Pajunens ”Köpparadis”

av Ragnhild Artimo Forum 1986-20, sida 16-17, 18.12.1986

Taggar: Bolag: Pajunen Oy Teman: företag

NYTÄNKANDE I DETALJHANDELN: Pajunens ”Köpparadis”

Inte hypermoarket, inte supermarket, inte varuhus — utan affärshus. Så definierar Jussi Pojunen, handelsman i tredje leg, familjebolagets nyaste satsning Ostoporatis! I Molm. Premiären för detta handelsalloktivitetshus är

I februari.

hoppandet håller på att bli ett socialt S evenemang. Det ska vara roligt att gå på uppköp.

Det är utgångspunkten för Pajunen-gruppens nytänkande, vars första manifestation blir regionceniret Ostoparatiisi i Malm.

— Med stigande levnadsstandard blir konsumenternas behov och önskemål alltmer diversifierade och finjusterade, säger Jussi Pajunen, VD för dagligvarukedjan Alepa och VVD för av farfadern grundade Edw. Pajunen Oy.

— Å ena sidan är konsumenterna ytterst prismedvetna då det gäller dagligvaror och sk stapelvaror. Å andra sidan inkluderar konsumtionsvanorna i stigande grad produkter där kvaliteten, inte priset, är det vägande argumentet. Selektiviteten ökar tydligt, och det förändrade konsumentbeteendet är en utmaning för detaljhandeln.

Uppköp som underhållning Trenden är klart mot större inköp och färre inköpsutryckningar. Allt färre gör en daglig avstickare för att plocka upp ”mjölk och bröd". Därmed ökar kravet på att butiksbesöken skall vara lustbetonade.

Ett lustmoment är att shoppingmiljön skall tillgodose många olika behov: erbjuda de mest primära dagligvarorna till konkurrenskraftiga priser, men också färskvaror och delikatesser I toppkvaiitet. Och dessutom gärna specialprodukter och exempelvis restaurangtjänster. Att gå på uppköp skall samtidigt vara en form av underhållning.

Att denna kontinentala trend får fotfäste också härhemma dokumenteras av bla affärscentret Forum, men Jussi Pajunen avvisar bestärmt tanken att Malmintorin tavaratalo Oy — som till 75 procent ägs av Pajunen, till 23 av Rautakirja och till 2 procent av Perusyhtymä — skulle bli ”ett Forum i Malm”.

— Det blir ett helt nytt koncept, och närmaste förebild är schweiziska Micros.

Allt under ett tak

Pajunen-gruppens administration — ”kontor", som Jussi Pajunen vardagligt kalla 1 det — skall flytta ut till fastigheten i Malm från de nuvarande, avgjort anspråkslösare utrymmena vid Gamla vintervägen. Bolaget lanserar nu en ny modern logo som kompletterar ansiktslyftningen.

I det nya affärshuset förfogar Rautakirja över nedersta planet, som skall inkludera bl a bokhandel, en godisbutik, en presentaffär, och en blomshop. Den övriga arealen gör Pajunen business på.

— Kampen om dagligvarukunderna hårdnar, och att vi satsar på helt nya koncept dikteras av realism, säger VVD Jussi Pajunen. — Vi mäste kunna leva upp till kundernas nya krav och förväntningar.

Den största enheten blir en stor, mångsidig livsmedelshall, som också skall svara för merparten av omsättningen. För ett mera selektivt utbud svarar Ruoan Maailma (“Matvärlden”) enligt internationell food court-modell: principen är butiker-i-butiken, och kunderna-gästerna kan köpa hem produkter eller konsumera dem på ort och ställe vid de serveringsbord som är gemenrsamma för Pizzatime, den kinesiska restaurangen Kanton (som blir den första som drivs av båtflyktingar), Mövenpick (den schweiziska glassen som redan rönt positiv uppmärksamhet i huvudstadsregionen), och Raquette, butiksbageriet.

— Raquette kan bli det verkliga dragplåstret, säger Jussi Pajunen. — Det blir det första butiksbageriet i Finland. Det första rikliga -— där man inte gräddar halvfabrikat, utan bakar hela produkten ända från deg…

Då shopping är ett familjenöje, skall Ostoparatiisi också ha en stor barnavdelning, Lasten Maailma (“Barnens värld”), med leksaker och barnkläder, och aktiviteter som ännu är en hemlighet, men som inte handlar om bollhav, understryker Pajunen.

En viktig enhet i komplexet blir Tee-SeItse-Maailma, en gör-det-själv-avdelning som inte är inriktad på hobby, utan på de tusen finishing-jobb som Malms tusentals nyinflyttade har för händer hemma.

