Sovjet satsar på snabbreaktorer

av Helena Knorre Forum 1971-02, sida 20-21, 03.02.1971

Taggar: Orter: Sovjetunionen Teman: kärnkraftverk

S 20

Sovjet satsar pisnabbreaktorer

Av Helena Knorre

Sovjetunionen blev pionjär i kärnkraftens fredliga användning. Världens första kraftverk, där kärnbränsle ersatte kol och olja som drivmedel, kördes igång 1954 i Obnininsk utanför Moskva. Numera används det för diverse grundforskning och praktiska undersökningar.

Sibiriska kärnkraftverket var det första stora industriella. Dess första reaktorblock med en effekt på 100 MW invigdes 1958, och redan 1964 hade den projekterade effekten 600 MW överträffats.

Nästa etapp var Belojarskijkraftverket utanför Sverdlovsk. Det började leverera ström till Urals samkörningsnät i april 1964. Utmärkande för detta kärnkraftverk är att trycktank saknas och att ångan överhettas direkt i reaktorn. Nu byggs där reaktor nr 2.

I september 1964 invigdes Novovoronezjskijs kärnkraftverk utanför Voronezj på stranden av Don. Dess första reaktorblock — den tidens största — hade en effekt på 210 MW med en reaktor av typ vatten-vatten. Optimala funktionsregimer har gjort det möjligt att öka reaktoreffekten till 240 MW.

I Uljanovskområdet används med framgång en kokvattenteaktor med en effekt på 50 MW i ett kärnkraftverk. Sådana stationer är lättskötta och kommer att anläggas på platser där inte så stora effekter behövs.

Erfarenheterna från projekteringen och driften av kärnkraftverk har visat att de kan bli mer ekonomiska än konventionella kraftverk även i områden där organiska bränslen — kol, naturgas, olja — ställer sig relativt billiga. Problemet med produktionskostnaderna kan sålunda anses vara löst i princip. Men kärnkraftens snabba utbyggnad ställer nya och minst lika viktiga problem — att trygga försörjningen med kärnbränsle och välja optimal utvecklingsriktning. Sättet att komma över »den ekonomiska barriären» är ungefär detsamma i alla länder, och det är att öka reaktoreffekten och förbättra den nukleära teknologin. Praktiken har visat att den ekonomiskt optimala reaktoreffekten ligger på 500—1000 MW eller tom 13550—2 000 MW för vissa typer.

Som gynnsammast kan man räkna vissa huvudtyper av reaktorer, vilka kommit till användning i olika länders kärnkraftsprogram. Dit hör för det första tryckvattenreaktorer och kokarreaktorer, för det andra termiska reaktorer med grafit som moderator och tungvattenreaktorer med vatten, tungt vatten eller kokande vätska som kylmedel (Belojarskij) och för det tredje slutligen reaktorer med gas som kylmedel och grafit eller tungt vatten som moderator.

Den första typen utmärker sig för relativt enkel konstruktion och kompakthet, men bränsleelementen har mycket liten diameter, ca 10 mm eller ännu mindre, vilket fördyrar produktionen. Utarbetandet av metoder at tillverka trycktankar av stål och med stor diameter, 3—6 meter, har spelat en stor roll för deras utveckling. Bränslekostnaderna har sänkts genom att man förbättrat framställningen av bränsleelement, vilka dras över med en zirkoniumlegering. Stationer av denna typ intar en framskjuten plats i det sovjetiska kärnenergiprogrammet.

Bildserien är från Novovoronezjskijs kärnkraftverk utanför Voronezj på stranden av Don.

Forum 2/71

Reaktorer av den andra typen kännetecknas av flexibilitet i konstruktionen, eftersom effekten hos en enhet kan höjas genom en enkel ökning av antalet bränslekanaler utan att konstruktionen eller teknologin kompliceras. Det stora antalet rör och ledningar gör dock även dessförutan sådana kraftverk alltför komplicerade. I dessa reaktorer kan grafit och tungt vatten användas som moderator, medan vanligt eller tungt vatten, kokande vatten, överhettad ånga, gas eller organiska ämnen kan begagnas som kylmedel.

