mindre maskin tagits ur bruk.

integrerandet av Schauman i Kymmene koncernen. De två samägda bolagen Joutseno-Pulp och Sunila, vilka ännu för en tid sedan verkade att gå mot en fusion med någon av sina huvudägare, har genom beslut om nyinvesteringar respektive bättre lönsamhet fått fortsatt respit som självständiga bolag.

Skogsindustristrukturen ligger alltså för närvarande fast.

I fjol körde två förnyade och två nya maskiner i gång, medan i år sju förnyade och en helt ny pappersmaskin startar. Under de två följande åren skall åtta nya eller förnyade maskiner tas i bruk. Speciellt värda att notera är de två pappersfabriker som byggs vid de tidigare ointegrerade cellulosafabrikerna Metsä-Serla i Kaskö och Joutseno Pulp, och Yhtyneets investering I en tidningspappersmaskin för returpappersråvara i Kaipola.

Storinvesterarna | pappersmaskiner har under de senaste åren framför allt varit Kymmene och Yhtyneet, vilka bägge sedan 1986 förnyat eller nyinvesterat i fyra maskiner. Samtidigt har bägge bolagen ocks 7/1988 FORU byggt eller bygger helt nya pappersfabriker [ Storbritannien — Caledonian Paper tespektive Shotton Paper.

Fortsatt höjd förädlingsgrad

Inriktningen på investeringarna följer fortfarande klart den etablerade trenden mot högre förädlingsgrad. Volymen av mark nadsmassa minskar genom att integrationen i fabrikerna ökar, medan pappersproduktionen vrids från bulkprodukter som tidningspapper till längre förädlade journaloch finpapper. Ironiskt nog var efterfrågan i fjol speciellt god just på cellulosa och tidningspapper, som den finländska industrin — låt vara med vissa undantag — allt mer dragit sig ur.

Genom att största delen av utbyggnaderna och investeringarna inriktar sig på att höja effektiviteten och förädlingsvärdet, och att tex nya pappersmaskiner ofta ersätter äldre och mindre, blir nettokapacitetsökningen och virkesanvändningen sällan väldigt mycket större. De i fjol igångkörda pappersmaskinerna representerade tex en bruttokapacitet på 545 000 ton, men nettokapacitetsökningen var bara 190 000 ton.

Massaindustrin ökar visserligen hela tiden sin kapacitet genom utvidgningar och moderniseringar, men det enda nya, stora fabriksprojektet är Metsä-Pohja, som skall bygga en cellulosafabrik i Kajana. Bakom projektet står skogsägarintressena, och bolaget genomför som bäst en aktieemission för att samla ihop sitt grundkapital. Ca hälf FORUN, 7/198 ten av målsumman på 50 Mmk har redan uppnåtts.

De redan påbörjade eller fastslagna utvidgningsprojekten beräknas öka industrins virkesanvändning med ca 7,4 milj m? från nivån i mitten av 1980-talet. Massaindustrins konsumtion väntas öka med ca 9 mil m?, medan sågindustrins behov av stock beräknas minska med 1,6 milj m2.

Skogen växer som aldrig förr Samtidigt växer den finska skogen som aldrig förr. Enligt de preliminära uppgifterna från den åttonde skogsinventeringen är den årliga tillväxten åtminstone 75 milj m2. Enligt inventeringen skulle våra skogar innehålla omkring 1780 milj m? virke, jämfört med ca 1660 milj m? år 1980. Då den årliga totala virkesavgången ur skogen stabiliserat sig kring 54 milj m?, är tillväxten alltså hela 21 milj m? större än avgången.

Sett ur virkesbalansens synvinkel borde det därmed finnas mycket goda möjligheter att bygga ut skogsindustrin i Finland. Men virke i skogen är inte det samma som virke vid fabriksporten.

Industrins virkeskonsumtion uppgick i fjol till drygt 48 milj m?. Av den här virkesmängden kom 42 milj m? från Finlands skogar, medan hela 6 milj m? importerades, främst från Sovjetunionen. Virkesimporten har näs tan fördubblats sedan 1970-talet.

Trög virkeshandel Utbudet av virke har visserligen ökat sedan krisåren i början av 1980-talet, och virkeshandeln har fungerat tillsfredsställande, trots att alla inköpsmål inte uppnåtts. Men inga tecken tyder på att utbudet skulle öka lika snabbt som skogsresurserna, och industrin är därför försiktig med att planera stora utvidgningar. Den nuvarande utbyggnadstakten följer i stort sett de mål som uppställdes | Metsä 2000-programmet, men tillväxten I skogen är större än den volym programmet räknade med.

Mer energi behövs Förutom virkestillgången — och givetvis de begränsningar marknadseftersfrågan ställer — är också energitillgången en osäkerhetsfaktor som industrin upplever som en broms för fortsatt expansion. Efterfrågan på energi riktar sig främst mot elektricitet, vars konsumtion stadigt ökat då produktionsmetoderna lagts om. Skogindustrins elkonsumtion har ökat från 13 TWh år 1980 till nästan 17 TWh 1987, och under den svåraste vinter kölden i fjol kunde industrins elbehov nätt och jämt tillfredsställas. Från skogsindustrins sida har man därför igen börjat föra fram krav på ett femte kärnkraftverk trots motvinden i opinionsläget. L 13

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."