En kosmetik- och textilavdelning skall komplettera serviceutbudet — främst blir det fråga om vad Jussi Pajunen kallar ”färsktextiler” — strumpor, underkläder etc.

En bilparkering med 500 platser är en förutsättning för businessidén.

Köpstarkt område

Malm med omnejd representerar idag ett mycket attraktivt och ännu någorlunda oexploaterat affärsområde: inom detta ekonomiska infiuensområde bor redan nu ca 80 000 människor, och om Malm flygfält blir tomtmark för bostäder, ökar kvoten till ca 92 000 fram till decennieskiftet. Enligt beräkningar utgör Malms ”köpkraft” tre fjärdedelar av Östra Centrum.

— Det är inte bara fråga om invånarantalet, säger Jussi Pajunen. — De senaste åren har inkomststrukturen i trakten också förändrats mot högre utbildning/årsinkomster.

Genom att affärs- och serviceutbudet i Malm centrum inte varit fullt utbyggt, har invånarna gjort merparten av sina dagligvaruköp i Helsingfors centrum exempelvis under arbetsresan; Pajunen vill nu ändra köpvanorna — ÖOstoparatiisi öppnar dörrarna i februari, och från järnvägsstationen kommer man dit via en täckt passage. Vårt center ligger öster om järnvägsstationen, och strax väster om stationen uppför SOKOS ett varuhus som kompletterar vårt, och bl a torde få ett brett konfektionssortiment — då blir Iokalutbudet rätt heltäckande och servicenivån en annan än nu. Det är ett typexempel på att 1+17 blir 3 eller mer, säger Jussi Pajunen som ”löst” räknar familjeföretaget till Kgruppen, och ser fram emot uppbyggande konkurrens och samexistens med S-gruppens nya enhet, som torde bli klar i december 1987.

Valuta för pengarna Konceptet för köpparadiset i Malm är enligt Pajunen detsamma som för bolagets hela verksamhet: att erbjuda kunderna valuta för pengarna — value for your money.

— Målet är att kunden skall känna sig göra en god affär, Begreppet ”god affär” kan ses ur flera vinklar. Prisfördelaktighete 20/1986 FORUN,

A & P Ostoparatiisi, som öppnar I Malm i febfuari. Arkitekter är Karl Hyvärinen och Jaakko Suihkonen. Golvarealen blir ca 8300 m?. Modell.

är ett kriterium, men för vissa köp väger kvalitet definitivt tyngre. Service blir en allt viktigare dimension i transaktionen mellan detaljhandeln och kunden. Också kraven på butiksmiljön ökar — miljön skall svara mot produkten. Genom att handlandet har blivit ett fritidsnöje väntar sig kunden också trivsel i shoppingmiljön.

Pajunen-gruppens nya brain child i Malm kommer att följas av en butik av ny modell i stationstunneln i Helsingfors — den skall ersätta nuvarande Alepa där.

— Pajunen Tuore & Erikoinen — ”färskvaror och special” — har vi planerat enligt mellaneuropeisk modell med små diskar grönsaker och andra färskvaror och delikatesser. Butiken skall vara ljus och rymlig att röra sig I, och vi satsar på elegant, kontinental inredning. Om byggnadstillstånden godkänns, öppnar vi den nya butiken I mars.

Dessa nya enheter är bara början på nya satsningar, berättar VVD Jussi Pajunen.

Bolaget går in för att bibehålla och vidareutveckla Alepa-affärerna för ”bulkdagligvaror”, men parallellt med denna baslinje etablera butiker av ny typ enligt modeller som prövats och befunnits framgångsrika i Mellaneuropa. Detaljhandeln genomlever ett mycket dynamiskt utvecklingsskede just nu, och bibehållande och ökande av marknadsandelarna förutsätter beredskap att flexibelt anamma nya riktningar och pröva nya lösningar. Ragnhild Artimo 9

Inforum

Eaw. Pajunen Oy, grundat 1918 av Hilja och Eövard Pajunen

VD: Olli Pajunen

VVD: Jussi Pajunen

Enheter idag — Alepa-affärer: 27 s — SK-myynti (storkonsumentförsäljning: 1 s — Nya enheter på slutrakan: Ostoparatiisi, Tuore & Erikoinen

