Sovjet sanerar byggbranschen
av Tauno Tiusanen Forum 1987-07, sida 30-31, 16.04.1987
Sovjet sanerar byggbranschen
Byggnadsbranschen har alltid varit ett verkligt problembarn för de socialistiska ekonomierna. Detta beror framför allt på vissa för systernet typiska egenskaper. I alla centralt ledda ekonomier försöker de olika branschministerierna utverka så storo investeringsanslag som möjligt från planeringsverket till de egna reviren.
ed hjälp av omfattande investe ringar försöker man höja sin presti ge, samtidigt som man tror att det alltid går lätt att erhålla tilläggsfinansiering från planeringsverket för ett projekt som redan starta.
Därför finns det alltid för många påbörjade byggnadsprojekt. Det verkar som om reSurserna och arbetskraften inte skulle räcka till för alla projekt. Antalet halvfärdiga objekt är enormt, Dessutom talas det i de socialistiska länderna om ”investeringsruiner", varmed avses påbörjade objekt som aldrig färdigställs.
Månskensentreprenörer
Det har riktats skarp kritik till och med från högsta ort mot de missförhållanden som råder inom byggnadsbranschen, men det verkar vara ytterst svårt att få förbättringar till stånd. Samtidigt berättas det till exempel i den sovjetiska pressen om halvlegala byggnadslag (Sjabasjniki), eller en form av ambulerande arbetslag, som mot god betalning fyller de luckor som den officiella byggnadsverksamheten lämnar efter sig. Sjabsjnikfenomenet är alldeles klart accepterat, då det skapar den välbehövliga flexibiliteten och effektiviteten i den annars så problematiska byggbranschen.
Museala projekt
Vid Sovjetunionens kommunistiska partis 27:nde partikongress senaste vinter, kritiserade premiärminister Nikolaj Rysjkov i skarpa ordalag svagheterna inom byggnadsverksamheten. Om byggandet i verkligheten konstaterar han, att utöver planerarna också ministerlerna och de centrala ämbetsverken är ansvariga för den atillfredsställande situationen gällande projektplaneringen, då de har gett grönt ljus för omoder 3 na projekt. Enligt uppgift är upp till en fjärdedel av de byggnadsprojekt, som är avsedda att förverkligas inom den 12:te femårsplanen (1986—90) och som enligt utlåtanden från ministerierna motsvarar dagens teknisk-vetenskapliga utvecklingsnivå, planerade för 10 till 20 år sedan. Projekten kan således inte motsvara dagens krav. Exempelvis har ministeriet för färgmetallurgi bestyrkt att 60 projekt, som planerats 1965—75 är av hög teknisk klass. Likaså har ministeriet för bilindustrin gett liknande utlåtanden om 20 projekt. Planeringslösningarnas medelålder för dessa nybyggnadsprojekt är, då objekten tas I bruk, 20 år, eller mer. Kommentarer torde vara överflödiga.
Olovligt lång tid
Premiärministern ger några exempel från den sektor som innefattar sociala byggnadsobjekt: i Asjabad har redan i nio års tid pågått byggandet av det andra skedet av ett kliniskt sjukhus. Nybygget beräknas kunna tas i bruk 1989, trots att normen förutsätter en byggnadstid på 3,5 år. Byggandet av vårdinrättningen vid regionkretssjukhuset i Krasnojarsk har dragit olovligt långt ut på tigen. Fallet är speciellt beklagligt, då det hör till de objekt som beviljats nationella entreprenadmedcel. Liknande fall förekommer också inom andra branscher.
I Sovjetunionen har det på ministerienivå redan länge rått en mentalitet, enligt vilken man har strävat till att förverkliga investeringsprojekt med västerländska krafter enligt nyckeln i handen - principen. Därvid vet man att den nya kapaciteten kan tas I bruk väsentligt mycket snabbare, än om projektet hade förverkligats med inhemska krafter. Kvalitetsskillnaderna har också tydligt noterats.
Planeringsmyndigheterna har under oljekriserna lätt kunnat bevilja utländska betalningsmedel också för stora objekt, efte som Sovjetunionens exportintäkter ökade takt med att energipriset gick upp. De västerländska projektexportörerna upplevde gyllene tider på den sovjetiska marknaden.
Energikrisen lottovinst
Sovjetunionen hörde till dem som definitivt vann på energikrisen. Bara tack vare förbättrat bytesförhållande (terms of trade) erhöll landet vinster på uppskattningsvis 150—200 miljarder USD, då exportpriserna steg snabbare än imporiprisen. Om detta belopp, som enligt en försiktig bedömning motsvarar 750 miljarder FIM, sätts i relation till. projektverksamheten, kan konstateras att Sovjetunionen, under drygt tio år, i form av prisfördelar i utrikeshandeln, har gjort en vinst motsvarande 250 projekt i Kostamusklass, om enhetspriset är 3 miljarder FIM.
Under år 1988 förändrades situationen på energimarknaden väsentligt och Sovjetunionen förlorade en tredjedel av sina valutaintäkter, jämfört med föregående år. Man har tvingats vidta hårda gallringar i importen, speciellt i projektimporten. Det är uppenbart att flera projekt har skjutits på en oviss framtid.
Det är inte på medellång sikt helt otänkbart att energiprisen åter stiger. Under nuvarande förhållanden måste Sovjetunionen emellertid förhålla sig mycket försiktigt till projektköp, då exportintäkterna nu sitter rätt hårt åt.
