Sovjetdirektörer på skolbänken

av Igor Andrejev Forum 1979-06, sida 17, 04.04.1979

Institutet för folkhushållets förvaltning, som idag sorterar under Folkhushållsakademin i Moskva, bildades för åtta år sedan, i december 1970. Sedan dess har tvåtusen chefer inom förvaltning och industri genomgått dess kurser. APN-medarbetaren Igor Andrejev intervjuar här institutet rektor, tekn dr Vitalij Sjorin.

Ny” I institutet talar man om fortbildning och inte om utbildning. Varför denna skillnad — Våra kursdeltagare besitter redan stora erfarenheter som industrioch förvaltningsledare när de kommer till institutet, de är redan ledare, betonar tekn dr Sjorin. — Vår uppgift är att friska upp deras kunskaper, vitalisera dem med nya idéer.

Som avslutning på kursen försvarar deltagarna ett kursarbete, varigenom de visar att de framgångsrikt genomgått en omskolning inom systemet för fortbildning av den högre ledande kadern. Därmed har insti tutets plats inom det sovjetiska systemet för specialistfortbildning definierats.

Ömsesidig inlärningsprocess

Institutet kan självfallet kallas läroanstalt. Dock med vissa förbehåll, eftersom lärarna själva har en del att lära av kursdeltagarna.

Termen fortbildning förutsätter en viss utgångsbas av kunskaper och yrkesskicklighet. Hur fastställs denna utgångspunkt om en kursdeltagare är tex personalchef, en annan inköpschef, en tredje specialist på serieproduktion 0 s v?

FORUM 6/7 — Till en början får kursdeltagarna svara på kontrollfrågor i de tre, fyra kurser de skall genomgå. Svaren behandlas i dator, och vi får därmed en uppfattning om deras indi viduella förutsättningar. Alla får lyssna till föreläsningar i gemensamma ämnen — tex psykologiska metoder inom förvaltningen, introduktion i teorin om beslutsfattande. Gruppstudier bedriver vi emellertid differentierat.

Människan nyckelfakto — Att fastställa en allmän utgångspunkt för fortbildning är både omöjligt och onödigt, säger Vitalij Sjorin. — Vi strävar inte efter att nivellera våra kursdeltagare, att servera dem en standarduppsättning av kunskaper, Den viktigaste tesen i den socialistiska förvaltningsteorin lyder: människan — såväl verkställaren som ledaren — kommer att spela den avgörande rollen under alla omständigheter, oavsett vilken förutsebar utvecklingsnivå förvaltningstekniken når. Därför fäster vi så stor vikt vid de traditionella frågorna i den ”industriella” sociologin och psykologin: individen i industriföretagets system, de sociala och psykologiska förvalt ningsaspekterna, sätten att skapa ett sunt socialt och psykologiskt klimat. Vi granskar också den moderna synen på vilka krav som bör ställas på individen för en effektiv ledningsstil,

Dessa ämnen tas upp i föreläsningar för hela kursen urder de första veckorna. Från och med den tredje veckan börjar sk affärsspel, då konkreta situationer ”spelas upp” i institutets laboratorier.

— De uppgifter som skall lösas bygger på reella situationer. Här några exempel: Optimering av kalenderplanen för ett konkret företag, bästa möjliga förslag för sammanslagning av kolgruvor i kombinatet Makejevugol, optimering av perspektivplanen för produktionskapacitetens tillväxt i en viss bransch.

— Alffärsspelen fortsätter sedan under hela kursen, säger Sjorin. — Andelen föreläsningar blir allt mindre och uppgår under den tredje månaden till två timmar om dagen. Kursdeltagarna samlas i storgrupper (80 personer), grupper (10) och brigader (5). Storgruppsvis lyssnar man till föreläsningar. Storgruppen delas upp, när audiovisuella medel utnyttjas. Man deltar gruppvis i seminarier och diskussioner. Brigaderna följer specialiserade program.

Från teori till praktik

Under den sista, trettonde veckan finslipar deltagarna sitt kursarbete och försvarar det.

Kursdeltagaren har alltså försvarat sitt kursarbete och blivit diplomerad specialist inom folkhushållsförvaltningen. Men hur värderas resultatet av tremånaderskursen rent informellt — Jag skulle inte dela upp studieresultaten i ”formella” och ”informella”, säger dr Sjorin. — I kursarbetet behandlar kursdeltagaren som sagt fullt reella produktionssituationer med förankring i hans dagliga erfarenheter. Varken vi eller kursdeltagarna är intresserade av kanhända glänsande men abstrakta konstruktioner. Värderingen kan bara vara en: Har ledaren när han återvänt till sitt arbete kunnat utnyttja de modeller han lärt sig? Har han kunnat organisera förvaltningsapparatens arbete på ett sätt som märkbart förbättrat produktionsresultaten inom företaget, sammanslutningen, branschen?

Igor Andrejev, APN C 17

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."