Skogsindustrin i Finland: Tre jättar pä två vägar

av Fredrik Nars Forum 1996-02, sida 22-25, 22.02.1996

Taggar: Teman: skogsindustrin

Skogsindustrin 1 Finland —

Fredrik Nar ttar på två vägar

Orsaken till den stora fusionen? Att. UPM begav sig in på Kypunenes 7 Område genom a beslut om IWCfabriken i Raumo UInmonterad I förgrunden) påskyndade antagligen fusionsbestutet. I bakgrunden Me tumas celliulosafabrik som bliv färdig i mars.

FINLANDS SKOGSINDUSTRI HAR EN HELT NY SKEPNAD EFTER ”ANNUS MUTANTIS 1995”. DE TRE SKOGSJÄTTARNA BEFINNER SIG FÅ EN TUDELAD MARKNAD DÄR DET RÅDER OSÄKERHET KRING VARTÅT DET BÄR — SAMTIDIGT SOM INDIKATIVA FJOLÅRSRESULTAT BÖRJAR DROPPA IN.

ngen bransch reflekterar ut vecklingen i världsekonomin s snabbt som skogsindustrin. I oc med januari månads sämre pro gnoser om utvecklingen i

Tyskland och Frankrike är lärdomen viktigare än någonsin. Svagare ekonomisk aktivitet minskar direkt på annonsering och pappersanvändning, butiker och snabbköp minskar på försäljningen vilket bromsar upp kartongförsäljningen och byggprojekt läggs på is vilket stramar åt användning av trävaror. Därför åker skogsindustrin berg-och-dalbana.

— För tillfället är bilden av skogsindustrins situation tudelad, säger VD Jarl Köhler på Skogsindustrin r.f., skogsbolagens intresseförening.

— Å ena sidan har vi de tre problemområdena — sågade trävaror, cellulosa och finpapper — där orderingången varit svag och tvingat företagen till 4-5 veckors produktionesstopp under fjärde kvartalet 1995 och där prisnivån varit vikande speciellt för cellulosa och sågvaror, men också i mindre grad för de träfria papperskvaliteterna [se kurva på nästa sida].Å andr sidan har vi den starkare sidan, nämligen tidningspapper, journalpapper och bestruket mekaniskt papper, där marknaderna ännu drar relativt bra och priserna varit istigande säger Köhler.

Priserna på finpapper, t.ex. olika sorters kopieringspapper (se ruta på nästa sida för förklaring av de olika pappersslagen), har kommit ned pga. minskad efterfrågan. Den minskade efterfrågan beror för det första på att pappersgrossisterna inte vill köpa papper av skogsbolagen till det rådande priset utan hellre tömmer sina lager. Köparna har varit försiktiga i sina inköp och väntat på ytterligare fallande priser. För det andra har vi den sämre ekonomiska utvecklingen på de stora pappersmarknaderna Tyskland och Frankrike. Det innebär att skogsbolagen i segmentet för träfritt papper inte enbart säljer sina produkter till lägre priser — utan också i mindre volymer.

Skogsbolagen har svarat med ”stoppage” — att låta sina maskiner stå och har minskat produktionen för att förhindra extra utbud på marknaden — det är bättre att sälja mindre än att sälj fulla mängder till ett lågt pris, eftersom prisåterhämtningarna kan låta vänta på sig.

Skogsanalytiker Niklas Geust på FIM Fondkommission kommenterar läget för skogsindustrin — Fördelen med de stora investeringarna i slutskedet av den förra högkonjunkturen var att de finländska pappersmaskinerna nu hör till värl dens absolut effektivaste. Produktiviteten förbättras dessutom av fusionerna ifjol. Då dessutom bolagens balansräkningar börjar nå internationell standard finns det ingen orsak att tro på en lika djup lågkonjunktur i branschen som vi såg i början av 1990-talet. En låst växelkurs för den finska marken torde vara den största osäkerhetsfaktorn under slutet av 1990-talet.

