Sovjetideologin och privatarbetet
av P-E Paul Forum 1986-20, sida 15, 18.12.1986
en nya lagen om privat arbete som D Högsta Sovjet antog den 13 november är ett viktigt steg i den omvandling av den sovietiska ekonomin som Michall Gorbatjov eftersträvar. Lagen är viktig ur tre synpunkter. Servicenivån och utbudet av olika tjänster kan väntas växa. Den väldiga och för alla parter demoraliserande svarta marknaden för tjänster saneras. Deta är särskilt betydelsefullt för hela samhällsmoralen. Lagen kan därför ur denna synpunkt anses vara ett led i samma politik som bekämpat alkoholmissbruket, korrupionen och den bristande arbetsdisciplinen. Slutligen är lagen viktig då den innebär att konkurrens införs i sovjetekonomin mellan statlig och privat service — visserligen endast inom en ytterst smal sektor, men i alla all. | väst har lagens innehåll ofta tolkats som en uppluckring av den marxistiskeninistiska ideologin i Sovjetunionen. Denna tolkning är oriktig. Jämförd med liknande bestämmelser i andra socialistiska länder, t ex Ungern och Polen, är den sovjetiska lagen betydligt rmera återhållsam ifråga om möjligheter till privat ekonomisk verksamhet. Lenins NEP-systern gick på sin tid också mycket längre när det gällde privat företagsamhet i Sovjetunionen, utan att däri ansågs ligga någon ideologisk fara. Och dock var det kapitalistiska systemet då mycket närmare i tiden än vad nu är fallet.
29 tillåtna verksamheter
Lagens innehåll är i korthet följande. Från och med den 1 maj 1987 blir det tillåtet att idka privat företagsamhet inom 29 olika serviceformer. De viktigaste är bilreparationer, byggnads- och bostadsreparationer, och olika slag av hantverk. I verksamheten får engageras endast familjemedlemmar där det inte är fråga om enmansföretag. Denna privata verksamhet skall inregistreras hos de lokala myndigheterna som beviljar verksamhetstillstånd för 5 år | taget. Vid behov kan ges tillstånd till verksamhetsformer som inte nämns bland de 29 i lagtexten. Denna sistnämnda bestämmelse är viktig, då den lämnar dörren öppen för en utvidgning av den privata verksamheten till nya branscher. '
Den privata ekonomiska verksamheten får inte utgöra huvudverksamhet. Den får alltså inte störa det ordinarie arbetet. Den privata verksamheten får bedrivas endast som bisyssla.
Genom inregistreringen stälis den privata verksamheten under myndigheternas kontroll. Detta är viktigt framför allt med tanke på kundens intressen ifråga om kvalitet, leveransterminer osv. Slutligen skall den
FÖRUN 20/1986
YTV ldeologi rubbas inte av privatarbetet
Privat arbete i liten skala blir den första mMo privata verksamheten beskattas, men veterigen har skattereglerna ännu inte fastställ till alla enskildheter.
[2
Oklar beskattning
Det skulle vara viktigt att skatten inte ställs ör hög. I så fall minskas ju intresset för den privata verksamhet som staten vill stimulera. Därtill kommer risken för att systemet med svart arbete fortsätter om skatten är hög. I så fall går det samhällsmoraliska mået förlorat. Meningen är ju att rensa upp hela träsket av svart arbete. En moderat omsättningsskatt förefaller mest ändamålsenlig. Därtill kommer givetvis den inkomstskatt som den privata arbearen betalar ifall vinsten blir tillräckligt stor. Som känt är inkomstskatten mycket låg i Sovjetunionen. Någon särskild inkomstskatt för privat arbete borde inte införas, då en sådan lätt kan uppfattas som en ”straffskatt” och skulle motarbeta hela idén med privat arbete. Vladimir Ostrovskij omtalar i APN:s bulletin den 26.11.1986, att det privata arbetet kommer att beläggas med en årlig avgift varvid ingen inkomstskatt debiteras. — I de fall där sådana årsavgifter inte förekommer, beläggs verksamheten med inkomstskatt, fortsätter han. Beskattningen = förefaller — alltså — trots dessa tilläggsuppgifter alltjämt rätt oklar. NZZ omtalar 22.11. med hänvisning till /svestija att 17—20 miljoner sovjetmedborgare 1985 sysslade med svart arbete eller agerade på den svarta marknaden. Värdet av svart service i olika former, främst reparationer, uppskattade Isvestija till 5—6 miljarder rubel eller till samma belopp som motsvarande statlig service. Av Sovjetunionens totala serviceutbud hänfördes alltså hälften till den svarta marknaden. Efterfrågan på service var emellertid på detta sätt täckt endast till två tredjedelar.
nästa år tillåtet i Sovjetunionen. Aven om den nya lagen är ett viktigt led I den ekonomiska förnyelsen skall man inte tro att ideologin uckras upp. Sovjetstatens grundare Lenin var på sin tid betydligt mer liberal.
Ordförande för den statliga kommittén för arbete och sociala frågor Gladki föredrog den nya lagen för Högsta Sovjet. Han omtalade då, att man uppskattat antalet ”privata arbetare”, som kommer att låta registrera sig enligt den nya lagen under 1987 till 2—3 miljoner. Den nya lagens influensområde blir alltså rätt stort.
I maj i år antogs en lag om arbetsfria Inkomster. Den innebär, att en köpare som investerar minst 10 000 rubel i ett enda köp måste bevisa att han skaffat pengarna på lagligt sätt. Detta har enligt Gladki skapat osäkerhet bland de ”privatföretagare” som helt legalt skaffat sig betydande inkomster. Den nya lagen gör också slut på denna osäkerhet och skapar trygghet bland ”privatföretagarna”.
Växande servicebehov
När det s k komplexprogrammet för utveckling av konsumtionsvaruproduktionen av oktober 1985 genomförts till år 2000 blir betydelsen av privat arbete ännu större. År 2000 skall utbudet på service av olika slag vara fördubblat. Efterfrågan på reparationer av bilar och hushållsapparater skall redan 1990 enligt programmet vara | balans. För närvarande täcker det statliga utbudet som sagt ungefär hälften av efterfrågan på service, Denna efterfrågan kommer alltså att växa våldsamt redan under de allra närmaste åren. Mot denna bakgrund blir det privata arbetet allt viktigare och kommer med all sannolikhet att öka Mycket snabbt.
Av denna anledning bör enligt den nya lagen de lokala myndigheterna bistå den registrerade privata arbetaren med att skaffa utrymmen för verksamheten för vilka han givetvis skall erlägga hyra. De lokala myndigheterna skall också hjälpa till med att skaffa material och verktyg.
fortsättning på s 1 15