Sovjetunionen: Den ekonomiska krisen blir allt värre
av P-E Paul Forum 1990-14, sida 15, 27.09.1990
SOVJETUNIONEN: Den ekonomiska krise blir allt värre
Text: P-E Pau mittés, Goskomstats, rapport för för sta halvåret i år erbjuder genompgående en dyster läsning. BNP har för första gången sedan kriget sjunkit inte endast relativt utan också absolut. Minskningen för hela folkhushållet är 1 procent. Den totala industriproduktionen har gått tillbaka med 0,7 procent och arbetsproduktiviteten med 1,5 procent.
Antalet genom strejker förlorade arbetsdagar är 9,4 miljoner mot 7 miljoner under hela 1989. Samtidigt har antalet arbetslösa stigit till 8 miljoner motsvarande en arbetslöshetskvot om 4,6 procent. Strejkerna medförde ett direkt produktionsbortfall om 1 miljard rubel. Oljeproduktionen har sjunkit sedan två år tillbaka, och fortsätter att sjunka. Detta inverkar direkt på transporter, och sätter också bromsar på exporten. Sovjetunionens viktigaste valutakälla oljan hotar nu att minska. Orsaken är främst det nerslitna rörsystemet.
Öre, Goste statliga statistikkom Inflationen accelererar
Inflationen gick vidare i accelererad takt. Prisstegringarna för konsumtionsvaror och tjänster anges för 1989 till 2,0 procent och för första halvåret 1990 till 2,8 procent. På grund av varubristen är dessa tal dock av mindre intresse. Kolchosmarknaden ger en bättre bild. Här steg prisen 1989 med 7.0 procent, men enbart under första halvåret i år med 18,0 procent.
Huvudorsakerna till inflationen är statens budgetunderskott och befolkningens inkomstökning, som har allt mindre täckning i varvutbudet. Budgetunderskottet var 92 miljarder rubel 1989 och skulle planenligt pressas ned till 60 mrd SUR. Redan nu vet man emellertid att statens inkomster blir minst 12 mrd SUR rubel mindre än budgeterat.
Hela den inhemska skulden har ökat med 60 mrd SUR under första halvåret till det astronomiska beloppet 460 mrd SUR i början av juli i år. Den utländska skulden har vuxit med 6 mrd USD till 61 mrd USD. Befolkningens inkomster har ökat med 12,9 procent eller 64 mrd SUR. medan BNP samtidigt som sagt sjunkit med 1 procent.
Bostadsproduktionen har sjunkit i år med hela 6 procent. Samtidigt har bostadssituationen ytterligare förvärrats genom att alla officerare och deras familjer, soldater och administrativ personal som nu dras bort från olika intressesfärer måste få bostäder!
Jätteskörd missad Inte ens skörden, som slår alla tiders re FÖRUN, 14/199 kord med 237 miljoner ton kan sovjetmedborgarna helhjärtat glädja sig över. Bristen på skördetröskor. lastbilar, lagerutrymmen och arbetskraft gör att minst 60 miljoner ton måste lämnas kvar på fälten. Samtidigt importerar Sovjetunionen stora mängder spannmål från USA och har härför anhållit om 2 mrd USD som lån av USA:s lantbruksministerium.
Ransoneringen av livsmedel och andra konsumtionsvaror utvidgas allt mera. I storstäderna råder tom brist på bröd. Hamstringen och den växande svarta börsen minskar ytterligare den normala varutillgången. I en intervju j tidningen Trud för en tid sedan konstaterade hälsovårdsminister Igor Denisov att endast 39 procent av efterfrågan på läkemedel kan tillgodoses i år och 30 procent 1991.
Deutsches Institut fiir Wirtschaftsforschung säger i en rapport om Sovjetunionens ekonomi i slutet av augusti att rubeln som betalningsmedel allt mera förlorar sin betydelse även inom landet. Den svarta marknaden i dollar och andra valutor tar över allt större andelar. Institutet fortsätter: ”Regeringens bemödanden att införa marknadselement i det administrativacentraliserade ekonomiska systemet har slutgiltigt misslyckats”. Slutligen konstaterar institutet att “Sovjetunionens existens som centralstat härmed i sin helhet är ifrågasatt, åtminstone Unionens kompetens när det gäller ekonomiska avgöranden”.
På mycket kort sikt måste livsmedelsförsörjningen och överhuvudtaget försörjningen med konsumtionsvaror förbättras. I annat fall förlorar befolkningen definitivt tilltron till perestrojkan och Michail Gorbatjovs ”nya tänkande”.
För den skull har man på olika sätt försökt stimulera folket till extra ansträngningar för att öka livsmedelstillgången.
Kolchoser, sovhoser och privata jordbruk skulle få betalt i konvertibel valuta för leveranser utöver de avtalade och planmässiga. Privatiseringen inom jordbruket skulle påskyndas. Resultatet av allt detta är dock klent.
Byråkrati bromsar privatisering
Privatiseringen framskrider långsamt. Orsaken är att befolkningen inte känner till sina nya rättigheter. Och vidare lägger byråkratin hinder i vägen för privatiseringen även när alla juridiska formaliteter är uppendast 29 500 privata jordbruk bildats i Sovjetunionen, omfattande totalt 121 000 hektar. Medelstorleken är alltså endast något över 4 hektar. Med dessa dvärgbruk kommer man inte långt!
De privata kooperativen inom service och lätta industrin sysselsätter nu 5 miljoner personer och producerar varor och tjänster för 50 mrd SUR på årsbasis enligt ekon dr Nikolaj Sjmeljov i APN. Inom denna sektor är utvecklingen mera hoppull.
Man har också forcerat försäljningen av guld, olja och värdefulla råvaror för att snabbt få in utländsk valuta för import av onsumtionsvaror. De Beers, som har 80 procent av världens marknadsandel för diamanter, har fått ensamrätt att sälja den sovjetiska — diamantproduktionen under em år. Avtalet ger Sovjetunionen ungefär 5 mrd USD, varav De Beers redan har inbetalt 1 miljard som förskott.
Västlån ett måste
För att krisen i Sovjetunionen snabbt skall indras — vilket för hela världen borde vara ett gemensamt intresse — måste landet få nya lån från väst. Tyvärr har Sovjetunionens kreditvärdighet sjunkit kännbart. I internationella finanskretsar fruktar man t o m att landet håller på att råka in i en likadan skuldspiral som u-länderna.
Ett snabbt införande av fullständig marknadsekonomi så som i Polen förefaller nu att vara den enda möjligheten att få en förbättring till stånd. Delrepublikerna har redan i växande grad infört förbud mot utförsel av varor till andra delar av unionen. Över hela unionen håller det på att bildas olika inofficiella ekonomiska områden som officiellt och framför allt genom svarta börsen byter varor med varandra. Allt detta borde nu snabbt legaliseras, delrepublikernas suveränitet erkännas, och en fri marknad införas för att katastrofen inte skall bli fullständig.
Det talas om möjligheterna att ombilda Sovjetunionen till ett statsförbund enligt den gamla österrikisk-ungerska dubbelmonarkins modell. Endast utrikespolitiken, försvaret och säkerhetspolitiken skulle skötas centralt. Detta är Boris Jeltsins förslag. Kretsarna kring honom studerar nu med intresse dubbelmonarkin Österrike-Ungerns konstitution av år 1867. Länderna fick skilda författningar och lagar, skilda truppförband och särskilda avtal ingicks om handelsfrågor, skatter, valutor och kommunikationer. Gemensamma utgifter täcktes av särskilt överenskomna bidrag. , (6.9.1990) 15