Skoj på jobbet, skoj som pensionär
av Lena Barner-Rasmussen Forum 2012-03, sida 26-28, 29.03.2012
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2012
En del går och väntar på den so på soluppgången, andra fasar för den. Pensioneringen är en stor livsförändring.
SKOJ på Jobbet,
LENA BARNER-RASMUSSEN TEXT RASMUS SNABB ILLUSTRATION
X De som jobbat med ett fysiskt tungt och mentalt monotont jobb ser ofta pensioneringen som en räddning. För högre utbildade människor, som oftare identifierar sig med sin utbildning eller sitt jobb, kan det vara svårare att lämna arbetslivet bakom sig. Bland annat läkarkåren har svårt lägga ner stetoskopet för gott. I en artikel i LÄÄKÄRILEHT! konstaterar TUIJA SIRKKA, specialläkare inom arbetshälsovård, att då yrkesidentiteten och jobbet är en stor del av en människas liv blir det också svårare att gå i pension.
Sirkka får medhåll av arbetspsykologen ANTTIARO på DIACOR, som är en av landets största privata läkarcentralkedjor.
”Om ens livsinnehåll har varit alltför smalt och bara kretsat kring jobbet finns det en risk att man översvallas av en total tomhet då man pensionerar sig”, säger han,
Arbetsnarkomanerna befinner sig i riskZonen.
”Då alla ens behov har blivit tillgo dosedda på arbetsplatsen och allting sammanknyts till jobbet så kan pensionering ge upp hov till starka känslor av förlust” Enligt Aro kan det här stresstillståndet till och med utlösa fysiska sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Man talar ju om att det är vanligt att man får sin första hjärtattack inom ett år efte ”Om ens livsinnehåll har varit alltför smalt och bara kretsat kring jobbet finns det en risk att man översvallas av en total tomhet då man pensionerar sig”
SKOJ SOM PeEnstona pensioneringen, och enligt Aro är det inte bara — re. Professor MIKA KIVIMÄKI Då ARBETSHÄLSOINSTIenurbanlegend. Men han framhåller ändå att — TUTET kom i en undersökning som nyss publiceraövergången till pensionslivet — des fram till att depressionssymptomen blev klart för de allra flesta löper utan = lindrigare då de drabbade personerna gick ipension. större mankemang. Det låter logiskt. Har man varit deprimerad på grund av otillräcklighetskänslor på jobbet faller en Realistiska förväntning- hel del stress bort då man slutar jobba. Men Antar. För en del kan pensi- = ti Aro vill ändå framhålla att största sannolikheten onering till och med = till att uppleva lyckliga pensionärsdagar uppnår innebära att häl- = man då man har ett balanserat arbetsliv bakom sig. sotillståndet ”Om man vantrivts på sitt jobb innebär pensioblir klart = neringinte automatiskt att livet blir himmelskt. Det bätt- uppstår lätt orealistiska bilder om hur härligt man ska ha det som pensionär och då är det lätt hänt at man blir besviken” Ett fenomen som är bekant för många som har orealistiska förväntningar på sin sommarse mester.
Frivilligt är bäst. En annan klar
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2012
EB riskfaktor för en omtumlande pen sioneringsprocess är om man måste gå ofrivilligt. Då företag för samarbetsförhandlingar ser man det oftast som den mest humana lösningen att skäranediäldre ändan och slussa seniorerna i vad man kallar pensionsröret. Sedan meddelas det glatt imedierna att ingen behövde sägas upp.
JUKKA VUORI, professor på Arbetshälsoinstitutet, säger att man i flera undersökningar har kunnat konstatera att en oplanerad pensionering kastar en skugga över hela processen.
”Det känns nog finare att gå i pension om man känner att man är värd det. En ofrivillig pensionering påverkar nog humöret för en längretid?”
Också Aro anser att ofrivillig pensionering lätt leder till att de första pensionsåren går till att återhämta sig.
Vuori framhåller att det är viktigt att den pensionerade känner sig uppskattad.
