Sovjetekonominre formeras

av P-E Paul Forum 1987-17, sida 30-31, 05.11.1987

Taggar: Teman: ekonomi

Gosbank och riksbankchefen Viktor Demenzev. Gosbank är numera sedelbank och har översy över de andra (fem) bankerna, Hela det sovjetiska banksystemet har omorganiserats.

Hela ekonomin skall reformeras i Sovjet

Sovjetunionen står inför nödvändigheten att genomföra en prisrteform för att få bättre balans mellan utbud och efterfrågan - annars hotar hela perestrojkan att bli ett slag i luften. Den viktigaste målsättningen är att skapa förutsättningar för ”självfinansiering”. dvs lönsamhet i produktionen.

en ekonomiska omvandlingen i SovD jetunionen börjar småningom f konkret innehåll och fastare konturer. Grunden har lagts genom en omfattande lagstiftning som det nu gäller att tilllämpa i praktiken. Bland dessa lagar kan nämnas lagen om de sovjetiska företagen, som erkänner dessa som juridiska personer och som skall vara självständiga resultatenheter. Vidare lagen om samföretag med utländska företag. De verkar utanför Gospilan liksom de familjeföretag som grundas i enlighet med lagen om privat arbete. Nya banklagar delar upp Gosbank från årsskiftet. Nya lagar har trätt i kraft enligt vilka bestämda företag och organisationer (ett hundratal) fått rätt att ingå direkta utländska förbindelser på valutabas.

Prisreformen

Nu står man inför tvånget att genomföra en genomgripande prisreform i avsikt att få bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Utan en prisreform som beaktar produktions-, distributions- och försäljningskostnaderna och som stimulerar till höjd produktivitet och kvalitet hotar hela perestrojkan att bli ett slag I luften.

30

Enligt partitidningen Pravda (2.9.87) skall prisreformen efter ingående offentlig diskussion genomföras i etapper från och med januari 1990. Det kan verka förvånande att man ännu behöver drygt två år för förberedelserna — men med tanke på att reformen gäller hela Utbudssidan i samhället, och innebär något helt nytt i det sovjetiska ekonomiska systemet, är två års förberedelser och offentligt meningsutbyte ingen lång tid. År 1991 inleds den trettonde femårsplanen som skall baseras på de nya priserna,

Pravda konstaterar, att det statliga subventionssystemet sedan länge har överskridit alla ekonomiska försvarbara gränser och uppgår till drygt 73 miljarder rubel (det är 20 procent av budgeten). Nu skall detta brytas ned. Tidningen nämner speciellt ”masskonsumtionsvaror” och bland dem särskilt den lätta industrins och livsmedelsindustrins produktsortiment.

Jordbruket kommer inte heller att få köpa elektricitet och värme enligt nuvarande system med starkt reducerade specialtariffer. Priset på kol och naturgas skall fastställas ”utgående från de verkliga kostnaderna med hänsyn till världsmarknadspriset".

Pravda understryker, att den kommand prisreformen ”inte skall bli något medel att öka statens budget på bekostnad av befolkningens levnadsstandard”. Därför skall också ”en rättvis kompensation ske ifråga om inkomster (dvs löner) och pensioner”. Socialistichiskaja Industrija sammanfattar den kommande prisreformen på ett utmärkt sätt. ”Det får varken finnas enbart statligt fastställda eller enbart marknadsmässiga priser. Den optimala vägen innebär en demokratisering av prisbildningen”

Industriprodukter först

Prisreformen kommer att inledas med industriprodukterna, för att sedan utsträckas till alla konsumentvaror. Transaktioner mellan företagen kommer att ske enligt de priser som köpare och säljare kommer överens om. De företag som har rätt att självständigt ingå utländska ekonomiska förbin . delser kan givetvis även vända sig till utlan det ifråga om anskaffningar ifall de har tjänat in tillräckligt valuta genom sin export.

Statens inköp skall ske på basen av offerttävlingar. Dessa tävlingar är principiellt öppna även för utländska företag.

I samband med prisreformen blir frågan om rubelns konvertibilitet också aktuell.

