Små steg, men också stora kliv
Forum 1983-12, sida 05, 24.08.198312/83 | : FCOÖRUN ledar
Små steg, men också stora kliv
DÅ FORUMS NORDEN-NUMMER 1983 utkommer är bilden av det ekonomiska samarbetet i Norden ganska grå. Färgsättningen härrör dels från det politiska klimatet, men också från reella faktorer såsom utvecklingen inom den internordiska handeln. Man bör givetvis akta sig för att överdramatisera de negativa dragen i den senaste tidens utveckling och inte glömma den allmänt höga nivå som de nordiska samarbetet befinner sig på. Ändå är det allmänna intrycke att det för närvarande saknas dynamik och drivkraft.
Parallellt med detta ser vi emellertid inte minst från finländskt hål en stark, nordiskt inriktad aktivite på företagsplanet. Nyheterna om finländska företagsköp i grannländerna duggar tätt, och köpen vittnar oftast om en målmedveten strategi att skapa fungerande och tillräckli starka enheter inom = trängda branscher. Samma aktivitet pågår också mellan de övriga nordiska länderna, inte minst mellan Sverige och Norge.
Utvecklingen förefaller alltså att ge dem rätt som, framförallt inom näringslivet, ansett att det inte mer behövs nya stora projekt, nya institutioner och mellanstatliga initiativ för att driva på det ekonomiska och industriella samarbetet. Vi kan inte svälja mer nordism, nu är det tid för de små stegens politik, lyder budskapet.
Inställningen är förståelig, och i många avsenden den riktiga, men inte i alla. Den forskning som gjorts angående både politisk och ekonomisk integration pekar klart på att det också behövs storprojekt och omfattande initiativ för att föra integration och samarbete framåt. Åtgärderna har både en egen, direkt effekt på samarbetet och indirekt inverkan, spil-over, på både det praktiska planet och hela samarbetsklimatet i form av sitt symbolvärde. Vilka projekt och initiativ borde man då satsa på inom det nordiska samarbetet?
För det första en fri(are) nordisk kapital- och aktiemarknad. Frågan belystes grundligt i Forums Nordennummer 1982, varför det inte är skäl att nu gå in på alla aspekter av den. Under det år som gått har utvecklingen tydligt visat att det finns underlag för idén. Introduktionen av några finländska och norska aktier på Stockholmsbörsen och det starka utländska intresset för våra aktier på de olika nordiska börserna visar, att de nordiska företagen är intressanta också utanför nationernas gränser. Intresset för aktier är på uppgång i alla nordiska länder.
En fri nordisk kapital- och aktiemarknad skulle främja samarbetet på många plan. Dels skulle den ha ett mycket högt symbolvärde och visa att man både politiskt och ekonomiskt vill driva på och stimu lera samarbetet. Dels skulle den underlätta samarbetet mellan företagen på det praktiska planet och understöda de små stegens politik, som näringslivet ser som mest frarmkomlig.
För det andra behövs det också konkreta samnordiska industriprojekt. Tele-X-satelliten är ett sådant — även om en stor del av inköpen och arbetet måste göras utanför Norden - och det är lyckligt att projektet trots initialsvårigheterna blir av. Men utvecklingen borde inte få stanna därvid. Nordsat borde också drivas vidare. Kommunikationerna och kommunikationstekniken brett taget är nyckelsektorn i framtiden.
Till sist borde man även på allvar utreda och pröva förslagen om inrättandet av ett nordiskt politisktindustriellt specialorgan av den typ som Pehr G Gyllenhammar fört fram, Listan över samnordiska organ fyller visserligen en medeltjock bok, men inga av dem täcker just detta område och förenar de politiska beslutsfattarna och näringslivet. Det säger sig själv att organet bör bli komprimerat och effektivt, med en stark insats från näringslivet beträffande både personal och finansiering.