Sol och vind skall ge alternativ energi
av Sigyn Alenius Forum 1975-20, sida 17-19, 17.12.1975
Taggar: Teman: energiformer
)
FORUM 20 : 75 17
Nytänkande, pengar, blåst, sol och en massa isoleringsmaterial ska det till för att få den så mycket omtalade alternativa energin. I Danmark jobbar forskare och tekniker på skarpen nu för att tämja solskenet och blåsten. Och allt flera tror att det ska lyckas.
Tekniskt är problemen i princip redan lösta. Det står ett solhus på Danmarks tekniska högskolas område ett experiment som ska skaffa framtidsdata. Två väderkvarnar av den moderna typen — höga stålskelett med metallvingar — vispar i Jylland omkring vatten i stora tankar tills det blir hett och skickas ut i centralvärmesystemet på en fabrik och en skola. Ett försöks-elverk på vindbas har kört i flera år i Gedser på Falstern.
Det gick bra, men det blev för dyrt.
SOL OCH VIN skall ge alternativ energi
I 2AG GLAS slö ABSORBER
S ISOLERING - NN BEKUEDNING>
SOLFANGER VARMEAKKUMULATOR VARMEARBVER.
18
FORUM 20 : 75
Dr — AA Ä—Ä AA Sol när det skiner, vind när det blåser och oljan i reser > Priset har hela tiden varit tröskeln. Men med de i det närmaste tredubblade oljepriserna börjar lönsamheten bli en helt annan. Vinden och solskenet är gratis. Byggnadskostnaderna — det ska ju också en del byggnadsmaterial och arbete till för både väderkvarnar och solaggregat — har stigit. Men inte mera än till knappt det dubbla av vad de var 1955. Allt pekar mot att lönsamhet ligger inom räckhåll.
Danmark använder årligen 20 miljoner ton olja. Det är en valutautgift på 10 miljarder mark. Per invånare ligger den danska oljeimporten i väststatistikens topp. Orsaken är att landet helt saknar egna kraftresurser. Det finns varken kol, gas eller vattenkraft. Atomkraft har landet hittills inte velat ha — en mindre mängd kraft importeras från kärnkraftverket Barsebäck i Sverige. Nordsjöoljan täcker bara ett par procent av års - behovet och utsikterna till ökning ä små.
Hälften av oljeimporten i Danmark går till transportsektorn och industrin, andra hälften går till uppvärmhing. Landet är högt industrialiserat och landet är kallt. Graderna “är inte så låga som i Finland. Men det blåser jämt.
Och därmed är vi framme vid kärnan. Blåsten ska användas till nånting nyttigt i stället för att bara kosta pengar i uppvärmning. Sol har Danmark också en hel del av — mindre under sommaren än Finland, men i stället mera under vintern, våren och hösten. Också solskene : kan tämjas. Det är en lagringsfråga. Var mare länder där solen alltid skiner använder redan i dag i ganska stor utsträckning solen som uppvärmningskälla. I Danmark ligger man i startgroparna. Staten intresserar sig naturligtvis för saken. Den har både ekonomiska, sysselsättningsmässiga och politiska aspekter i mängd: Valutafrågan — oljan är betalningsbalansens tyngsta börda. Vindoch solkraftsbyggen skulle betyda jobb. Och politiskt skulle landet slippa avhängigheten av oljestaterna som i vissa lägen kan bli nog så belastande.
2 miljoner krono . för forskning
Det finns ett statligt utskott som sysslar med alternativ-energins alla sidor. Fö forskning i ämnet har just anslagits 2 miljoner. Det är naturligtvis för lite, säger ledaren, professorn vid Danmarks tekniska högskola Vagn Korsgaard. Men vi har ansökt om mera.
Professor Korsgaard tror på både sol och vind, Bla för att det helt enkelt är en nödvändighet att komma bort från avhängigheten av oljan. Dessutom har dessa naturkrafter viktiga miljömässiga fördelar. De varken larmar eller osar. Väderkvarnar är visserligen inte vackra, men man får försöka placera dem periferiskt, så att de stör så lite som möjligt.
Ska Danmarks hela kraftbehov täckas med vind så bör det uppföras 5 000 kraftverk. Men det behöver inte göras så kategoriskt, anser professor Korsgaard. Vindkraft till vissa stora industrianläggningar, solkraft till uppvärmning av privata småhus och bostadskomplex. Och fö kan man ha traditionella oljeaggregat i bakfickan ifall naturkrafterna sviker.
Tekniskt finns lösningarna redan, framhåller professor Korsgaard. Problemen i det här sammanhanget är lagringen. Det är lätt att överföra både sol och vind till kraft men att lagra den vållar ännu besvär. Lösningen i de experiment som nu körs är väldiga vattentankar. Vatten har förmågan att uppsuga kolossala mängder värme, och i en väl isolerad tank kan det lagras rätt länge, för att sedan tappas ut i ledningatna efter behov. En annan lagringsmöjlighet är sten. Stora stenfyllda, väl isolerade källare, princip bastuugn. — Varken sol eller vind kan på nuvarande tekniska stadium ge lika mycket värme som de traditionella kol-. och oljeaggregaten säger professor Korsgaard. Husen måste därför isoleras betydligt bättre än i dag. Det är inte nog med tio centimeter bergull eller vad man nu använder. Trettia-fyrtio centimeter behövs. Men då skulle det också gå fint.
2 Ty WW »
VIEN 2 SV
| i ANS
Skiss av F L Smidths väderkvarn. De cirkelformiga rotorerna ”suges” runt av luftströmmen.
—
FORUM 20 - 7 19
Sparbankernas Central-Aktie-Bank
Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos
Finlands Bank
Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter .
Lån
Krediter i utländsk valuta .
Betalningsförmedlin Övriga finansieringstillgångar ..
Utländska fordringar
I utlåndsk valuta .. Omsättningstlllgångar
Utländskt mynt …. Masskuldebrevslå Övriga omsättningstillgångar ….
Investeringstillgångar Masskuldebrevslån .. Aktier och andelar .. Fastigheter och fastig!
Anläggningstillgångar och övriga | utgifter med lång verkningstid
Aktier och andelar
Fastigheter och fastighetsaktier ..
Maskiner och inventarier
Månadsbalans. den: 30 november 1975
Passiva Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar 2790 917,35 Depositioner 951 800 498,64 77 240 515,10 312 810 383,34 735 065 248,06 85192 014,29 67 339 558,74 35 209 793,4 Övriga skulder Utländska skulde | utländsk valut
I mark Räntor och övrig 11 891 681,0 4 792 438,30 4653 577,19 5452 200,2 308 468 683,20 3 043 462,00 270 339,97
Eget kapital Aktiekapital Reservfonde 28 745 803,41 81 737 591,52 32 766 968,9 Övriga anläggningstillgångar oc utgifter med lång verkningstid
Skatter Löner och socialutgifter Övriga utgifte 3 904 489,90 2521 841,37 36 974 372,47
Depositioner i utländsk valut: Skulder till Finlands Bank Skulder till andra banker .. Skulder till staten … Betalningsförmedling
Skatteutjämningsfond Vinst från tidigare å 92 775 910,97 142 680 551,42 17 990 369,65 854 668 914,99 1002 029 765,34 390 809 278,46 7743 725,7 15 859 260,6 81 456 460,98 5119 240,3 kol 89 394 909,63 Kreditförlustreserveringar — .. .
13 500 000,0 58 950 000,00 37 100 000,00 2000 000,00 833 143,0 20239 154,68
Summa
Summ mk 2 812 911 531,2 mk 2 812 911 531,26
För Direktionen:
Onni Särökari Matti Ranki
Brännglas och väderkvarn
Själva aggregaten är en vidareutveckling av brännglas- och väderkvarnsidén. Det första danska solhuset står på tekniska högskolans område. Priset för att bygga det har varit detsamma som för vilket motsvarande bostadshus som helst med traditionell eldning, dock med en mindre merkostnad för extraisolering och för själva solfångaren. Solfångaren är inbyggd i taket — nerifrån kan den inte ses. Estetiska miljöhänsyn har man m a o inte att bekymra sig om, när det gäller solvärmen.
Solskenet uppfångas av en skärm som består av ett dubbelt glaslager. Värmen överförs direkt till ett absorberande element, varifrån den leds i ledningar in i lagringsaggregater — i detta fall en vattentank, som avger det varma vattnet efter behov precis i som en vanlig centralvärmeanläggning.
Vindtämjaren utnyttjar helt enkelt den rörelseenergi som ligger i vinden, och det gäller naturligtvis därför att anlägga väderkvarnarna på sådana platser där det genomsnittligen blåser starkast. Själva masten ska vara hög — vindkraften ökar ju högre man kommer.
Ansvarsförbindelser
Vindkraften står enligt noggranna beräkningar, som har utförts, i direkt proportion till vindens hastighet i tredje potens. Det betyder i praktiken att man med en dubbel vindstyrka får åtta gånger så mycket kraft. Helt svaga vindar ger fö nästan ingenting — det gäller m a o att uppföra anläggningarna på platser där man under längre perioder har uppmätt någorlunda stora vindstyrkor. Danmark har — utöver den erfarenhet man har med de helt gamla väderkvarnarna (av vilka en del fortfarande är i bruk) — provkört ett elverk på vindbas för några år sen. Det var ett experiment som de danska elverkens sammanslutning genomförde i Gedser på ön Falster. Kvarnen hade en kapacitet på 200 kW och producerade växelström direkt till elnätet. Experimentet kördes åren 1957— 62, då det konstaterades att kraften blev för dyr. 1974 togs saken upp till förnyad bedömning mot bakgrunden av då rådande priser. Experterna var den gången oeniga. Somliga ansåg experimentet lönsamt, andra inte.
I dag kör två vindkraftexperiment i landet, det ena levererar värmen till: ett jordbrukstekniskt institut i en förstad till Köpenhamn, Tåstrup. Det andra är under uppförande i Jylland. 891 598 532,13
För Förvaltningsrådet:
Pekka Terho
Oljepriset spökar i bakgrunde — Neär kan sol och blåst som värme och ’ kraftkällor bli realiteter i Norden — Det är en fråga om prisutvecklingen för olja. Fortsätter den som nu, så tar det inte många år förrän vi blir tvungna. Till de grundläggande investeringarna måste vi ha statsstöd. Men sådan nya uppvärmnings- och kraftsystem kommer med tiden att kunna betala sig själva. Framtiden ser professor Korsgaard som ett Danmark — och varför inte resten av Norden också — med sol som värme- ’ källa i tätt bebyggda områden. Solfångaren ses inte — den stör inte arkitektoniskt medan däremot tiotal meter höga ’ väderkvarnar på alla hustaken kunde verka lite förstämmande. Vindkraften blir industriernas energikälla. I periferiska områden, där industrier på förhand ofta placeras, betyder det. estetiska mindre. Där kan man bygga de nya väderkvarnarna — lösningen i första omgången blir väl en kombination — solvind- och oljekraft som kombineras. Solkraften används när solen skiner, vinden när det blåser och så kopplar man på den dyrare oljan när naturkrafterna strejkar. (Sigyn Alenius)