Slack och andra frälsare
av Kaj Arnö Forum 2015-05, sida 14, 21.05.2015
”Mejl blir du aldrig av med”. Föreställ dig ett plågat ansikte och en blaserad huvudskakning. ”Inte ens internt inom bolaget”. Ansiktets innehavare har under årens lopp sett många initiativ komma och gå, alla med syfte att få bukt på mejlflödet. Inget har ännu haft annat än övergående effekt.
Ansiktet är inte mitt. Visst, att mejlas kan vara praktiskt, men också väldigt missbrukat. Det här beror delvis på mejlets motstridiga uppgifter: ett mejl är dels ett kortlivat, spontant meddelande, dels en del av ett permanent förråd av kommunicerad information. Skriv sedan spontant ett meddelande som är av värde om ett år, ryckt ur sitt sammanhang!
Frälsaren. Räddaren från mejl av ondo heter Slack (https://slack.com). Slack är ännu inget hushållsord av typ Skype eller WhatsApp, men på god väg att bli det.
Liksom Skype och Whatsapp är Slack privatägt, men ännu VC-uppbackat och inte uppköpt av någon IT-jätte. Värderingen ligger på drygt två och en halv miljard euro, så vi talar tvivelsutan om något stort.
Det här med intern företagskommunikation är ett område där andra vill dela på kakan: Facebook at Work, Google, Dropbox. Just nu är det Slack som har mest vind i seglen, och mitt intryck är att Slack inte bara är en modefluga, utan bygger på att man verkligen fattat användarens behov och löst dem väl.
Hur kan då Slack vara bättre än mejl? Genom att vara enklare och bekvämare. Fördelarna låter inte vänta på sig, utan visar sig i omedelbar användning då Slack knyter ihop informationsflödet i klara kanaler. Kanalerna är fundamentet för Slack och utgör ett slags diskussionsforum, som också ersätter Skype (i textform, ännu inte i ljudform).
Kärnan i själva användarupplevelsen är känslan att Slack bekvämt fogar samman informationsflödet från alla andra källor. Slack kan kopplas till det mesta, från interna verktyg såsom Gdoc och Trello (todo-hantering) via IRC till helt externa sociala medier som Twitter och Wordpress-bloggar. Då kunden sänder en fråga på Zendesk, ploppar frågan av sig själv upp på #support-kanalen i Slack.
Sammanhängande spontanitet. Det fina i kråksången blir att spontan diskussion kvickt kan äga rum på Slack, och det som ska bli permanent för man sedan in i GDoc, Trello, Zendesk eller var det nu hör hemma. Tills dess har diskussionen förts på ett sammanhängande sätt, strukturerat en gång för alla på en central plats. Det här innebär att det utan komplicerad mejlkonfigurering eller -sökning blir enkelt att hänga med för dem som var på resa, i kundmöte eller på semester då diskussionen gick het. Slack hjälper en hitta den eller det man söker.
Det finns andra liknande verktyg, bland dem Podio. Där är kärnan ”ett smartare Intranet”, och löftet om ett uppdämt mejlflöde gäller också Podio. Vissa företag kör med både Slack och Podio. Vilkendera som drar det längre strået är inget man behöver nå konsensus om på förhand, i ledningsgrupper eller under kafferaster. Båda är bra och eftersom de delvis är komplementära, kan man köra parallellt. Med tiden faller vissa verktyg ur bruk, om de inte visar sig nyttiga.
Från verkstadsgolvet. Införandet av nya IT-verktyg sker ofta på initiativ från verkstadsgolvet, och här är Slack inget undantag. De praktiska fördelarna är stora redan i ett gratisabonnemang, och ibruktagandet sker ofta spontant. Men inget nytt i detta. Mejl och IRC togs inte heller i bruk på chefens order. Tyglarna fattade ledningen först senare.
Ska man se något hot i Slack är det molnigheten i tjänstens uppbyggnad. Det ser mulet ut med företagets möjlighet att själv kontrollera informationen. Våra storebröder i Förenta Staterna är på Blind CC-listan för all kommunikation som delas, kan man förstås befara. Men vid vilken form av elektronisk kommunikation är de inte bland mottagarna? Åskskurarna kommer och går, men solen tittar nog mestadels fram. Växlande molnighet är något vi får leva med.
Ett annat, något mer förutsägbart orosmoment är Slacks affärsmodell. Föga blir värderingen flera miljarder utan att leverantören på något vis kan klå pengar av sina användare.
Pengar förtjänar Slack då mängden av information blir stor nog, och ska till att exporteras, sökas och förvaltas utanför Slack. Då antalet meddelanden överskrider 10 000 kommer man inte längre åt allt som sagts. Sedan får man börja prenumerera, typ 12 euro per månad och användare. Inte helt ohemult.
Kontentan är att Slack för närvarande är det mest spännande svaret på dilemmat anställda i många företag upplever sig ha: Alltid överbelastas man av onödig information, aldrig får man höra det viktiga som händer.