Slutseglat för Viking Grace

av Sören Jonsson Forum 2021-05, sida 24-25, 10.06.2021

Le

STYRT bi kasmem. MRR lutseglat för Viking Grace

Beslutet att lyfta bort rotorseglet från Viking Grace förvånar leverantören. ”Rotorseglet skulle ha varit en pengamaskin för rederiet. Tekniken fungerar helt enligt förväntningarna” säger Tuomas Riski, vd för Norsepower.

SÖREN JONSSON TEXT Xx Viking Line kunde 2018 stoltsera med det första passagerarfartyget som använder rotorsegel för att spara på både bränslekostnader och miljö. Nu är rederiet först ute med att montera ner tekniken och går därmed stick i stäv med resten av sjöfarten.

Rotorseglet och kommersialiseringsfasen av Norsepower finansierades av Europeiska kommissionen. Tack vare 1,6 miljoner i EU AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 5202 stöd blev Viking Grace testbädd för den nya tekniken, men seglet ägdes fortsättningsvis av Norsepower. 2021 tog EU-finansieringen slut och Viking Line skulle för första gången ha varit tvungen att betala för underhållet.

Tuomas Riski, vd för Norsepower, är överraskad över att projektet inte fick någon fortsättning.

”Det kostar att upprätthålla rotorseglet-in te mycket, men i varje fall något. Viking Line valde i stället att montera ner det.”

Var tekniken för ineffektiv för den finska skärgården? Inte om man ska tro Riski. Enligt honom var det ett alltigenom lyckat projekt. Norsepower samlade in data från rotorseglet som utvärderades av tre oberoende aktörer: ABB, Napa och Chalmers tekniska högskola.

”Alla tre ansåg att vår lösning sparar bränsle

HN0LS 3800 och fungerar bra. Rapporterna visar att man på lång sikt sparar 200-300 ton LNG-bränsle per år med ett medelstort rotorsegel. Det ursprungliga målet för projektet var att spara uppemot 300 ton per år. Vi nådde alltså målet med projektet, det är effektivt också i skärgårdsmiljö.”

Om man översätter de tre oberoende studierna till rena pengar innebär det omkring 100 000-150 000 euro per år i minskade bränslekostnader. Men man brukar mäta besparingar i procent.

”Ett fartyg som Grace tar mycket bränsle. 200-300 ton är bara mellan 1-2 procent av hela förbrukningen. 300 ton är ju ändå bättre än ingenting alls. Det innebär nästan 1 000 ton koldioxid per år.”

Vad skulle det ha inneburit för kostnader för Viking Line ifall de hade fortsatt projektet ”Vi försökte hyra rotorseglet till Viking Line för mindre än hälften av bränslebesparingarna.

STOR HJÄLP PÅ LITEN YT = Medvindkraft kan man minska energiförbrukningen inom sjöfarten. Rotorsegel bygger på Magnuseffekten, som iallsin enkelhet går ut på att en roterande kropp (i detta fall en 24 meter hög cylinder) ger dragkraft likt ett segel.

= Magnuseffekten är utarbetad av den tyske flygingenjören Anton Flettner. Det är ett fysikaliskt fenomen som skapar övertryck på enda sidan och undertryck på den andra sidan av en roterande cylinder. Tryckskillnaden ger upphov till dragkraft. sm Maximal dragkraft uppstår när vinden kommer från sidan i förhållande till fartygets färdriktning. = Magnuseffekten märks också av inom sporten. Med den kan en fotboll sparkas i mål från hörnspark.

sm På enliten yta åstadkommer rotorseglet samma lyfteffekt som ett stort segel. Det är betydelsefullt på ett lastfartyg där utrymmet är dyrbart.

IB PR-mässigt var det lyckat för Viking Line att kunna presentera Viking Grace som världens första passagerarfartyg med rotorsegel. ”Vi lärde oss mycke om rotorsegel och ny teknik. Vi har flera andra liknande klimatprojekt på andra ställen ombord, men de är inte lika synliga”, säger Johanna Boijer-Svahnström, kommunikationsdirektör på Viking Line.

Enligt de oberoende rapporterna skulle det ha varit en pengamaskin för rederiet.”

Tråkigt, men inte dödsstöten. Norsepower växer hela tiden. Den allmänna trenden är att minska klimatutsläppen och där kan det finländska teknologibolaget erbjuda en intressant lösning. Så sent som för några veckor sedan installerade bolaget fem rotorsegel på ett fartyg i Kina.

”Vi har andra kunder som är mycket nöjda och som beställde sina första segel tack vare de övertygande, oberoende forskningsrapporterna från Viking Grace. Visst skulle det vara fint att ha Viking Line som referens. Det segel som förut fanns på Viking Grace kommer nu att installeras på ett annat fartyg.”

Fanns det ett missnöje under den tid som seglet varinstallerat ”Jag har läst i tidningar att det inte har fungerat så bra i skärgården, men när vi inledde pro jektet analyserade vi rutten väldigt noggrant. Vi visste redan då hurdana utmaningar skärgården bär med sig. Slutsatsen är att rotorseglet sparar bränsle hela tiden. Det sparar mest på öppet hav, men tekniken fungerar också i skärgården.”

Tuomas Riski påpekar att han inte kan kommentera Viking Lines interna angelägenheter. Han kan mest bara gissa sig till varför det gick som det gick.

”En delorsak kan vara coronapandemin. Det är inte lätt att göra affärer på kryssningsfartygjust nu.”

Ett projekt i mängden. Johanna Boijer-Svahnström, kommunikationsdirektör på Viking Line, säger att det var Åbo-Stockholm-rutten som gjorde att man valde att inte ge rotorseglet en fortsättning.

”Åborutten är inte optimal för tekniken. Viking Grace är på öppet hav i cirka 1,5 timme. Detligger ingen större dramatik bakom beslutet. Tvärtom har vi haft mycket bra samarbete med Norsepower och hoppas att det går bra för dem.”

Norsepowers vd målar upp en bild av att rotorseglet skulle ha varit en pengamaskin för er, alltså att ni skulle spara mer pengar i minskade bränslekostnader än vad det skulle ha kostat iunderhåll och hyra. Kan du förklara hur Viking Line tänker ”Jag har aldrig hört det där. Jag kan inte kommentera det. Sådana diskussioner har jag inte fört med honom.”

Han refererar till de undersökningar som gjorts kring rotorseglet. Enligt dessa sparar manin cirka 100 000-150 000 euro per år med ett medelstort segel på en motsvarande rutt.

”Jo, jo. Det är en bra teknik. Men på den här linjen är det inte den mest optimala tekniken. Även om det inte var den mest optimala rutten så sparade ni ju ändå bränsle. Är det här ett bakslag för klimatet ”Nej, det tycker jag inte att man kan säga. Det var ändå inom marginalerna, besparingarna var inte så värst stora. Vi har andra tekniska lösningar som fungerar bättre.”

Så besparingarna var inte tillräckligt för att täcka kostnader för underhåll och hyra ”Jag går inte ut med några siffror. Det här var ett projekt i mängden. Vi ser över vad vi satsar på. Vi har mycket annat på gång som också kan spara på bränsle och ge mindre utsläpp. Om det skulle ha varit på Helsingfors-Stockholm-rutten, skulle rotorsegel kunna fungera riktigt bra.”