Skola för börshajar

Taggar: Teman: investering

Skola för börshajar

Detta är ett gynnsamt år för spridande av aktiekunskap. Företagens reklaminsatser i samband med den livliga aktieemissionsverksamheten väcker intresse för aktiesparande. Intresset hålls vid liv av den stigande kursutvecklingen på Helsingfors Fondbörs. Men vilka kunskapskällor erbjuds den blivande börshajen?

WP” Redan på basen av de aktieemissioner vi i dag känner till kommer 1979 att gå till historien som ett av 1970-talets livligaste emissionsår. Beträffande de betalda emissionernas antal överträffar endast år 1974. Företagens emissionsreklam vänder sig till de gamla aktieägarna, men i ännu högre grad till dem som inte ännu äger aktier i företagen — eller ännu inte äger aktier överhuvudtaget.

Reklam eller information?

Att denna reklam sedan främst går ut på att prisa bolaget och genom lämpligt valda kurvor visa hur förträfflig en investering i bolaget varit är en annan sak. Personligen tror jag, att företagen skulle gynnas lika mycket av att sakligt belysa även medaljens andra sida. Tex vikten av riskspridning borde betonas. Vilka följder en konjunktursväng kan få. Att aktiesparandet ofta ger utslag först på längre sikt, borde inte heller glömmas. Visst skall reklamen sälja, men inte på vilka villkor som helst. Det finns tyvärr rikligt med negativa erfarenheter från recessionsären 1974— 76, då speciellt mången nybörjares rosenröda drömmar spräcktes.

Börshajen har möjligheter

I slutet av oktober låg aktiekurserna enligt Unitas generalindex på en i genomsnitt ca 17 procent högre nivå än vid senaste årsskifte. Man har kunnat konstatera att aktiekurserna på sikt åtminstone i genomsnitt hållit takt med inflationen. I år har även den mest förhoppningsfulla börshajens drömmar om snabba vinster kunnat förverkligas. En del av aktiekurserna på Helsingfors Fondbörs har i år stigit med över 30 procent. En snabb stegring efterföljs lätt av rekyl neråt. Dessutom

FORUM 17/7 har en del kurser stampat på stället medan andra — dock ett fåtal — sjunkit med to m 20 procent. En allmängiltig orsak till denna rikliga beteendeflora är den relativt låga omsättningen på vår börs. Ett större utbud eller en kraftigare efterfrågan i fråga om mindre omsatta aktier ger lätt utslag. Teckningsrätternas priser brukar ofta vara rörliga. Även här gäller det att köpa billigt och sälja dyrt. Det är dock skäl att komma ihäg, att försäljningsvinster som baserar sig på kortare innehav än fem år bör uppges till inkomstbeskattning (försäljningsförluster får avdras från vinsten). Ett nyttigt ordspråk i detta sammanhang är: ”Det säkraste sättet att på börsen få till stånd en liten förmögenhet, är att starta med en stor”.

För den seriösa placeraren torde många metoder finnas för aktieköp. Personligen anser jag, att man i främsta hand skall satsa på lönsamma företag vars lönsamhet kan väntas bestå även i framtiden och vilkas lönsamhet på basen av den förda policyn kan väntas avspegla sig i dividend- och emissionsbesluten. Om aktien dessutom kan köpas till ett med beaktande av kursfluktuationerna rimligt pris, torde allting vara bra så här långt. Det gäller dock att även i fortsättningen följa med de bolag, som finns representerade i den personliga portföljen.

Litteratur

Den främsta kunskapskällan för vår mer eller mindre aktiva börshaj kommer alltid att vara den egna erfarenheten. Och vi får hoppas, att den erfarenheten inte blir alltför dyrköpt. Detta kan man undvika genom att starta försiktigt och stifta bekantskap med den facklitteratur som finns tillgänglig. I Finland har denna litteratur först under de senaste åren blivit något rikligare. På grund av våra i viss mån speciella förhållanden bla beträffande beskattningen är man i främsta hand hänvisad till hos oss (nästan enbart på finska) publicerade verk.

På bokhandlardiskarna = hittar man både böcker som beskriver det elementära, och finsmakarverk som ambitiöst försöker förklara skeendet börsen. För den som önskar ett uppslagsverk över börsbolagen torde Gunhard T Kocks ”Pörssitieto kunna rekommenderas. ”Osakesäästäjän tulostulkki” av Reijo Niemi kan vara något för den analyshungrige. Seppo Saarios ”Pörssiosakkeet sijoituskohteena” är intressant skriven, De två senare böckerna har utkommit redan för ett antal år sedan, Den något längre hunna kan med fördel läsa Sigurd Hanssons ”Aktiestrategi” (utgivare är Studielitteratur, Sverige). Att vår börshaj noggrannt redan flera år har följt med dagpressens ekonomiavdelningar och ekonomisk fackpress är underförstått…

Bankerna föregångare

Då det gäller spridande av kunskap om aktiesparande förtjänar våra banker en eloge. Närmaste bank torde kunna stå till tjänst med information åtminstone i en eller annan form. Rikligast torde utbudet vara från de riksomfattande affärsbankernas sida. Förutom broschyrer utger FBF, KOP, sparbankerna och andelsbankerna faktaverk om börshandeln och börsnoterade värdepapper.

KOP:s bok ”Pörssiyhtiöt” (enbart på finska) är omfattande, medan Föreningsbankens ”Börsnyckel” innehåller praktiskt taget samma uppgifter, men i koncentrerad form. Våra två ledande affärsbanker FBF och KOP utger dessutom var sin för värdepapperssparare avsedda tidskrift, ”Placeringsnyckeln” respektive ”Arvopaperiuutiset”. Dessa innehåller som regel en aktuell översikt kompletterad med artiklar som belyser bakgrundsfakta.

Placeringsråd

Den som inte vågar förlita sig på sitt eget omdöme kan alltid vända sig till någon sakkunnig. Alla börsmedlemmar står till tjänst med placeringsrådgivning. Förutom de privata börsmedlemmarna står tex bankernas = fondavdelningar = till tjänst.

Man kan antingen ta kontakt direkt med börsmäklarna, eller vända sig till närmaste bankkontor. Om vår förhoppningsfulla börshaj förväntar sig ett hett tips, torde han bli besviken i de flesta fall. Han bör komma ihåg att ett räd, även ett gott råd, i bästa fall endast är en fingervisning, vars riktighet ingen kan garantera.

1"