9 september skriver Gerhard Zehfuss i AHD:s bulletin att ”Sovjetunionen tar andan av sina partner (inom SEV) med sitt reformtempo och även önskningar om tex införande av en konvertibel SEV-valuta”. Han rapporterar vidare att man nu överväger att införa en ny transferabel rubel som reservvaluta eller att skapa en s k “SEV-ecu”. Redan tidigare har Margarita Maximova omtalat, att rubeln först skall göras konvertibel gentemot SEV-valutorna och senare också mot de övriga valutorna.

Vid mötet i Moskva mellan SEV-ländernas regeringschefer och ett stort uppbåd ekonomiska experter 13—14 oktober beslöts också att samtliga SEV-länders valutor skall göras konvertibla mot varandra, i första hand den transferabla rubeln gentemot de övriga SEV-ländernas valutor, och senare de övriga SEV-ländernas valutor mot varandra.

Självfinansiering

Prisreformens viktigaste ändamål är att skapa en grundval för ”självfinansiering”, dv s lönsamhet i produktionen. Detta gäller inte endast industrin utan också jordbruket. För jordbruket kommer småningom statliga subventioner att ges endast för jordförbättringar, bevattningsanläggningar och torrläggningar.

Antalet ”självfinansierande” företag beräknas för närvarande utgöra endast ca 33 procent av samtliga företag i Sovjetunionen. Nu skall ett jätteprogram genomföras fram till 1290 gällande undersökning av ca 7 miljoner arbetsplatser och deras effektivitet och nödvändighet överhuvudtaget. Den speciella statliga kommitté som har hand om detta har beräknat att drygt 600 000 an 17/1987 FORU ställda kommer att avskedas som onödiga för företaget, när denna rationalisering har genomförts.

Från och med 1 januari 1988 skall alla företag i Estland, Lettland och Litauen samt företag i tjugo speciella områden (framför allt i de kaukasiska republikerna) arbeta enligt ”självfinansieringsprincipen”. Från och med 1 januari 1989 skall denna princip gälla samtliga företag i Sovjetunionen. Under en övergångstid därefter kan ännu statliga stöd komma ifråga i endel särskilda fall.

Stor köpkraft

I Sovjetunionen finns ett väldigt köpkraftsöverskott. Det beror på det otillräckliga utbudet av konsumtionsvaror, konsumentkapitalvaror, bostäder, personbilar och annat. De starkt subventionerade priserna bidrar likaså i hög grad till den fortsatta ökningen av köpkraftsöverskottet.

Enligt en uppgift av Gosbanks chef, Viktor Demenzev, uppgick sovjetmedborgarnas sparmedel i bankerna i slutet av 1986 till 220 miljarder rubel eller ca 1500 miljarder mark. Då den vanliga depositionsräntan är endast 2 procent och för tidsbundna depositioner 3 procent, är det många medborgare som inte bryr sig om att besvära sig till sparkassan utan håller sina pengar hemma. Lönebetalningarna sker också allmänt i kontanter på arbetsplatsen. Enligt Pravda (2.9.) har inte ens 10 procent av löntagarna ett konto till vilket lönen automatiskt överförs. Detta betyder, att en mycket stor extra köpkraft ytterligare finns I form av “pengar i madrassen”, som Pravda målande uttrycker det. De totala köpkraftsöverskottet i Sovjetunionen kan därför helt enkelt inte beräknas.

Bostadsboom?

AHD rapporterar nu att man inom det sovjetiska finansministeriet håller på att utarbeta ett program för att komma till rätta med detta enorma köpkraftsöverskott. Först och främst skall bostadsbyggandet i privat regi och i form av bostadsandelslag stimuleras. Bostadsunderskottet är väldigt, 40 miljoner lägenheter, Nu skall man försöka fördubbla det årliga bostadbyggandet till 4 miljoner lägenheter med tyngdpunkt på privat ägande.

Andra möjligheter att minska köpkraftsöverskottet som övervägs är en utbyggnad av betald socialvård och privat sjukvård. Planen går ut på att den medicinska basvården garanteras och betalas av staten, men att medborgarna själva får svara för sk ”tilläggsprestationer”, d v s mera exklusiv vård. Man överväger också att uppbära avgifter för vistelse på rehalibiterings- och sportcentra. Platsbristen är nämligen stor inom dessa anläggningar. Enligt AHD finns det t o m tankar på att grunda inhemska aktiebolag för att utnyttja köpkraftsöverskottet hos de enskilda medborgarna genom aktieplaceringar.

