Sovjets handel med Västeuropa ökar?
av Aleksandr Poljuchov Forum 1986-04, sida 29, 06.03.1986
Handeln med Vasteuropa ökar nomiska förbindelser med Västeuro pa kännetecknas av ett ständigt växande samarbete och en ökad strävan att utbyta nyheter inom industri, jordbruk, vetenskap och teknik. Västereuropa står för 30 procent av Sovjets utrikeshandel totalt, och för 80 procent av handeln med de kapitalistiska i-länderna.
Möjligheterna att ytterligare vidga och fördjupa den ömsesidigt fördelaktiga arbetsfördelningen mellan Sovjet och Västeuropa utökas de närmaste femton åren i samband med planerna för den sovjetska ekonomins utveckling, vilka ska stärka Sovjets ställning på världsmarknaden.
Qronisa toa kommersiella och eko Intensifierad produktion
Produktionen i Sovjet kommer den närmaste tiden att intensifieras i syfte att effektivare utnyttja alla resurser och accelerera den ekonomiska tillväxttakten. År 2000 är det meningen att landets produktionskapacitet ska ha fördubblats, liksom industriproduktionens volym.
Industriprodukterna ska framställas utgående från de senaste vetenskapliga rönen, motsvara konsumenternas krav på bi a attraktiv design och vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Man siktar på att i stor skala utnyttja den internationella arbetsfördelningens fördelar och aktivera det kommersialla samarbetet med alla länder, oberoende av samhällssystem.
Möjligheterna till detta förbättras i takt med att produktionen ökar och nya varor och teknologier utvecklas. På områden som verkstadsindustri, kemisk industri, kraftindustri och jordbruk är utbytet av nyheter praktiskt taget obegränsat — om bara god vilja finns och en sund, affärmässig atmosfär råder.
Sovjetunionen har alltid förklarat sig berett att vidga handeln med Västeuropa, och för det mesta funnit föreståelse i affärskretsar -— vilket varuutbytets stabila utveckling, nya former av affärsförbindelser och nya varor och ett intensifierat utbyte av vetenskaplig-tekniska erfarenheter vittnar om.
En viktig faktor är att det finns en stabil juridisk bas för de ekonomiska relationerna, i synnerhet regeringsöverenskommelser och regeringsprogram om samarbete på 10—15 år eller ännu längre. Andra viktiga faktorer är samlade erfarenheter och Btab PORUN 2/198 lerade traditioner, geografisk närhet, bredare användning av pipelines, järnvägs- och landsvägsförbindelser.
Utbyte inom verkstadsindustrin
Sovjetiska experter räknar med ett aktivare utbyre av varor och tekniska erfarenheter inom verkstadsindustrin de närmaste åren. De baserar sin prognos på objektiva processer i Sovjetunionens folkhushåll och i de västeuropeiska staternas industri.
Den sovjetiska verkstadsindustrin kommer att genomgå genomgripande förändringar och utrustas med allt det nya som sovjetiska ingenjörer och forskare tar fram, men också utnyttja den utländska industrins — vetenskapligt-tekniska — erfarenheter. Den intensiva utvecklinen kommer att öka efterfrågan på avancerad itrustning och teknologi från de västeuropeiska länderna, och därmed leda till en utvidgad import. Samtidigt kommer introduktionen av den vetenskapligt-tekniska revolutionens rön i produktionen — och därmed kvalitetsförbättringen — att göra det möjligt att tillverka och bl a till Västeuropa exportera, verkstadsindustriprodukter som motsvarar de högsta krav.
Under andra hälften av 80-talet och hela 90-talet kommer en intensiv omstrukturing av produktionen i Västeuropa att ske med introduktion av energisnåla och ”slutna" teknologier, med omfattande användning av mikroelektronik, industrirobotar och annan avancerad teknik. En del av den ökade efterfrågan på dylik utrustning kan då täckas av leveranser från Sovjetunionen.
Basen för produktionssamarbete och utbyte av tekniska erfarenheter inom verkstadsindustrin mellan sovjetiska organisationer och västeuropeiska företag breddas väsentligt. Nivån på detta samarbete är idag inte särskilt hög, men den praxis som redan finns indikerar möjligheter till stora vinster i tid och resurser.
Energisamarbete
Möjligheter til ökat samarbete finns också på områden, som redan tidigare gett positiva erfarenheter. Ett lovande och aktuellt område är kraftindustrin. Sovjetunionen planerar att genomföra viktiga åtgärder på denna sektor fram till år 2000. Bl a ska elproduktionen på kärnkraftverken öka fem— sju faldigt, kolutvinningen med 60—80 procent. Dessutom ska nya former av förnyba ra energikällor utnyttjas i större omfattning.
För Västeuropa är energiproblemet fortfarande av mycket stor vikt. Trots goda resultat när det gäller rationell energiförbrukning och energibesparande teknologi, fortsätter behovet av energikällor att betydligt överstiga elproduktionen i denna region. Förhoppningen att Västeuropa skulle kunna underlätta energiproblemet med hjälp av Nordsjöoljan har visat sig för optimistisk. De växande svåringheterna att utvinna förråden på havsbottnen tvingar experterna till med försiktiga bedömningar. Man tror t ex att oljeutvinningen i Västeuropa 1990 kommer att vara lika stor som 1985.
När det gäller naturgas, räknar man med en ökad konsumption, samtidigt som den egna utvinningen kommer att minska fram till år 2000 i och med att gasfyndigheterna på land och på kontinentalsockeln uttöms. En större andel importerad naturgas planeras I den totala energiförbrukningen i Västeuropa.
Avsevärda förändringar väntas i användningen av stenkol, vars betydelse för Västeuropas energibalans successivt växer. Samtidigt är kolets renässens förknippad med många tekniska och ekonomiska problem, vilket kommer att bromsa tillväxten i utvinningen. En ökning av andelen importerat kol i Västeuropas energiförsörjning är därför tänkbar.
Fram till år 2000 förutses en påskyndad utveckling av kärnkraften, Även om betydelsen av vattenkraft, jordvärme, solenergi och några andra energikällor ökar kommer ändå Västeuropas behov att importera traditionella bränsien (olja, gas, stenkol) endast att minska obetydligt. På så sätt kommer energisamarbetet mellan Västeuropa och Sovjet att bibehålla och t o m öka sin aktualitet de närmaste åren. Då avses inte bara kraftproduktionen i Sovjetunionen, utan också utbyte av erfarenheter om energibesparande teknologi och nya energikällor.
Under restan av 80-talet gäller det att lösa en rad problem i Sovjets kommersiella och ekonomiska relationer till Västeuropa. Det skulle bla vara en viktig stimulans om de diskriminerande hindren på samarbetets väg kunde avlägsnas. Allt detta kräver en aktiv satsning på att skapa ett sunt politisk klimat på den europeiska kontinenten -— ett oundgängligt villkor för ett produktivt affärs samarbete. Aleksandr Pkrovskij (APN 29