Skogsindustrins investeringar har hållits på en lägre nivå än vid den förra högkonjunkturen som nådde toppen 1989. Mest kapacitet har det tillkommit i segmentet bestruket träfritt papper. Kymmene får tilläggskapacitet i Tyskland där de försett en finpappersmaskin med en coater vilket ändra maskinen till att producera bestruket FORUM NR 2/9 finpapper. Mot hösten i år blir MetsäSerlas maskin för bestruket finpapper färdig i Gerknäs (kostnad 2 100 Mmk och kapacitet 300 000 ton). 1 samma produktsegment tillkommer Enso/VeitsiIuotos jättemaskin i Uleåborg som blir färdig hösten 1997 (kostnad 2 500 Mimk och kapacitet 360 000 ton). All denna tilläggskapacitet i ett segment där priserna redan börjat sjunka! Hårdast slår detta mot Enso/Veitsiluoto som har en stor andelav sin produktion inom detta segment. Finpappersproducenten Kymmene skulle ensam ha varit i blåsten men fusionen med UPM gör att koncernen som helhet går väl tack vare UPM:s stora produktion inom obestruket trähaltigt papper och tidningspapper, där utvecklingen vari gynnsam. 199 omstruktureringens år

Förra året går till historien som en vattendelare och ett omstruktureringens år inom skogsindustrin.

Först skapades en ny skogsjätte genom att de båda statliga skogsbolagen Veitsilvoto och Enso-Gutzeit slutgiltigt gick ihop på våren.

Tjuni köpte Metsä-Serla upp den lifla familjeägda pappers och kartongproducenten Kyro.

I september kom den stora skrällen då Kymmene och Repola meddelade att deras skogsindustrier skulle gå ihop. Europas största skogskoncern var ett faktum.

I november köpte Metsä-Serla hälftenavdet familjeägda skogsbolaget Myllykoskis tyska fabrik i Albbruck och 35 procent av Myllykoski Paper Oy som blev en skilt företag för Myllykoskis finländska fabriker. I december meddelade ännu Metsä-Serla att företaget köpt det sydtyska skogsbolaget MD Papier.

Resultatet av omorganiseringarna är tre skogsjättar: UPM-Kymmene med en omsättning på 45 mrd mkinom skogssektorn och med ett rätt spritt ägande, men med försäkringsbolaget Pohjola som största enskilda ägare, Enso Oy, statligt kontrollerat genom 65,9 procent av rösterna hos Handels- och industriministeriet, och Metsä-Serla, kontrollerat av Metsäliitto — andelslaget som ägs av 120 000 skogsägare — som har 62,2 procent av rösterna.

Fusionsvågen är inte enbart ett finländskt fenomen Över hela världen harskogsföretag fusionerats eller köpts upp, och antalet aktörer på världsmarknaden har minskat. Detta borde minska risken för överinvesteringar. FORUM NR 2/96

FINLAN

JÄTTAR

EL SÅ Sorlachius É | Oulu Veitsäuoto 7 na Tervakoski (a , ag [nn == NS Bh |namn) gg Enso Gutzelt cd Andelslaget Metsäliitto 5090 I 3044 4 Sunila Metsä-Botnia 5086 | 1 MB ER MyllvkoskiPapar Ov 308KY 2058, Myllykoskt Oy T + Metsör | J stromsaat Rauma 45,60

Efter årtionden av fusioner och företagsköp finns det kvar tre stora grupperingar i Finlands skogstndustri. Cellolosafabrikerna Metsä-Botnia, Metsä-Rauma och Sunila är gemensamt ägda av olika grupperingar. Utländska företag är inte medtagna i bilden.

. PRISUTVECKLINGEN PÅ TRYCK- OCH SKRIVPAPPER i ECU på västeuropeiska marknaden jan 1991 = index 10 1991 1992 1993 1994 1995

Källa: Skogsindustrin rt.

Dagens situation i ett nötskal. Kurvan visar tydligt den tudelade pappersbranschen. Prisen på problembarnen obestruket och bestruket träfritt papper (markerade med rött) dalar samtidigt som tilläggskapacitet är på väg, medan prisutvecklingen för tidningsbapper och SC-papper (markerade med grönt) är gynnsam.

