OTC-listan misskött
av Peter Nordling Forum 1986-20, sida 11, 18.12.1986
Det blev ingen fart på OIC-marknaden I år neller. Det utlovade datasystemet saknas fortfarande och kurserna stampar på stället eller sjunker. Men förutsöttningarna för att åstadkomma en fungerande marknad under vårens lopp är goda.
OTC-lista fortfarande missköt och har alltid varit, att fungerand marknadsmekanismer saknats. Mäklarna har varit tvungna att göra affärerna på den svarta tavlan bak i börssalen på obekväma tider. Och det har minskat intresset för OTC-listan till ett minimum.
I våras lovade Kaj-Gustaf Bergh, ordfö rande för Fondkommissionärsföreningen att marknadsmekanismerna för OTO-marknaden skulle fås att fungera ännu under detta år (Forum 8/86). Så gick det emellertid inte och det betyder att OTC-iistan fört en slumrande tillvaro under hela sin tvååriga existens.
En viktig orsak till dröjsmålet är att Bergh, tidigare chef för Bensows bankiravdelning, och KOP:s Jorma Peltosaari som drog projektet båda hamnade in i mäklarturbulensen. i samband med att Bergh blev VD för Ane Gyllenbergs bankirfirma och Peltosaari blev chef för Postbankens mäklarfunktion stampade utredningarna på stället i meltan tre och fyra månader.
Boomen på Helsingforsbörsen bidrog samtidigt till att så gott som alta mäklare hade mera arbete än de hann utföra under arbetstid.
I fondkommissionärsföreningens planer ingick också att anställa en sekreterare som för statistik över de dagliga noteringarna och volymerna. Dessutom hade föreningen som mål att aktivt gå ut med information om OTC-marknaden.
Med facit på handen kan man konstatera att informationen är det enda som skötts någorlunda.
— Bankirfirmorna, bankerna och de enskilda mäklarna har informerat flitigt medan Fondkommissionärsföreningen, för sin del, har gett intervjuer och utlåtanden, berättar Bergh.
FÖRUN, 20/1986
Pen ar med OTC-marknaden är,
Ny arbetsgrupp finslipar Anledningen till att någon sekreterartjänst inte inrättats är att den antagligen inte alls behövs I och med att OTC-listans adb-system tas i bruk.
Arbetet med att planera adb-tekniken och reglerna för hur affärerna skall göras med hjälp av tekniken återupptogs nämligen i mitten av oktober. Då utsåg styrelsen för Fondkommissionärsföreningen en ny arbetsgrupp med representanter för Unitas, KOP och H Kuningas & Co och adb-experter från informationshuset Startel.
Peter Immonen, som representerar Kuningas, berättar att arbetsgruppen nu är inne på slutrakan. I skrivande stund återstår två uppföljningsmöten — ett som gäller adb-tekniken och ett som gäller handelsreglerna.
Den modell arbetsgruppen nu finslipar bygger på ett system där mäklarna knackar in sina köp- och säljkurser på dator. Datasystemet skulle också klara den behövliga statistiken. Själva affären görs per telefon.
På det här sättet kan kurserna fluktuera hela dagen och mäklarna slipper att gå till börsen på obekväma tider för att handla med OTC-aktier. Rent tekniskt är förutsättningarna för en fungerande marknad bättre än för börsen tills den moderniseras 1988.
Handelsreglerna följer i stort sätt de regler som gäller för börshandeln. Dessa måste dock kompletteras med bestämmelser om market makerns skyldigheter, företrädesskyldigheter, och minsta aktieparti.
Färdigt före sommaren
Också om förarbetet hunnit långt är det det här skedet vanskligt att säga någo exakt om när systemet kan vara färdigt. Enligt Kaj-Gustaf Bergh är det inte en helt säkert att man väljer Startels system också om mycket talar för det. Redan idag har de flesta mäklarna Startels terminaler vid sina dealingbord.
Bergh har i offentligheten räknat med ett fungerande system redan i februari eller mars. Men på Startel är chefredaktör Reino Lantto betydligt mer försiktig. Han säger att systemet bör kunna tas i bruk under vårens lopp.
Peter Immonen hoppas på att Fondkommissionärsföreningen kan skriva kontrakt med leverantören i januri eller februari. Innan det måste föreningens styrelse ge sitt godkännande och tillräckligt många fondkommissionärer ge sitt ja till systemet.
Efter det torde det inte dröja mer än några månader tills en första version av systemet kan tas i bruk — förutsatt att man inte besluter sig för att göra det mera avancerat. En del programbitar finns redan hos Startel.
Vad systemet kostar är get ingen som vill spekulera i. Frågetecknen är fortfarande för många.
Intresse finns fortfarand Även om OTC-istan hittills har misskötts tycks det fortfarande finnas bolag som är intresserade av en notering på den. I våras inleddes noteringen av Ajanmies, Juva och Martela och tidigare i höstas flyttades noteringen av Valtameris preferensaktie från mäklarlistan till OTC-listan.
Savonlinnan Oopperajuhlat siktade på en notering men fick inte erforderliga 200 aktieägare vid höstens emission.
På kommande är Teknopiste som genomförde en emission till allmänheten i november och bankirfirman Keitele & Tommila som flyttar över från mäklarlistan.
Peter Nordling 11