Omsättning 1986: ca 420 Mmk

Personal: 450

Domstolsbeslut om ”fördelaktighet arknadsdomstolen har i november M förbjudit Pakastetalo Oy/Säästäri med hot om 100 000 mk böter att i sin reklam påstå sig vara fördelaktigare än dagligvarukonkurrenten Alepa, som hör till Pajunen-gruppen, om påståendet om fördelaktighet inte äger sin riktighet, Det är första gången en sådan tvist avgörs i domstol. För ett år sedan hävdade Pakastetalo i sin Säästäri-reklam att Säästäris priser var fördelaktigare än Alepas. Jussi Pajunen, Alepas VD, drog saken inför marknadsdomstol med rubriceringen “vilseledande prisjämförelse”. I sin reklam hade Pakastetalo hävdat: ”Säästäri är fördelaktigare än Alepa”, samt: ”samma produkter i Alepas prislista jämförda med denna Säästäri-prislista är hos Säästäri billigare eller samma som hos Alepa". Detta stämde emellertid inte med det verkliga förhållandet: en kvantitativ jämförelse utvisade att Säästäris priser tvärtom var dyrare än Alepas; ”fördelaktigheten" skapades av Säästäris i många

FÖRUN, 20/198 fall mindre och därmed “billigare” bruksförpackningar.

Också konsumentombudsmannen engagerades i fallet, och konstaterade att Säästäris påstådda ”fördelaktighet” på basen av några enstaka produkters några penni lägre pris gör påståendet om ”helhetsfördelaktighet för konsumenten” vilseledande, och att påståendet står i strid med konsumentskyddslagen.

Pakastetalo/Säästärl ådömdes att ersätta Alepas rättegångskostnader.

Pajunen-gruppen med Alepa har fortfarande en gås oplockad med Pakastetalo/ Säästär!: Säästäri har obekymrat anammat och i sin egen reklam använt den av Jussi Pajunen kreerade termen kuluttajan pikatukku (konsumentens snabbparti), som Pajunen anser Alepa ha copyright på. Vilka åtgärder Pajunen skrider till för att skydda detta trade mark för den egna kedjan är ännu inte klart.

RA 6

Privatarbetet…

fortsättning från s 15

När det sedan gäller själva försäljningen kan denna ske i samarbete med ett lämpligt statligt företag. Den privata arbetaren skall också stödas med krediter när det gäller att bygga upp företaget. Tydligen kommer dessa krediter främst att beviljas av de lokala sparkassorna.

Breddning på kommande

När det lagenliga privata arbetet sätter igång efter den 1 maj sker detta tillsvidare endast inom en mycket smal sektor. Detta är begripligt då en helt ny lagstiftning nu måste tillämpas. Allt är nytt och oprövat och därför är det klokt att först samla erfarenheter förrän man går vidare. I alla fall förefaller det klart att de nu fastställda 29 verksamhetsformerna så småningom kommer att utökas. Det skulle då vara mycket viktigt att byråkratin reduceras till det minsta möjliga och i största möjliga utsträckning håils på det lokala planet. Intet är lättare än att med byråkrati ta död på initiativ och företagsamhet. Och det är just initiativ och företagsamhet som nu behövs i Sovjetunionen. Michail Gorbatjov har också krävt kamp mot onödig byråkrati, särskilt inom näringslivet.

En utökning av det privata arbetet skulle logiskt ske mot allt mera krävande serviceverksamhet såsom hotell- och resebranschen, caféer och restauranger, skönhetssalonger, taxi, guiding m m. Man kan också tänka sig t ex små privata bagerier och skrädderier.

Bestämmelsen att det privata arbetet endast får vara en bisyssla är föga lämplig ur effektivitetssynpunkt. Varför splittra de mänskliga resurserna på såväl ordinarie arbete som bisyssla? Slutligen borde bestämmelsen att endast familjemedlemmar får arbeta tillsammans privat mjukas upp. Varför kan inte grannar och vänner också komma med?

Inom lantbruket har man för övrigt redan experimenterat med större privata arbetsgrupper som utför s k gruppackord (kollektivnyi podrjad). Systemet innebär att en arbetsgrupp om ca 10 personer inom en kolchos eller sovchos får ett visst jordområde, redskap och utsäde till sin disposition. Gruppen får också ett produktionsmål och gör ett prisavtal med kolchosen eller sovchosen. Vinsten av verksamheten får gruppen sedan fördela enligt eget beslut. Gruppen besluter också själv om produktionsmetoderna och arbetets organisation.

Dessa sk gruppackord har kraftigt understötts av Michail Gorbatjov. Det är väl därför inte helt otänkbart att principerna för gruppackorden småningom också kan börja tillämpas inom andra branscher än lantbruket. P-E Pau 17