Reaktorer med gas som kylmedel har varit en viktig linje i det brittiska och det franska utvecklingsprogrammet. Reaktorns effekt har mångdubblats tack vare framstegen i tillverkningen av stora trycktankar — med en diameter på upp till 20 meter. Sådana reaktorer är driftsäkra och ger inget »vått» radioaktivt avfall. Att jämföra olika reaktortypers ekonomiska resultat är inte bara svårt, det är knappast ens lämpligt. Varje lands val av den ena eller andra typen bestäms ju av speciella faktorer.

Det egna landets första erfarenheter på kärnkraftens område, industrins nivå och produktionskapacitet på detta område samt allmänna ekonomiska särdrag har varit avgörande. Mycket stor betydelse har också tillgång till naturligt uran eller en utvecklad industri för framställning av anrikat uran.

I Sovjetunionen byggs nu den första stora snabbreaktorn vilken representerar en ny typ av reaktorer. Sådana reaktorer gör det möjligt att »förbränna» nästan allt naturligt uran-238 och torium, som reaktorn laddas med, något som kraftigt ökar kärnbränsleresurserna. Den får en effekt på 350 MW och anläggs i staden Sjevtjenko på Kaspiska havets östkust. Kärnkraftverket med denna reaktor skall inte bara producera elkraft utan också avsalta havsvatten för industri- och hushållsbruk. Kapaciteten blir inemot 120 000 kubikmeter per dygn. På experthåll anses det att snabbreaktorer av förbättrad konstruktion kommer att bli de mest använda i’framtida kärn kraftverk.

Nordiska Föreningsbanken Ab

BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER 1970

Aktiva Passiva EET 96 350 693,90 | Depositioner ososssssessrrsrererr rr renas a 2 419 264 840,63 Inhemska penninginstitut ………….—-+ 8 172 876,69 | Checkräkningar : 535 570 502,73 Utländska fordringar: Finlands Ban. srrssees 244 100 000,— I utländsk valuta sssssssesssrrrsserrrrea 159 212 348,61 | Övriga inhemska penninginstitu I mark ….sos0s | 4 567 901,97 Depositioner = ………s.se> 1049 745,74 NEN ET 26 548 235,33 Checkräkningar 126 007 787,98 Inhemska fordringar i u 575 473 245,26 | Utländska skulder: Inrikes växlar ….sssssosorrsrr rss 738 451 586,42 I utländsk valuta 515 311 183,91 Lån o.ooso00ses 2 169 025 483,91 I mark sossssseeeeesreerrr sa 36 212 499,67 Checkräkningar . 194 197 682,81 | Inhemska skulder i utländsk valuta . 220 492 632,18 Obligationer 238 099 172,16 | Betalningsförmedling ……… 109 130 131,24 tier 44 599 027,12 | Hypoteksavd. obligation 92 210,— Bankfastig] ver 86 018 678,27 | Övriga skulder …. 116 026 220,65 Övriga fastigheter ….. 80 477,85 | Balanserande räntor . 41 137 709,24 Maskiner och inventarier 7411 557,57 | Aktiekapital ……….. 112 000 000,— Övrigt lösöre …….. 1,— | Aktieemissionsräkning 35 921 261,50 Betalningsförmedling . 111 305 849,14 | Reservfonder ……..es> 62 000 000,— Hypoteksavd. lån . 6 120,01 | Vinst från föregående år . d 3 013 232,47 Övriga tillgångar . . 99 936 613,59 | Räkenskapsårets vinst ……sosssssssrrrr a 15 525 070,20 Balanserande räntor ….sssssssrresessrrre 33 314 476,53 mk 4592 772 028,14 mk 4592 772 028,14 Ansvarsförbindelser = …..ssrssrirsrrer mk 2 813 492 298,28 För Direktionen: För Förvaltningsrådet: Mika Tiivola T. Haglund Paavo Ravila Forum 2/71 21