Sök-o-finn-ledarskap

av Mikael Paltschik Forum 1991-11-12, sida 06-07, 26.09.1991

SÖK-O-FINN — LEDARSKAP!

Text: Mikael Paltschi är jag en vacker höstnatt 197 deltog i första Sök-o-finn, till sammans med min blivande hustru, hade jag inte en aning om att jag höll på att erhålla fördjupad insikt i företagsledning. Den nattliga orienteringsleken under mottot ”en tanke sparar 1 000 steg” har med åren visat sig ha allt fler paralleller med kraven på färdigheter i dagens turbulenta företagsledningsklimat.

Sök-o-finn är en nattorientering av annat slag. Tävlingen är en scouttävling där de tävlande tävlar i par. Den har som bärande idé att orienteringsuppgifterna är av mycket varierande slag. Sök-o-finn är en lek med kartor av det mest underfundiga slaget — eller ibland en lek helt utan kartor fast det rör sig om orientering.

Sök-o-finn är en tävling på fullt allvar. Men efter en väl planerad och genomförd tävling kan de tävlandes anleten inte annat än utstråla glädje och gamman. Det är finurligheten i uppgifterna som är av större vikt än den hastighet man planerar för banan. Mottot ”en tanke sparar 1 000 steg” är mycket utmärkande för tävlingens karaktär. Jag ska nedan med hjälp av några typiska Sök-o-finn uppgifter dra paralleller till de krav vi ställer på management i dag.

”Pantfångar” i bussen

Starten i Sök-o-finn är i regel av något ovanlig karaktär, För en utomstående betraktare kan den te sig rätt komisk. Efter att de tävlande samlats och förts till en lämplig omklädningsplats packas de in i väntande bussar. När bussen är på väg mot startplatsen erhåller samtliga tävlande en papperspåse på huvudet. Detta medför att när de väl kommer fram till startplatsen har de i princip inte den blekaste aning om var de befinner sig. Startuppgiften är ofta som i kartskiss 1. De tävlande får veta platsen för den kontroll dit de ska ta sig. men det finns ingen indikation på kartan var de befinner sig. Det gäller således att erhålla en fast position innan man kan sätta full fart mot följande kontroll. Detta är en typisk situation i den turbulenta företagsmiljö vi lever i dag. De allt snabbare förändringarna kräver att management — förutom att man har en karta anpassad till verk [ samheten — kan bestämma sin position på denna karta. Uppfattningen om position är i många fall rätt diffus, och man har inte särdeles goda landmärken att ta fasta på. Om man i Sök-o-finn tror att man är på ett visst ställe och springer på kompassriktning mot den första kontrollen, kan det

Kartskiss hända att man i själva verket är på den andra sidan om kontrollen, och för varje steg avlägsnar man sig från kontrollen! Hur ofta har inte företagsledare misstolkat företagets position, och gjort beslut som medfört att man svårligen uppnår de positioner man eftersträvar. Man kommer aldrig fram till kontroll 1.

”Säkert” är farligt

Karta 2 är en annan typisk Sök-o-finn karta. Uppgiften förefaller oss enkel.

Vi skall ta oss från kontroll 4 till kontroll 5. Vi har tur, det går en trevlig väg mellan kontrollerna. Det tävlande paret drar en suck av lättnad och sätter full fart mot kontroll nummer 5. Om de inte har ögonen med sig är realiteterna tyvärr de att det aldrig kommer fram till kontroll 5. Den typiska Sök-o-finn kartan är spegelvänd!

När uppgiften föreföll enkel och vi tycker att det bara är att lägga alla klutar till, kan vi göra de största misstagen. Management behöver fungerande monitorsystem för att ständigt bevaka omgivningen, och för att ständigt kontrollera att man är på rätt väg. I de allt turbulentare konkurrenssystemen är det sannolikt att ledningens uppfattning om hur världen ser ut är en uppfattning som är baserad på gårdagens iakttagelser, en uppfattning som lätt leder en lika fel som en spegelvänd karta.

