Skogsindustrins blodflöde fortsätter
av Janne Salonen Forum 1992-04, sida 14, 26.03.1992
Taggar: Teman: skogsindustrin
Skogsindustrin biodflöde fortsätter
Text: Janne Salonen
Skogsindustrin är mitt inne i en djup kris, och Finland med den eftersom skogsindus centrala exportindus et är skogsindustrins svårigheD: som 1 stor utsträckning ha lett till den ekonomiska förlamningen i Finland: skogsindustrins föramning var en central faktor bakom höstens devalvering.
Det är ingen överdrift att säga att skogsindustrin nu genomlever sin djupaste kris någonsin sedan sin uppsomst under 1860-talet. Inte ens depressionerna under 1880-talet eller 1908 —09 ledde till att skogsindustrins existens ställdes på spel — som nu börjar vara fallet.
Skogsindustrin börjar stå inför de yttersta frågorna. Enligt Skogsindustrins Centralförbund uppgick de sammanlagda förlusterna under 1991 till 6.5 miljarder mark, cn uppskattning som väl burits upp av de dystra resultatrapporterna hittills. Centralförbundet uppskattar förlusterna för detta år till sammanlagt —-3.5—4 miljarder mark. Sammanlagt är det således fråga om en totalförlust på över 10 miljarder mark för åren 1991—92.
Kapitaltorka
Redan ifall förlusterna för 1992 blir i klass med 1991 så börjar hela indu 1 n är de i vårt land.
strin vara utpumpad på eget kapital. och toleransen för ytterligare förluster börjar närma sig noll. Problemet är emellertid att inte heller huvudfinansiärerna, atfärsbankerna, har lösa pengar för tillfället, och för den kraftigt skuldsatta och förlustbringande industrin är det uteslutet att kunna låna upp pengar direkt på de internationella kapitalmarknaderna. Den har ingen kreditvärdighet att tala om.
Ifall utfallet för 1992 och 1993 blir sämre än det prognostiserade, främst på grund av en fortsatt lågkonjunktur ute i världen, börjar stora delar av vår skogsindustri vara mogen att gå under slubban till utländska köpare. ifall inte drastiska åtgärder vidtas.
Den dåliga nyheten i år är att papperspriserna har rasat. upp till 25 procent: tidningspapper och finpapper har rasat mest. Detta är värre än att cellulosapriserna i fjol i det närmaste halverades jämfört med högkonjunkturens toppnoteringar: vi säljer uttryckligen papper till utlandet, och inte så mycket cetlulosa.
Cellulosapriserna uppvisar en liten uppgång jämfört med fjolåret, och det är möjligt att massaproducenterna pa radoxalt nog kanske klarar sig relativt bra i år jämfört med pappersproducenterna: en omsvängd situation jämfört med fjolåret.
Sågindustrin visar inga tecken på en återhämtning från de halverade produktionsvolymerna 1 fjol: ytterligare nedläggningar kan vara att vänta inom denna.
Strypta investeringar
Det som i någon mån räddar skogsindustrins likviditet är att åtminstone de mera sansade företagen har dragit ner investeringsvolymerna så långt det har gått: de kommer antagligen att förbli ytterst låga även under 1993. Med god tur med konjunkturerna och priserna så är det möjligt att 1993 kan bli den egentliga återhämtningens år. då industrin samlar finansiella krafter för framtida projekt.
Också Finlands EG-ansökan kan göra skogsindustrin attraktivare som investeringsobjekt i utländska ögon, och dess kärva finansiella läge kan komma att underlättas av utländska portföljinvesteringar. Det är också rent av sannolikt att utländska minoritetsandelar blir allt vanligare i våra skogsföretag.
Skogsindustrins och hela landets svårigheter har visat nödvändigheten av att Finland skulle ha annat än enbart skogsindustrin att leva på. Frågan är bara, vad detta skulle vara, På denna fråga finns det ännu inget egentligt svar.
Preliminära resultatrapporter för 1991 (jfr 1990) (resultat efter finansnetto) (1990) Enso-Gutzeit (+255 milj.) Kymmene (+394 milj.) Metsä-Serla (-134 milj.) Repola (+569 milj. 4/1992 FRUN