Det avgörande för att behärska köpkrafts FÖRUN, 17/198 överskottet är givetvis i alla fall ett ökat varuutbud. Detta är viktigare än någonsin nu när löneskillnaderna ökar. För att motarbeta det nya köpkraftsöverskottet som på detta sätt uppstår planeras en snabbare och större produktion av högvärdiga lyxvaror för att fånga upp köpkraftsöverskottet hos löntagare med större löner.

Checkar ”statusgrej”?

Från och med 1 december i år införs enligt Pravda också checkar, till en början dock endast inom den Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken, alltså den största delrepubliken inom Sovjetunionen. Checkhäftena innehåller 20 checkar och gäller två år, men kan därefter förlängas.

För att få ut ett checkhäfte måste man har ett konto i en sparkassa, och gå med på att en del av lönen automatiskt inbetalas på detta konto. På så sätt strömmar mera pengar till sparkassorna | stället för ”att stanna i madrassen”. Checkhäftena blir nämligen rmed all sannolikhet en viss statussymbol.

Bankreform

Hela bankväsendet har också omorganiserats. Statsbanken, Gosbanken, är numera sedelbank, och har översyn över de andra bankerna. Dessa är fem till antalet.

Utrikeshandelsbanken Vneshtorgbank har bytt namn och heter nu Vnesekonombank, Banken handhar de utländska förbindelserna, förvaltar valutareserven och sköter om utländska kredit- och valutaoperationer. Promstrojbank finansierar industri- och andra tunga investeringar, medan Agroprombank sköter jordbrukets investeringar och kreditbehov. Zhilsotsbank finansierar husbyggnadsverksamhet och kommunala investeringar. Slutligen har vi Sberegatelnij Bank eller ”medborgarnas sparbank”, med underlydande sparkassor.

Sberegatelnij Bank beviljar krediter till privatpersoner, särskilt för grundande av privata företag i enlighet med lagen om privat arbete. Dessa krediter löper på 20 år med en ränta om 1—2 procent. Enligt ban R 2000

För industri, garage, lager

Oy Helame tari kens förvaltningsrådsordförande Alexander Burkow beviljas krediter numera också för köp av en våning, för inköp av möbler samt för anskaffning av husdjur och jordbruksutrustning för familjeodlingar.

Unga nygifta får speciellt goda räntevillkor (tydligen högst 1 procent). Detsamma gäller låntagare i de nordliga delarna av Sovjetunionen.

P-E Paul

Redskap…

forts från s 1 gruppen, berättar VD Esko Kärki.

Kunder är framför allt privatpersoner, fastighetsbolag och i mindre utsträckning konditionssalar.

Efter bodarboomen, som gav företaget och dess grundare och dåvarande VD Tom Wrange ett ekonomiskt lyft, var lönsamheten något sämre. Enligt Kärki är lönsamheten nu på en tillfredsställande nivå. Vad det betyder i siffror vill han ändå inte tala om med hänvisning till er omstrukturering av företaget. Driftsbidraget var ca 10 procent. Omsättningen var i fjol drygt 7 Mmk och väntas bli något högre i år.

Textiler ger ny far — I och med att bodarbranschen är mera eller mindre mogen, söker vi nu tillväxt på närliggande områden, berättar Kärki.

Bl a har företaget börjat med litteratur för budo-sporter och boxningsutrustning. Snart skall också ett nytt träningsredskap för kvinnor introduceras.

Den största satsningen gör Wrange dock på textilsidan. Företaget är redan störst på bodarkläder och utbudet kommer snart att öka.

— Flera nya märkesprodukter är på kommande vid årsskiftet och vi har också planer på export av textiler, avslöjar Kärki.

— Våra kunder är inte textilbodare. Men trenden håller på att svänga så att man också i den här idrotten blir allt mera modePeter Nordling medveten.

Sandwich-konstruktlon, K-värde 0,38 Tät -— Snabb — Lättanvänd Levereras hand- eller elmanövrerad

Ab, PB 22, 022 sbo, tel. ( Nr Rea