Solkraften i Europa

av Lars-Gunnar Larsson Forum 1983-20, sida 12-13, 14.12.1983

Taggar: Teman: energi

20/8 20783

F RUN a a

Storsatsning på solkraft

EG-länderna satsar nu på solkraftverk. I juli i år togs elva solkraftverk i bruk runtom i Europa. De är fördelade på olika platser allt från ön Korsika i Medelhavet till den lilla ön Pellworm vid den västtyska Nordsjökusten. Ytterligare fem kraftverk kommer att tas i bruk vid årskiftet. Utvinningen av solenergi har därmed erhållit en ordentlig knuff framåt av EG-länderna.

RUN

LJ

Av Lars-Gunnar Larsson

Miljövänlig energi: vilket annat kraftverk kan erbjuda en betesplats för fåren i sin omedelbara närhet?

Ramar av tropiskt ädelträda och försinkat stål bär upp de närmare 16 000 solcellerna.

Ännu under detta

Denna solkraft-anläggning ligger på ön Pellworm. Anläggningens effekt är 300 kilowatt och solcellpanelernas totala yta motsvarar två fotbollsplaner.

M Anläggningen på ön Pellworm är den största av dessa solkraftverk. Anläggningen har en effekt på 300 kW. Solenergin omvandlas till elektricitet med hjälp av solceller. Ett rätt stort antal solceller (15 840 stycken) har kopplats ihop till stora paneler med en sammanlagd yta motsvarande två fotbollsplaner och panelerna har placerats ute på en åker där solen har fritt tillträde.

Den här typen av kraftverk anses vara ytterst miljövänliga, bortsett möjligen från de estetiska förändring ar de medför i landskapet. För att ytterligare understryka det här med miljövänlighet, kan nämnas att fåren som förut betade på åkern efter byggnadsskedet har kunnat återvända till sin forna betesmark och kan nu fortsätta sitt betande helt ostörda av solpanelerna.

Solkraftverket på Pellworm visar att man kan utnyttja solstrålningen också på så här nordliga breddgrader.

Andra bra exempel på solkraftverk i EG-områdets norra delar är et solkraftverk på en irländsk ö där ett mejeri får en del av sitt el-behov tillfredsställt av kraftverket och en äö utanför Nederländerna där en skola utnyttjar sol-el.

För att återgå till ön Pellworm, kan konstateras att öns el-nät har en hjälpförbindelse till fastlandet genom vilken överskottsenergi kan slussa ut till andra förbrukare och ön själv kan erhålla tillskottsel vid behov. Kraftverksanläggningen är mikrodatorstyrd för att göra driften så effektiv som möjligt.

Dyr energi - än så länge

Trots att solkraftverk allmänt taget ännu i dag kan betraktas som dyra anläggningar, försvarar de sin plats på avlägsna platser till vilka det skulle bli mycket kostsamt att bygga en normal ledningsburen elförsörjning. Detta visar den nu aktuella satsningen också tydligt då det för det mesta är öar och avlägsna byar exempelvis i bergstrakterna som har fått ta emot solkraftverken. För att visa mångsidigheten har man i olika delar av EG-området satsat på olika förbrukare. Sålunda drivs en TVsändare i Frankrike, en avsaltningsanläggning i Italien och ett flygledarsystem i Nizza med hjälp av solenergi. Dryga tvåhundra miljoner mark har kalaset kostat EG-länderna.

Solenergin kan anses vara dyr ännu idag. men enhetspriset på den elenergi som framställs på detta sätt sjunker hela tiden. I mitten av sjuttiotalet kostade en sol-kilowatt ännu 25 mark, i dag kostar samma energienhet ungefär fem mark och i slutet av detta decennium räknar man med att priset ska vara nere i ungefär en mark. Dessa beräkningar är utförda av västtyska AEG som kan anses vara ledande tillverkare av solkraftkomponenter i Europa. Beräkningarna stärmmer emellertid rätt bra överens med motsvarande amerikanska uppskattningar. I USA har man konstaterat en snabb utveckling vad gäller förhållandet mellan kostnaderna för anläggningen och dess energimässiga återbetalningstid. Fram till början av 70-talet, då solcellerna endast användes som energikälla i rymdsammanhang, kostade en watt hela 500 dollar och återbetalningstiden var hela 40 år. I dag kostar en ”solwatt” ungefär tio dollar och den energimässiga återbetalningstiden ä bara 3,5 år! årtionde räknar man med att priset för effekten en watt ska sjunka till fem dollar och att återbetalningstiden ska bli så kort som ett år.

Lång utveckling

I Förbundsrepubliken Tyskland började industrin på allvar intressera sig för solenergin först under 70-talet. Tillvaratagandet av solenergin har dock varit känd som teknik redan i ungefär 150 år. Under början av 1800-talet upptäckte den franska fysikern Becquerel att en elektrisk spänning uppstod när en elektrod nedsänktes i en flytande elektrolyt och samtidigt utsattes för solstrålning. Är 1877 upptäckte Adams och Day samma effekt på en halvledare. Det avgörande framsteget gjordes emelelrtid år 1954 då Chaplin, Fuller och Pearson utvecklade solceller baserade på användningen av kisel. Framställningen av dessa kiselsolceller är emellertid ännu idag invecklad och därför dyrbar.

Tyska AEG, har trots att man startade ganska sent, lyckats hävda sig väl internationellt. Man har levererat solceller för satellitbruk och man har också utvecklat de kvadratiska solcellerna som är uppbyggda av polykristaller. Siemens däremot, det andra stora tyska företaget inom elektroteknik, verkar vara på väg ut ur solcelstillverkningen, åtminstone vad gäller den småskaliga teknologin. Siemens har nämligen överfört denna del av sin verksamhet till ett dotterföretag. De två andra europeiska företag som kan anses besitta samma kunskaper och erfarenheter är de franska företagen Photo-Watt och Leroy-Somer.

Trots de nämnda framstegen har de tyska företagen rönt kritik. USA har ett ordentligt försprång både vad gäller priset och forskningsanläggningarnas omfattning. I Kalifornien byggs redan solkraftverk i Megawattklassen vilka ska kunna försörja 300 bostäder per enhet. Också japanerna stormar framåt och deras solceller används redan i bl a fickräknare och liknande applikationer. Detta slag av solcellesanvändning kommer i början av 90-talet att innebära en multimiljardindustri!

Den tyska regeringen försvarar sig mot den kritik om passivitet som den blir utsatt för med att påpeka att under åren 1974-82 satsade man omräknat till dagens penningvärde nära 1200 miljoner mark på regenerativa (förnyelsebara) energiteknologier. Den tyska regeringens satsning på energibesparing i privatbostäder blev emellertid ingen källa till inspiration till ny teknologi. Av de nio miljarder mark som de senaste åren betalats ut som energibidrag har 90 procent använts till traditionell värmeisolering!

Framtidsindustri

Den tyska industrin kunde emellertid göra stora pengar på solenergin: försiktiga beräkningar ger vid handen att av världens energiproduktion år 2000 kommer solenergins andel att vara cirka två prodent. Detta skulle kunna betyda exportmöjligheter för upp till 14 miljarder mark för den tyska industrin. Det europeiska patentverket är ännu mera optimistiskt: man förutspår en solenergiandel på hela sju procent. Vad det skulle betyda i exportintäkter kan var och en tänka ut! O fu fUIDNDG|VNnO I OO UIRI—>Tb yDLNuNNuTIILONO Sn a LL 1 13