Sanering behövs
Mot denna bakgrund är det naturligt att Sovjetunionen försöker få till stånd en sanering av den egna byggnadsverksamheten. En lösning av problemhärvan inom denna bransch är ytterst viktig, för den nuvarande ledningens investeringsmål är mycket ambitiösa. Investeringarnas verkningsgrad måste förbättras kännbart och samtidigt måste felinvesteringar gallras bort.
Man har beslutat omorganisera den högsta förvaltningsnivån inom byggbranschen. Det är emellertid inte första gången i Sovjetunionens historia som så sker. Under den senare hälften av 60-alet genomfördes den s k Kosygins reform. I början av Alexej Kosygins premiärministerera inrättades Gosstrol, statens byggnadskommitté, ett koordinerande och kontrollerande organ som stod ovanom ministerierna. Denna enhet, som verkar med omfattande befogenheter, har inte fått rena papper av den nuvarande tedningen då den riktat kritik mot förvaltningsmaskineriets olika avdelningar.
7/1987 FORUNN
Ny byråkrati ersätter gammal?
Sålunda har för saneringen av byggnadsbranschen skapats ett helhetsprogram, för vars förverkligande det omorganiserade Gosstroi svarar. Hösten 1986 omorganiserades Gosstroi till en all-sovjetisk statskommitté. Förändringen understryker delstaternas ökade rättigheter och ansvar inom byggnadsbranschen. Delstaternas byggnadsministerier lösgörs från de all-sovjetiska byggnadsministeriernas överhöghet och de biir direkt underställda delstaternas ministerråd.
Varje delstats ministerråd är direkt ansvarig för att den federala (all-sovjetiska) byggnadsplanen förverkligas inom dess eget territorium.
Byggnation, som försiggår på den ryska federationens (RSFSR) territorium, förverkligas dock via de all-sovjetiska byggnadsministerierna. Detta arrangemang beror på RSFSRs enorma storlek. Samtidigt meadelades om de federala ministeriernas geografiska arbetsfördelning — Byggnadsministeriet för de västliga och nordliga territorierna (Minsevzapostroi SSA) — Byggnadsministeriet för Ural och Västsibirien (Minuralsibstrol SSR) — Byggnadsministeriet för de södra territorierna (Minjugostroi SSR — Byggnadsministeriet för de östra delarna (Minvastokstroi SSR), tidigare byggnadsministeriet för områdena i Fjärran Östern och Trans-Bajkal.
Gosstroi svarar direkt för dessa fyra regionala ministerieenheters verksamhet, samt också för det all-sovjetiska ministeriet för installations- och sammansättningsarbeten (Minmontazjspetsstrol), vägbyggnadsministeriet (Mintransstroi) och ministeriet för byggnadsmaterialindustrin (Minstroimaterialov). Utöver detta svarar Gosstroi för den totalekonomiska koordineringen av byggandet för Gosagroproms och andra enheters del vilka bedriver byggnadsverksamhet. Gosstrois nya, all-sovjetiska roll innebär att de delstatliga ministerrådens byggnadsansvar koordineras och kontrolleras av Gosstroi.
Kontrollorgan
Gosstroi har förpliktigats att, i samarbete med Gossnab (statens distributionskommittå) och Gosplan (statens planeringskommit16) och med hjälp av byggnadsministerierna, skapa ett distributionssystem för byggnadsbranschen, som skulle trygga resursdistributionen i enlighet med den planerade byggnadsverksamheten. Utöver detta har den högsta byggnadsförvaltningen ålagts att kontrollera, att de riktlinjer som dragits upp i femårsplanerna inte frångås i de årsvisa planerna. Man strävar uppenbart till att åstadkomma en minskad benägenhet hos de branschvisa ministerierna att påbörja nya byggnadsprojekt och därmed nå en kortare byggnadstid för de påbörjade projektens del.
De egentliga byggnadsföretagen har uppmanats koncentrera sin verksamhet för att hålla kostnaderna under kontroll och fö att minska byggnadstiderna. Om företagen inte uppnår uppsatta mål, minskas bonusen kraftigt.
Utgången ännu oviss
I detta skede av reformen är det svårt att uppskatta de nya metodernas betydelse för byggnadsbranschen. Med tanke på branschens långvariga och svåra problem hittills, är det uppenbart onödigt att vänta sig en snabb sanering av branschen.
Detta betyder att det också i fortsättningen i princip kommer att finnas byggnadsprojekt för västerländska entreprenörer. Då det gäller bruket av utländsk valuta, blir de sovjetiska kunderna emellertid tvungna att flitigt använda räknedosan: de lösa pengarnas tid, som kom efter energikriser, är definitivt förbi.
Från finländsk synpunkt sett är det väsentligt, att den bilaterala ekonomiska kommissionen, som sammanträdde i Helsingfors senaste vinter, fick i uppdrag att utreda de olika byggnadsprojektens prioritet på sovjetiskt territorium. Förhoppningsvis får byggarna den här vägen realistisk information om de olika byggnadsprojektens byggnadstidtabeller och besparas därmed besväret att göra upp offerter för ovidkommande projekt, som medför extra kostnader, utan att det finns annat än begränsade möjligheter att offerterna ska leda till beställningar inom en nära framtid.
Tauno Tiusanen &
BYGGTRANSPORTERNAS KRAFTFAKTOR
SON ASS SAM AS
Oppna flak, utbytbara flak, kranbilar och starkt stål. Och proffsiga yrkesmän. På dem känner du igen Helsingfors KTK-förening på alla byggplatser i huvudstadsregionen.
Ring Mästertransportören: Beställningar tel. 780 033 Årskontrakt tel. 756 81.
PÖRUN, 7/1987
HELSINGIN
KTK
NN
MÄSTERTRANSPORTÖRE 31