Papper, papper…

VI FINLÄNDARE HAR LEVT PÅ PAPPER

I MER ÄN ETT £ MELLAN SC Att kunna skilja mellan olika pa slag är inte det lättaste och t.o.m. en yrkesmänniska kan lätt gå bet.Papper ytbehandlas på många olika sätt och produceras i olika tjocklekar, vilkt ibland gör dem svåra at ige Gränsdragningarna mella ersslag är heller inte helt kl; inte ens yrkesmänniskor ä sekventa i terminologin såä under att en lekman blirkonfunderad. Tryck- och skrivpapper brukar indelas i fem grupper. De två huvudgrupperna är träfritt papj också finpapper) och träk per (kallas också mekanisktpapper). Dessa kan i sin tur vardera indelas i bestruket och obestruket. Det femte pappersslaget är tidningspapper. Tryck- och sticiupåD är prisordning, från billigare till dyrare e Tidningspapper

Papper som gjorts enbart på mekansk trämassa (träflisor) och används till dagstidningar. Är det pappersslag till. vilket återanvändningspapper an- vänds mest. - a » Obestruket trähaltigt papper

Görs med samma ingredienser som tidningspapper men med cellulös = a - dosa som tillsats.Den största gruppen ino detta segment är SC-papper (super calandered). Kalandrering är ett slags efterbehandling av papper vilket innebär att pappret trycks ihop mellanar valsar för att skapa en slät, och oftast glansig, yta. De flesta trähaltiga Och träfria papper kalandreras? Ett exem pel på SC-papper är pappret i$uomen || 8 Bestruket träfritt papper d

Kuvalehti. Hela denna = kalla ofta i folkmun för SC-pappe « Bestruket trähaltigt papper

Som förra gruppen men bestruket med pasta för att göra pappret ljusare eller förbättra tryckegenskaperna. Den största gruppen inom dettalse;

Olika produkter gjörda av finpapper, “dvs.

• Forum är tryckt på Printers Matt

L. KAN DU SKILJA LWC-PAPPER?

Journalpapper, dvs. mekaniskt papper, utgörs fråmst av undergrupperna SC- och; Aeon I

Bestruket och obestruket trähaltigt. papper kallas med ett gemensamt namn för journalpapper.

& Obestruket träfritt papper Begreppet träfritt papper är synonymt med finpapper. Obestruket träfritt papper görs (nästan) uteslutande av cellu-+ lösa. Största delen av detta segment förädlas till kontorsbruk, bl.a. till Ad kopieringspapper.

träfritt papper.

Bestruket. med pasta för att göra papp usare eller förbättra tryckegen aperna — pappret kan bestrykas fle gäng: essa papper används i t saker som eftersträvar ett elegantare utseende. T.ex. Elle och Gloria.

är ett ex gång bestruket träfritt papA sker raj äv er g

Men jämnar fusionerna ut konjunkturcyklerna? Jarl Köhler svarar — Skogsindustrins branta cykler kommer att fortsätta. Det är som om det skulle finnas kalkerpapper mellan cyklerna — de återkommer på samma sätt gång efter gång.

Det händer i Sydostasien

Sydostasien är området alla skogsbolag nu bevakar med vaksamt öga, Ekonomierna i Sydostasien har upplevt den starkaste ekonomiska tillväxten i världen — där högre levnadsstandard och förbättrad skolningsnivå skapar en explosionsartad efterfrågan på papper. Siffrorna talar sitt tydliga språk: då efterfrågan på papper i Västeuropa växer med en årlig, takt på 2,5-3 procent — växer den i länder som Kina, Indonesien och Thailand med 10-15 procent.

De sydostasiatiska skogsbolagen växer så det knakar, t.ex. Asia Pulp & Paper Company Ltd (indonesiskt men med huvudkontor i Singapore) som under de senaste fem åren vuxit med en hisnande takt på 30 procent per år. Också amerikanska och skandinaviska skogbolag håller på att etablera sig i området. Världens största skogsbolag, amerikanska International Paper, har t.ex. redan investerat i produktionsanläggningar. Det är bara en tidsfråga innan skandinaverna följer — Enso och UPM har visat intresse att grunda fabriker på området.