”Alla människor strävar efter att må bra och vara nöjda, och mycket av de känslorna kommer från att man känner sig accepterad och uppskattad av sin näromgivning. Om pensioneringen färgas av att man inte känner sig uppskattad påverkar det också ens uppfattningar oc > VAD KAN ARBETSGIVAREN GÖRA FÖR ATT UNDERLÄTTA PENSIONERING sm Frivillig pensionering hellre än av tvång - ge seniora anställda möjligheter till större flexibilitet. = Ge dem arbetsuppgifter där de får känna sig uppskattade - till exempel mentorverksamhet.
= Setillatt den som pensioneras får en värdig avskedsceremoni.
“Vissa personer har jobbat hela sin karriär hos en och samma arbetsgivare, och det är viktigt att man officiellt tackar den här personen så han eller hon känner sig uppskattad”
ANTTI ARO, DIACO tankar om att vara pensionerad”, säger Vuori,
Ut genom bakdörren. Inga ceremonier, inga gåvor tack, och absolut inga tal. Finländarna har länge helst bara packat krukväxterna och slunkit ut till pensionstillvaron genom bakdörren, Men Antti Aro tycker sig nu kunna skönja en attitydförändring. Han tror att det dels har att göra med att allt fler sysslar med expertuppgifter de kan fortsätta med som självständiga konsulter, dels att det har att göra med att man i allt högre grad lyckats få bukt med åldersdiskriminering.
”Tidigare har det kanske funnits med element av skam då man smiter på pension. Men jag tycker att man allt mer och mer har börjat ordna ceremonier i takt med att äldre arbetstagare börjar bli mer respekterade”
Enligt honom är det viktigt att den som går i pension avfiras.
”Ceremonin gör det lättare att lämna jobbet bakom sig. Vissa personer har jobbat hela sin karriär ho > VAD KAN MAN SJÄLV GÖRA FÖR ATT PENSIONERINGSPROCESSEN SKA VARA SMIDIG = Acceptera att man går in i ett nytt livsskede - reservera lite tid för sorgearbete.
sm Man kan trappa av sakta - till exempel fortsätta att jobba lite som fristående konsult.
= Setillatt du kan prata med människor i samma situation - stöd är alltid viktigt vid stora omställningar. = Harealistiska förväntningar man kan rymma till Spanien men man kan inte rymma från negativa känslor. Om livet känts kämpigt före pensionering blir det inte automatiskt bättre då man slutar jobba.
en och samma arbetsgivare, och det är viktigt att man officiellt tackar den här personen så han eller hon känner sig uppskattad Ökad flexibilitet. Både Vuori och Aro skulle hellre se lite flexiblare pensionslösningar.
”Att gåipension behöver inte vara en dramatisk grej. Arbetsgivaren kan göra mycket för att stöda processen och se till att den anställda pensioneras med värdighet”; säger Vuori.
De skulle gärna se mer lösningar där de seniora på arbetsplatsen långsamt trappar av och där arbetsbilden ändras till att passa deras behov.
På ABLOY tog man för ett par år sedan i bruk ett program som erbjöds till alla som fyllt 55 år. Inom ramen för programmet kunde personerna ändra sin arbetsbild för att stöda kunskapsöverföringen till yngre kolleger. De fick fri tillgång till konditionssal och möjlighet att ta ut speciellaledigheter. Folk förlängde tiden till pensionering och sjukledighetsstatistiken blev betydligt positivare.
Aro skulle gärna se mera sådana här lösningar.
”På det här sättet känner de äldre anställda sig värdefulla, Orkar man inte helatiden jobba för fullt kan man tautlite ledighet”
Det att man går i pension behöver inte betyda att man lämnar arbetslivet. Högutbildade jobbar allt mer som experter, och de kan sälja sin kunskap som konsulter efter att de har pensionerat sig.
Jukka Vuori berättar om en forskarkollega i USA som jobbade ännu som 80-åring. För en del sitter yrkesidentiteten hårt fast. Antti Aro påpekar att den inte behöver försvinna heller ”Man är jurist och diplomingenjör hela livet ut även om man inte längre jobbar” m