Vår nästa uppgift blir att ta oss från kontroll 6 till kontroll 7. Det som gör uppgiften en smula spännande är att vi mitt i kartan har en vit fläck. Alldeles klart är att den snabbaste vägen är att springa på vägen. Men när vi närmar oss kontroll 7, kan vi inte veta på vilkendera vägen vi är. Om vi tar vä W/

Kartskiss 3 ( y AA 4)

Kartskiss 2 4

S gen genom skogen och rundar den vita fläcken, skulle det ta oss allt för länge. Om vi vill klara oss bra i tävlingen måste vi lita på att vi kan managera vår tillvaro medan vi springer inne på kartans vita fläck, och att vi har färdigheter att på andra sidan den vita fläcken få grepp om terrängen igen. Företag som alltid spelar med stor säkerhet är inte företag som har chans att ta hem de större vinsterna. Med detta pläderar jag på intet sätt för dumdristighet. Man skall veta vad man kan och vad man kan klara av, och ta behärskade risker. I sig kan vad som helst hända inne på kartans vita fläck. Men vi måste kunna avgöra om vi i vårt tävlingspar har tillräckliga resurser att stå emot eventuella negativa överraskningar. Att ta omvägen run 11—12/1991 FORU den vita fläcken garanterar ett betydligt sämre resultat än att ta en kalkylerad chans.

Poolade resurser och färdigheter

Sök-o-finn är en partävling. Sök-ofinn påminner om det mesta vi ser av modernt företagsledande i medelstora och större företag. Sällan bärs management upp av endast en person, utan i de flesta fall är det i alla fall två personer som är centrala för företagets framgång. Deras kompetenser kompletterar varandra. de har resurser att klara av liknande strapatser.

Så är det också i Sök-o-finn. Kanske ena parten är duktigare på normal orientering medan den andra är duktigare på att lösa finurliga uppgifter. Båda kompetenserna behövs. Men då sluttiden räknas när hela laget. det vill säga parets båda tävlare. är i mål. är det ingen idé att någondera med större löpstyrka skyndar snabbare. Det tävlande paret i Sök-o-finn måste uppnå samma harmoni i resursanvändning som företagets olika delar. Om harmoni inte uppnås kommer vi knappast att klara oss lika väl som våra konkurrenter.

WoMan…

fortsättnin själv, kanaler där behov och erbjudanden kan mötas, och ett forum där man kan diskutera företagsproblem utanför företaget, i en syrerikare miljö. Nätverk är alla de människor man samlar på sig genom åren för växelverkan och samarbete, men om man är mycket fattig på den punkten kan man medvetet bygga upp ett nätverk. aktivt gå ut och söka.

Hon illustrerar med ett par lokala exempel. WoMan har varit engagerat i två nätverk för kvinnor inom Tammerforsregionen: ett för kvinnliga ledare och ett för utbildare och konsulter. Den första gruppen håller sammankomster ambulerande hos respektive företag, den senare har informella power breakfasts på ett hotell första onsdagen varje månad — ingen anmälan, nya och gamla nätverkare droppar in då de känner sig manade. Den gemensamma nämnaren är inriktningen på praktisk professionell nytta av kontakterna. Naturligtvis — för att få måste man också ha något att ge.

— Den allmänna erfarenheten av networking för kvinnor är att den professionella specivika vikten avgjort ökar. Nätverk ger något som inga teoretiska kurser i världen kan ge: personkapital. Kvinnor har vaknat sent till denna insikt, av historiska skäl. Med vyrkesarbete på dagen och famil FORUNN 11—12/1991