Intrånget på denna marknad sker genom att bygga fabriker från noll, s.k. green-field operationer, med skogsförsörjning, cellulosafabrik och papperseller kartongfabrik. Fabrikerna måste finnas nära konsumenterna eftersom transportkostnaderna annars blir en oskäligt högt andel av papperspriset.

Framtiden osäker

Men hur ser framtiden ut för skogsindustrin? Traditionellt har man ansett att massa- och pappersindustrin lever i cykler på 5-6 år Toppen nås efter 2-3 år — vilket vi upplevde för ett halvt år sedan då priserna var som högst. De senaste cykeltopparna inträffade 1989, 1984 och 1980. 5ecdan sommaren 1995 har priserna på träfritt papper kommit ner. Det är vanligen de som reagerar först — de var på motsvarande sätt de första som steg efter recessionen — varefter de andra slagen (träfritt papper och tidningspapper) vanligen följer. Prisen på de träfria pappren (dvs. främst SC- och LWC-papper) befinner sig för tillfället på en hög nivå och FORUM NR 2/9 skogsbolagen med handel i dessa pappersslag, främst UPM som är Europas största producent av SC-papper, borde göra goda resultat i dessa segment. LWC-pappret har varit det snabbast växande pappersslaget, men problemet är överkapacitet — t.ex. bygger UPM en LWC-pappersmaskin i Raumo med en årlig kapacitet på hela 400 000 ton. Men man måste komma ihåg att den stora fusionen minskat på investeringarna. Kymmene och UPM var de aggressivaste investerarna i den förra cykeln och skogsanalytiker hade väntat sig att de nu skulle bygga var sin nya IWC-maskin — i.o.m. fusionen blev det bara en.

Mot slutet av förra året sackade den goda profitabiliteten hos skogbolagen av. Då UPM-Kymmene överraskande gav de preliminära uppgifterna för 1995 redan i början på februari (”för att överraska spekulanter”) uppgav man en vinst efter finansiella poster på 6 mrd mk. Detta är den i absoluta tal mätt största vinsten ett finlindskt bolag någonsin gjort (slog Nokias rekord på 4 med mk från i fjol), men marknaden hade väntat sig mer och aktiekursen för både Repola och Kymmene sjönk. Det visade sig att vinstutvecklingen,speciellt för Kymmene, hade stagnerat under årets sista fyra månader.

Metsä-Serla kommer med sina förhandsuppgifter om förra året den 26 februari och Enso en vecka senare, den 5 mars. På basen av skogsanalytikers uppskattningar kommer Ensos nettovinst att ligga mellan två och 4,6 mrd mk.

I februari aviserade tidningen Kauppalehti på ledarplats att svackan i skogscykeln redan är här. Hur lång blir då denna svacka? Skogsanalytiker Niklas Geust kommenterar framtidsutsikterna för skogsindustrin — Trots det häftiga prisfallet på cellulosa — som antagligen leder till att finpapperspriserna kommer att sjunka ytterligare — är det mycket som talar för att svackan i högkonjunkturen inte blir särskilt djup Marknaden drar mycket bra på framförallt tidningspapperssidan, medan ökningen ikonsumtionenav journalpapper torde kompensera den tilläggskapacitet som byggs.

En annan analytiker är mer pessimistisk — Hur lång svackan blir är tusendollarsfrågan just nu. Det är svårt att kunna säga något bestämti detta skede … men personligen tror jag att branschen kommer snabbare ner än vad bolagen förutspått.

