Socialt medvetna aktieportföljer

av Urpo Kaila Forum 1988-09, sida 26, 19.05.1988

Taggar: Teman: investeringar

verkar ett stort antal fonder som ha en socialt medveten investeringspolitik. Trots att det är svårt att uppskatta det exakta antalet etiska investerare, är det fråga om tiotusentals mänskor. | en utredning om socialt medvetna investeringar uppgick aktiestocken i mitten av år 1985 redan till 50 miljarder USD! Enligt företaget The Financial Initiative står de etiska investerarna för ca fem procent av omsättningen på New York-börsen.

Socialt medvetna investeringar bygger på tanken att man skall undvika att placera sina pengar i företag som driver en etiskt tvivelaktig verksamhet. Man skall inte understöda företag som smutsar ner miljön eller som verkar inom vapenindustrin, heter det.

Enligt förespråkarna för etiska investeringar har de moraliska gränsvillkoren endast en marginell betydelse för avkastningen.

Åsikterna om etiska investeringar går kraftigt i sär. Enligt förespråkarna är det frågan om ett nytt och effektivt sätt att utveckla samhällsekonomin. Motståndarna pekar på risker för fusk, svårigheterna att övervaka börsbolag, och finansmarknadens hårda realiteter. Det finns risk för att de etiska investerarna endast följer den allmänna opinionen och gör sina investeringsbeslut på mycket lösa grunder.

P: börserna I New York och Londo ”Lurendrejerier — Det är mycket svårt att kontrollera hur företagen | verkligheten fungerar. En liten organisation som vill investera etiskt skulle inte klara av det. Att följa med alla börsföretag skulle kräva alltför stora resurser. Min uppfatining är att det är fråga om lurendrejerier trots att viljan kan vara god, säger Tom Berglund, tf professor vid Svenska handelshögskolan, och börsmedarbetare i Forum.

Men företagen har även andra skäl att slå vakt om sin moral. Ett företag som t ex våldsamt smutsar ner miljön riskerar att försäljningen minskar. Konsumenterna köper inte företagets produkter. Detta i sin tur påverkar börskurserna.

— Etiska aspekter har inte mycket att göra med aktiesparande eller sparande överlag. Men när man använder eller placerar sina pengar kan man understöda grupper eller organisationer som har etiska mål. Det rätta och naturliga sättet att skydda miljön är att påverka de politiska beslutsfattarna. De kan sedan stifta lagar som tvingar företagen att minska på sina utsläpp, säger Berglund.

Ytterligare en annan faktor talar för att socialt medvetna investeringar inte fungerar i praktiken. Det är främst småsparare och små organisationer som kan tänkas vara intresserade av idén, men på aktiemarknaden påverkas kurserna främst av de stora institutionella placerarnas marknadsoperationer. Institutionella placerare har knappast andra mål än att maximera avkastningen.

2 — lLurendrejerier, säger tf professor Tom Berglund.

— Förändrar världen, säger forskare Ralt Sund.

Socialt medvetna aktieportföljer. Pengar och moral går det ihop?

Text: Urpo Kaila

I USA och England har aktiesparare börjat fösta uppmärksamhet vid sociala och etiska aspekter. Man vill inte investera I företag som smutsar ner miljön eller som verkar inom vapenindustrin. Nu kommer trenden till Finland. Men går det att kombinera pengar me moral ”Förändrar världen — På alla livets områden kan man hitta moraliska värden. Kapitalmarknaden är inte något undantag. Folk förhåller sig känstomässigt även till börsbolag. Man investerar t ex i bankaktier delvis p g a att de inger en känsla av säkerhet. Genom att aktivt och medvetet “rösta med sin mark” kan man påverka företagens beteende. Man kan förändra världen även på detta sätt, säger Ralf Sund, forskare på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC.

Det stora problemet med socialt och etiskt medvetna investeringar är att kunna få fram pålitlig information om bolagens verksamhet.

— Den rent ekonomiska informationen är varken klar eller objektiv. Boksluten är ingalunda entydiga. Kauppalehtis utredning om de bästa börsföretagen baserar sig p sju synnerligen kvalitativa och subjektiva parametrar, påpekar Sund.

En verkligt intressant problematik uppstår när man studerar hur avkastning och social medvetenhet korrelerar. Om samma företag toppar båda listorna kan man dra slutsatsen att marknaden sköter även den moraliska problematiken. Detta är knappast fallet. Men det finns inte heller evidenser för ett negativt beroende — att de hänsynslösaste företagen i regel skulle ge den bästa avkastningen.

— Det är allt skäl att beakta de moraliska aspekterna även på finansmarknaden. Jämfört med tex kapitalismens högborg USA har vi ju väldigt lösa etiska regler. Om reglerna och bevakningen hos oss skulle vara lika strikta som där, skulle hälften av Finlands mäklare sitta bakom galler, säger Sund. L 2/1988 FERUMN,