Social marknadsföring säljer allt: trafikvett, kostvanor och jämlikhet

Taggar: Teman: marknadsföring

Strunt i pensionen, vi vill ha bil!

UTFLYTTNINGEN till Sverige kräver ett mera realistiskt grepp än vi hittills har haft på problemet, sade kansler Klaus Waris vid Näringslivets delegations seminarium för någon vecka sedan. Om vi vill behålla vår bästa arbetskraft, måste vi fråga oss: vilka sociala investeringar bör vi göra? Och svaret får vi av de intervjuer som gjorts med de bortflyttade själva. Högst på deras önskelista står tre saker: en egen bil, en egen bostad och bra dagvård, så att båda föräldrarna kan gå ut och jobba. Det här får de emigrerande finländarna ofta i Sverige. I de svenska skolorna får barnen numera dessutom sk ”finländsk fostran”. Vo re det inte bättre att ge den i våra egna skolor före bortflyttningen, undrade Waris. Och är det för mycket begärt att vår TV skulle sluta upp att framställa Finland som ett enda stort missförhållande som man snabbast möjligt ska försöka slippa ifrån?

Om vi ska få bukt med utflyttningen ska vi alltså ge människorna bättre möjligheter till bil, bostad och dagvård. Visst har vi gjort sociala jätteinvesteringar. Men i vad? Jo i pensioner — men vad intresserar det unga människor? I sjukvård — men det tycks inte heller vara ett lockbete på samma sätt som en egen bil. Och sedan i skolväsendet. Men här väger en bra dagvård tydligen tyngre.

Klaus Waris

Och så har vi för all del en bra kollektivtrafik, sa Waris. Men jag har aldrig ännu hört att det skulle var orsaken till att någon flyttade tillbaka från Sverige…

Social marknadsföring säljer allt: trafikvett, kostvanor och jämlikhet

MARKNADSFÖRING i vidsträcktaste mening talade marknadsprofeten professor Philip Kotler om vid Ekonomdagarna i Helsingfors. Och de lyssnande ekonomerna insåg att det är just denna sociala marknadsföring som de på senare tid i alltmera ökad omfattning blivit utsatta för. Vem har inte via TV lärt sig om trafikvett, måttligt drickande, motionens betydelse och de inhemska varornas överlägsenhet.

Social marknadsföring in 1 nebär alltså att öka människors villighet att acceptera olika ideer. Det är en snabbt växande sektor, men ännu så ny att professor Kotler medgav att hans elever har svårt att få jobb — än så länge. Ändå finns det många exempel på framgångsrika sociala marknadskampanjer. Kampanjer för förbättrad folkhälsa och säkerhet har tex propagerat mot alkohol, rökning, knark och övervikt, för bättre kostvanor, upptäckande av sjukdomar, familjeplane ring, säkrare körvanor och användning av säkerhetsbälte. Andra kampanjer har talat för bättre miljö: att skydda naturen, övergå till returflaskor, inte skräpa ned, och bibehålla gamla miljöer. Många aktuella ideer säljs genom renodlade sociala marknadsföringskampanjer women’s rights, rasjämlikhet, konsumerism, omfördelning av inkomsterna etc. Att acceptera samhället eller att kritisera det — båda kan göras attrak tivare med hjälp av social marknadsföring,

Tyvärr hade Forum inte tillfälle att fråga Philip Kotler om han studerat systemet i t ex Sovjetunionen. Om man med social marknadsföring har den definition han själv förde fram: att planera, utveckla och kontrollera program som försöker öka acceptabiliteten av en social ide eller vana i en målgrupp -var finner vi den i sin förnämsta form om inte i öststaterna?

FORUM 13/77