Han tror att marknadspriset på cellulosa kan sjunka ända ner till USD 500

FORUM NR 2/9 ”Hur lång svackan blir ä tusendollars frågan just nå till sommarn. Priset ligger för tillfälle på 725 mk och som mest tuschade pri serna tusenmarksgränsen i maj 1995. VD på Skogsindustrin r.£.Jarl Köhler: — Nu blåser det endast lite frisk bri inom skogsindustrin som alltid, som känt, går i cykler. Skulle det emellertid börja blåsa ordentligt — vilket jag inte tror att denna gång är troligt — kommer skogsbolagen i Finland att klara sig bättre än tidigare på grund av lägre lån i relation till omsättningen och en högre ekonomisk självförsörjningsgrad. Därtill har fusionerna skapat stora synergieffekter som uppgår till många miljarder mk. Men orkanen 1990-92 anser ingen att vi behöver återuppleva — vi har återgått till en mer normal situation och är optimistiska att situationen jämnar ut sig.

Vem skall äga skogen?

Den finländska skogsindustrin är ingen stor skogsägare jämfört med sina svenska konkurrenter. De svenska bolagen är självförsörjande till 25-85 procent av sin produktion [där AssiDomän är den största skogsägaren] — i Finland är motsvarande grad bara 6-11 procent. I början av året har det diskuterats ifall skogsindustrin skulle vara intresserad av att köpa skogsegendomar av finska staten. Man skulle kunna slå två flugor i en smäll: staten får bättre finanser och skogsbolagen en säkrare grund att stå på.

— Frågan är naturligtvis värd att undersöka. Vi inom skogsindustrin vet dock inte ännu om det finns ett fast bud på bordet från statens sida. Priset är en totalt öppen fråga — priset för en hektar god skog är svårt att räkna ut, det beror bl.a. på områdets storlek, kvalitet och läge, säger Köhler.

Frågan är dock huruvida Finlands skogsjättar i dag har råd att betala. Trots bättre konjunkturer kan man ifrå gasätta i fall de finländska skogsbolagen vågar bege sig in i en sämre konjunktur med stora skulder från skogsköp. Starka balansräkningar behövs då det börjar blåsa.

Ifall arrangemanget förbättrar Finlands skogsindustris konkurrenskraft är den värd att genomföra säger Köhler. Han är i allmänhet orolig för Finlands skogsindustris konkurrenskraft som idag enligt honom får bära många onödiga pålagor som konkurrenterna saknar. Han nämner t.ex. energiskatt och olika föreslagna miljöskatter.

— På grund av vårt geografiska läge har vi redan ca 1-2 procent högre transportkostnader än Sverige. vilken tvärtom borde kompenseras säger Köhler.

Skogsindustrin stöder

EMU

Art förbättra skogsindustrins konkurrenskraft genom devalveringar är definitivt passé — och Köhler är märkbart irriterad över att pressen fortfarande spekulerar kring vad skogsindustrin verkligen vill. Skogsindustrin har stött Finlands deltagande i den europeiska monetära unionen EMU, liksom den Övriga industrin, med argumentet att enanknytning sänker tiintorna,ger lägre inflation och bättre ekonomisk stabilitet. De låga räntorna i Finland jämfört med t.ex. Sverige utgör redan i dag en konkurrensfördel för den finländska industrin. Köhler kommenterar — Om konvergenskriteriet, med en ”stabil mark” kan uppnås genom det nuvarande systemet, dvs. med en flytande mark, är det naturligtvis att föredra framom en anknytning till ERM, där spänningarna och påfrestningarna är större. Det vore kanske bättre att vänta och se tiden an. Trots riskerna och disciplinen inom EMU stöder den finländska skogsindustrin ett deltagande i EMU. Fördelarna överväger nackdelarna. Att stanna utanför EMU är värre och säkert dyrare.

En skogsanalytiker kommenterar markens värde då den knyts till ERM — Det vore förstås beklagligt för skogsindustrin om marken knöts till ERM till ett för högt värde i förhållande till den svenska kronan, vilket skulle leda till en bestående konkurrensfördel för de svenska skogsbolagen. Då kunde de ta marknadsandelar av de finländska skogbolagen.

Hans slutkommentar — Kom ihåg att en tio procents försvagning av den finska marken genast leder till fyra miljarder mk mera försäljning för UPM-Kymmene på årsbasis. 0