En viktig ingrediens i Sök-o-finn är spurtsträckan. I slutet av varje tävling finns det en spurt som i sig utgör en separat tävling. Man kan med varierande grad av glädje se framför sig en dryg kilometers vild spurt mot mål, efter att benen tyngs av tre-fyra timmars idogt springande i skogen. Spurten kommer inte som någon överraskning för de tävlande. Alla är väl medvetna om att detta moment ingår. Alla kan och bör förbereda sig för denna sista strapats. Och förberedelsen innefattar givetvis att man hushållar med resurser. Så som det företag som bränt sina resurser före de slutliga utmaningarna har det tävlande paret i Sök-o-finn föga framgång i spurtmomentet om ”skjortan är tom”. När kroppen går på energireserven, när företaget sjunger på det sista finansieringstillskottet. då skall man inte mera råka ut för större utmaningar. Lika väl som de tävlande i Sök-o-finn vet att de råkar ut för ett spurtmoment. vet även företagen att de har att tackla stora. och inte alltid väl anticiperade utmaningar. Managements centralaste uppgift är att se till att organisationens resursbas tål utmaningar av det större slaget, också när de kommer mindre anticiperat.

jearbete efter arbetsdagen har de helt enkelt inte haft tid — varken för egen professionell postgradual träning eller för att bygga upp och hålla vid liv nätverk. Nu börjar man också bland kvinnor skönja en ny medvetenhet om de personliga kontakternas betydelse i arbetslivet och karriären.

Ett hinder för effektivt nätverkande är enligt Kristiina Hiukka avundsjuka, hemlighetsmakeri och informationsmörkläggning. Finland är ingen öppen informationsmiljö. och fruktan för ”dom” och därmed sammanhängande ovilja att dela med sig av information och erfarenhet — ”det kan utnyttjas mot mig!” — ligger djupt.

— Det är meningslöst att i stora sammanhang tala om affärslivets strategiska allianser. så länge vi inte i Finland kan klara att etablera strategiska allianser på individnivå!

En textkultur, inte en talkultur

En konkurrensbelastning som Finland har jämfört med många andra nationer är vad Hiukka kallar en ”litterär” kultur.

— Finländarna, män såväl som kvinnor, har en övertro på det tryckta ordet. Vi är så fixerade vid tryckt text att talkommunikationen undervärderats och därmed underutvecklats. Ingenstans har man en sådan blind tillit till regelsamlingar. förordningar, be Artikelförfattaren, ekonomie doktor, docent Mikael Paltschik verkar som utvecklingsdirektör på SIFO Research Oy samt som managementkonsult inom ramen för SMG, SIFO Management Group.

Det som i tiden började som en lättsam orienteringslek har för mig personligen blivit en inspiration = till mycket tänkande. Jag tror att företagsledningen i allmänhet skulle ha behov av flera metamorfoser, analogier för att se vardagen med öppna ögon. Fastän världen är turbulentare än någonsin, förefaller vi att ha problem med att acceptera denna turbulens. Vi borde kanske löpa några Sök-o-finn för att lära oss hantera våra tedarproblem bättre. stämmelser, hela den byråkratiska apparaten. och läror och dogmer på livets alla områden. Jag tror att exempelvis vurmen för etiska regler. tryckta, är ett typiskt nytt finländskt fenomen…

Hiukka drar paralleller till USA, raka motsatsen till den finska resolutions- och bulletinkulturen. Se till exempel hur respektive presidenter agerar i en tv-intervju! Kulturskillnader I ett nötskal.

— Det skrivna ordet beskriver det skedda, och har inte som det talade ordet beredskap till feedback, att reagera på och ta i betraktande vad som sker au. I Finland är en ”god” talare en som utan att stappla läser upp ett färdigt tal, komplett med semikolon. Bundenheten till det tryckta ordet gör oss motsträviga att ta ställning. att verkligen debattera, eftersom en dialog inte kan nyansslipas på förhand. Monologer, däremot, kan prepareras. Det är. tyvärr. vad många finländska marknadsförare tar sig för på internationella arenor. De serverar ändlösa parametrar och specifikationer, utan att bry sig om att stoppa upp. ta in mottagarens station, och få till stånd växelverkan. Det bär emot, för då måste man öppna upp och bjuda på sig själv. Det är något som för övrigt kvinnor är bättre rustade för. genom att de — i motsats till sina bröder — uppfostras till att ta i betraktande andra människor, att lyssna. LJ