Snabb tillväxt trots låg profil
av Thor Forsskåhl Forum 1980-12, sida 10-11, 27.08.1980
om a om söm
MER 4 Å + VYD Hans Hultman, Oy Mölnlycke Ab, betraktar sitt företag som en integrerad del i det finländska näringslivet — största delen av företagets överskott återinvesteras i Finland.
9 Oy Mölnlycke Ab är helägt dotterbolag till Mölnlycke i Sverige som ingår i SCA-koncernen (Svenska Cellulosa AJB) sedan 1975. SCA är Sveriges tjugonde största företag med en omsättning på nästan 6 miljarder kronor och 16 000 anställda. Mölnlyckes andel, i vilken också ingår de utländska dotterbolagens försäljning, är ca I 700 miljarder kronor och 3700 anställda. Mölnlycke är sedan gammalt känt som ett textilföretag, men i dag kommer merparten av omsättningen från icke-textila produkter, i vilka man huvudsakligen använder cellulosa som råmaterial. Den största sektorn är konsumentprodukter i vilken ingår bl a hygienprodukter som blöjor och menstruationsskydd. Övriga sektorer är sjukhusprodukter med bl a färdiga set för såromläggning och operationsdukar av icke-textila material på programmet; pappersprodukter för storförbrukare; marindivisionen som tillverkar familjesegelbåtar som konstruerats av Pelle Petterson, välkänd från America”s Cup-sammanhang; sytråd, samt Melka-Tenson som är ett konfektionsföretag som = tillverkar skjortor, jackor och rockar.
Start genom Topco
I Finland kom verksamheten i gång på sextiotalet, först genom företaget Topco, som på licens tillverkade Mölnlyckeprodukter. 1965 övergick Topco i Mölnlyckes ägo, och då var blöjor och mensskydd de huvudsakliga produkterna. Senare breddade man sortimente 10
Oy Mölnlycke Ab i Finland:
Snabb tillväxt trots låg profil
Det svenska företaget Oy Mölnlycke Ab har trots en omfångsrik verksamhet i Finland hållit en ganska lå profil.
Under sjuttiotalet växte företaget synnerligen snabbt både tack vare en förnuftig etableringsverksamhet och företagsköppolitik, och är i dag Finlands näststörsta exportör bland utländska bolag i Finland, konstaterar VD Hans Hultman med påtaglig stolthet i rösten.
Hans Hultman, som kommer från Göteborg, gör för övrigt sin andra ”sits” som Mölnlyckebas i Finland. Han var första gången här på slutet av sextiotalet då företaget ännu hette Topco och omsatte ca en miljon mark. I dag är man uppe i en årsomsättning på nästan 200 miljoner mark, av vilken ca hälften kommer frå export till Sverige.
med bl a Bliw-tvålen och shampoo. Den sistnämnda sektorn är för övrigt en grupp som vållat Mölnlycke en hel del huvudbry, och man har flera gånger misslyckats med shampoomarknadsföringen. Däremot har bolaget varit något av en banbrytare på hårbalsamsektorn och företages huvudmärke Alberto Balsam är en av marknadens ledande produkter. Balsamprodukterna har ca en fjärdedel av hårvårdsmarknaden som är ca 45 miljoner mark i fabrikspriser. Eniigt Hultman var några av skälen bristfälligt butiksarbete och know-how om kosmetiska produkters marknadsföring. I och för sig var produkterna bra. Genom köpet av Indal Oy 1977, som hade flera shampooframgånger på marknaden, som Hellä Mietonen och Erittäin hieno suomalainen shampoo, har man fått ett ordentligt grepp om marknaden. Visserligen är livscykeln på nedåtgående, men FErittäin hieno har en andel på 11—12 procent, vilket är bra på en så hård marknad. Också Bliw gick trögt i början, men genom sin unika sammansättning som flytande tvål, och utvidgning av sortimentet, har produkten etablerat sig och har nu ca 10 procent av marknaden, vilket också är bra. Som en kuriositet kan nämnas att Bliw levererats till OS i Moskva.
På blöj- och menstruationsskyddssidan har man varit traditionellt stark och bedrivit en mycket skicklig marknadsföring med hård satsning på att skapa nya produkter och starka varumärken, även om man också anpassat sig til handelns krav på samaktiviteten. Här bedriver man inte produktutveckling, utan tillämpar svenska rön men är en flitig marknadsundersökare lokalt. Med sina Lenina, Mimosept, Saba och O.b.-produkter är bolaget marknadens ledare med 30—60 procent inom respektive produktgrupp. Huvudkonkurrenter är Suomen Vanutehdas, Tamro och Transmeri, sedan Mölnlycke 1973 köpt G. A. Serlachius Oy:s varumärken både på blöj- och bindsidan, vilka båda hade betydande marknadsandelar. De viktigaste konkurrentmärkena är Nainen, Side 15, Piccolo-blöjan och Tampax. Totalmarknaden för blöjan är ca 220 miljoner st/år och för menstruationsskydden 180 miljoner.
En ny konkurrensfaktor att räkna med är de blåvita produkterna — private brands — som tillverkas exklusivt för något av de fyra stora centralhandelsföretagen och olika mindre märken.
