Skuggor över Versailles

av Emily von Sydow Forum 1995-06, sida 20, 04.05.1995

Taggar: Orter: Versailles Teman: EU

Skuggor över VERSAILLES

Den ekonomiska och monetära unionen, EMU skall träda kraft kring år 2000, men det fysiska beviset — den gemensamma valutan — knuffas in i nästa sekel. Oförutsedda tekniska och juridiska problem måste först överbryggas, konstaterade finansministrarna när de höll ett informellt möte i Versailles den 8 april.

kussionen, genom att med kraft framföra det olämpliga i att myntet skulle innehålla nickel. Nickelallergier är ett elände, vet alla vi som har petat in örhängen utan guld i våra hål i öronen. Vi välkomnar därför detta rejäla och framsynt handikappvänliga inlägg iecudebatten från den svenske finansministern Göran Persson. Han tyckte troligen att det var riktig semester att vila från galopperande statsskuldsfrågor och underkända sparpaket vid ministermötet och tuffa runt med ett turisttåg runt i Marie-Antoinettes gamla lekpark, med alla kollegerna. En svensk tjänsteman på finansdepartementet förklarade nyligen för en svensk diplomat att ”Vi svenskar

NES bidrog på sitt sätt till dis Emily von Sydo 2 ligger lite lågt nu i internationella sammanhang. Vi talar inte så högt om den aktiva arbetsmarknadspolitiken längre."

Fina finländare!

Det börjar bli tröttsamt att framföra finländarnas förträffligheter i Bryssel, jämfört med svenskarnas, men faktum är att de är iögonfallande. Alla talar om det: samtliga svenskar och icke nordbor, som jag har talat med, säger samstämt att finländarna har placerat sig i Bryssel på ett effektivt och närmast aggressivt sätt.

Det gäller inte minst på företaarhåll. Medan svenskarna sölar med att söka delta i forsknings- och industriprogram är finländarna på plats. De opererar effektivt inom systemet. När det skall utnämnas någon hög tjänsteman i det östeuropeiska Phare- och Tacis-programmet för forna sovjetstater, eller på det för Sverige viktiga biståndsdirektoratet, kommer svenskarna inte till skott med att skicka lämpliga kandidater. Bland annat av denna anledning, fick Finland in en person i Phare-projektet, men ingen svensk.

En delegation från den finländska skogsindustrin besöker miljökommissionären Ritt Bjerregaard, för att förankra sin politik också i det lägret. Finländska kommuner och regioner håller sig oerhört väl framme och är effektivt representerade vid t.ex. Directoria, den årliga mässan som har blivit en viktig mötesplats för regionalt samarbete, som hålls i Bryssel.

Klondyke för konsulter

I slutet av april hölls ett seminarium på Hotell Europa. som finländska konsulter anordnade, för att lära företagare att bearbeta EU-systemet. För Bryssel är ett komplicerat system att ge sig ini. Så knepigt är det, att det finns en stor marknad för konsulter, som agerar stigfinnare och dörröppnare i byråkratin.

En av dem är Graeme de Ia Mer, skotsk konsult och ledare för ett före tag som heter Société Générale de Développement. Han bekräftar att finländarna är mycket mer aktiva och på hugget än svenska företag. En av dem som har anlitat de la Mer är finländska Enso.

En svårighet med systemet är bl.a. att träffa på rätt person. Av 14 000 tjänstemän på EU-kommissionen är det bara drygt 1 000 som har att riktigt förvalta de 80 miljarder ecu, som budgeten omfattar. Resten är administratörer, översättare och politiker, som inte har något direkt att säga till om i frågan om vem som skall få vad. Följaktligen är dessa personer enormt mäktiga och svåra att få tag på.

Nya medlemmar gynnas

Nu har de nya medlemsländerna några år på sig, när de betraktas med särskilt blida ögon av kommissionen. Man vill ha med dem på projekt nu i startfasen.

Det är “politiskt korrekt” också därför att man därigenom knyter upp medborgarna och skapar ett intresse för EU. Risken är annars att medborgarna lutar sig tillbaka efter de massiva informationskampanjerna, som föregick folkomröstningen och säger “Och nu då? Medlemmar i EU eller inte. Skillnaden är försumbar!”

Tumregler

Han har en hel lista med enkla råd för hur man skall gå till väga i kommissionen, när man skall söka en delfinansiering från en fond. Det kan gälla för ett företag som vill delta i ett biståndsprojekt, eller ett utvecklingsprojekt Central- och Östeuropa, i Ryssland, eller i något av de andra fonderna för regionalt samarbete, Trans European Networks, o.s.v. Här är några av de mest självklara råden: € Ta noga reda på vilka nationaliteter, som dominerar i det generaldirektorat som “Din” fond tillhör, Är det sydeuropéer, så är förmodligen franska det bästa språket. Om Din franska inte är perfekt, så låt göra en professionell översättning. Engelskan skall också vara perfekt. På kommissionen duger inga halvmesyrer. Ytlig korrekthet är det bästa.

0 Sök partners i många länder. Samarbete mellan EU-medlemmar behandlas med mer respekt än nationella projekt.

Konsultbyrån har givit ut en gedigen tegelstensliknande katalog, som går igenom programmen punkt för punkt, gertelefonnummer och adress till kontaktpersoner, o.s.v. Den heter Eurobudget 1995 och är en potentiell guldgruva för samarbetssugna finländska företagare. 9

Forum nr 6/95