Melka-produkterna vändpunkt
Men trots framgångarna med hygienprodukterna och den egna produktionen av dem i Lappträsk, var Mölnlycke ett relativt litet företag tills man etablerade produktion av sytråd och Melka-produkter i S:t Michel 1970. I dag arbetar där ca 550 personer i en helt modern fabriksanläggning som blev klar 1971 och hade byggts av S:t Michels stad. Hans Hultman säger att man allvarligt också övervägde möjligheter FORUM 12/8 — Skillnaderna mellan att jobba i Finland och i Sverige är ganska små. Det finska samhället är dock mjukare och det finns ännu bra arbetsmotivation här, anser YD Hans Hultman.
na att starta produktion på Irland och i Portugal, som båda hade en rad förmåner att erbjuda. Arbetskostnaderna i dessa länder var lägre, och det stod klart redan då att kostnadsnivån för arbete i Finland skulle öka på sikt och det skulle ske en utjämning mellan Finland och Sverige. Men myndigheterna i S:t Michel var mycket tillmötesgående, och samarbetet har fortsatt till vardera partens belåtenhet. Mölnlycke har utvidgat sin verksamhet och enligt Seppo Saukkonen verkar staden vara stolt över dem och visar ofta anläggningarna för prominenta gäster.
Andra faktorer som spelade in i valet av S:t Michel var att man hade goda erfarenheter av finsk arbetskraft i Göteborg, och att man därtill kände Finland väl. En slags samhörighetskänsla grannar emellan, vilket passade Mölnlycke bra, eftersom de internationella erfarenheterna trots allt var begränsade. Än i dag är ju Mölnlycke ett företag med tyngdpunkten i Sverige, även om man har företag i 15 länder utanför hemlandet. Omsättningsmässigt sett kommer ändå två tredjedelar från försäljningen utomlands.
Nästan samtidigt med starten i S:t Michel köpte Mölnlycke också Vanuvalmiste Oy i Björneborg. Företaget har ca 100 anställda och tillverkar engångsprodukter baserade på gasväv, cellstoff och non-woven som används i sjukhusartiklar. Inte långt från S:t Michel i Puumala finns det också en Mölnlyckefabrik som tillverkar byxor under Mel FORUM 12/8 ka-märket. Där finns drygt sextio anställda.
Köpta marknadsandelar
Om man på hygienproduktsidan i huvudsak använt sig av en marknadsstrategi som gått ut på att arbeta upp egna varumärken, har man på den kemisk-tekniska sidan med undantag för Bliw-tvålen i huvudsak gått in för att köpa marknadsandelar. Textilsidan är ju tillkommen i huvudsak av produktions- och exportsaker, och inte för avsättning i Finland utom i marginella kvantiteter som i regel först efter en vidareförädling i Sverige kommer tillbaka. Köpet av Indal Oy är ett typiskt exempel på att köpa marknadsandelar och know-how i en bransch; man hade ju bakom sig några mindre framgångsrika försök i shampoobranschen som nämnt. Genom Indals varumärken fick man ett starkt fotfäste på den kemisktekniska marknaden. Men man var också i olika stor grad intresserad av all köpa Indals produktionsanläggningar i Heinävesi, Och delvis var det just detta som ledde till köpet för man hade använt sig av Indal tidigare som lönfyllare i Heinävesi. Där arbetar nu drygt sextio personer.
Mölnlycke är med sina 1000 anställda en betydande sysselsättare i Finland, och kommer på tredje plats bland de utländska företagen som verkar här. Med sin export på 92 miljoner mark är företaget en betydande exportör. Importen är något mindre på 88 miljone mark. Det huvudsakliga handelsutbytet sker med moderbolaget i Sverige. Hultman konstaterar att man betraktar sig som en integrerad del i det finländska näringslivet, och största delen av företagets överskott återinvesteras i Finland. Vinsten har hittills hållit en ganska låg nivå. Expansionen här krävt sitt, men man kommer att ha en ökad lönsamhet som mål i framtiden, även om den i och för sig har varit tillfredställande och tillåtil exempelvis väl tilltagna avskrivningar och lagerreserveringar.
Finland ”mjukare” samhälle På tal om hur det är att arbeta i Finland säger Hultman att han upplever det som positivt, och skillnaderna är ganska små jämfört med Sverige. Det är lättare att leva och arbeta i Finland. Samhället är mjukare, och det finns ännu bra arbetsmotivation här. En viss slutenhet inom näringslivet och känslighet för kritik kan dock ännu konstateras. Han tycker också synen på import är något skev. Import behövs för att internationella handeln skall fungera, och är inte något fult, utan i högsta grad en legitim och nödvändig verksamhet. Därför har Finlands Banks importdepositioner och de inhemska ”köpinhemski-kampanjerna” inte alltid varit helt sunda utan kunde ha varit mera nyanserade och selektiva. Hultman saknar också den internationalism som man har inom det svenska näringslivet, men å andra sidan är möjligheterna till export på SEV-länderna mycket stimulerande och något man kommer att uppmärksamma mer i framtiden.
Så det finns många skäl att trivas och stanna kvar här, säger Hans Hultman, som inledde sin andra sejour i Finland för fem år sedan, och trivseln gäller också familjen i övrigt, som acklimatiserat sig väl.
Ofta har man den föreställningen att utländska företag är hårt styrda från moderbolaget, men inom Mölnlycke har man en ganska stor frihet sedan årliga marknadsplanen och budgeten är godkänd säger VVD Pekka Airaksinen. Men den ekonomiska rapporteringen är strikt, och man gör ett fullständigt bokslut var fjärde vecka för all se hur man ligger till i förhållande till planerade kostnader och intäkter.
Andra styr- och planeringsinstrument är en treårsbudget och marknadsplan samt en fem års strategisk plan som fungerar som ram för den framtida verksamhetens tyngdpunktsoch avvecklingsområden. Dessa revideras årligen. Förutom rapporteringen til VD är olika sektorerna också grupperade i divisioner och rapporterar också til respektive divisionschefer i moderbolaget. Thor Forsskåh 1”