Sovjetunionen som marknad

Taggar: Orter: Sovjetunionen

LEDAREN

Forum 8/7 2. 5. 1974

Sovjetunionen som

I SOVJETUNIONENS femton republiker bor sammanlagt 250 miljoner människor av över etthundra olika nationaliteter. Det är en multinationell stat i ordets verkliga betydelse, också om ryssarna utgör över hälften, 53,4 procent, medan följande grupp, ukrainarna, har ”endast” 17 procent (dvs dock över 40 miljoner!).

[ detta väldiga land med genomsnittligt elva människor per kvadratkilometer, sker samma urbanisering.som överallt i världen. Cirka 60 procent bor i städer eller tätorter, och andelen väntas 1980 vara uppe vid två tredjedelar av befolkningen. Tolv städer är miljonstäder, det är nio fler än för bara femton år sedan. Moskva är givetvis störst med en befolkning som betydligt överstiger hela Finlands.

DENNA URBANISERING har haft sin betydelse också för den sovjetiska sociala strukturens tre traditionella grupper: arbetarklassen, de kollektiva jordbrukarna och den arbetande intelligentsian. Den förstnämnda gruppen växer, liksom också den sistnämnda.

Det växande intresse för en ”dialog” på utrikeshandelns område som Sovjetunionen länge visat, börjar allt mera visa sig i en starkt expanderande utrikeshandel. Landets utrikeshandel detta år beräknas öka tio procent eller mer än den totala ekonomiska tillväxten. En ännu starkare tillväxt väntas i handeln med de ickesocialistiska länderna, speciellt Västeuropa.

DE STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGARNA mot ökad urbanisering och högre genomsnittlig utbildning har helt säkert här sin betydelse. Vid sidan av den teknologiska utvecklingen står också en annan faktor av utomordentlig slagkraft i världshandeln i dag: Sovjetunionen har världens största resurser av bland annat kol, järnmalm, magnesium, naturgas, tenn, nickel, kobolt, tungsten, molybden och asbest.

Dessa enorma naturtillgångar och den snabba teknologiska utvecklingen i förening med en jättestor befolkning, som i storlek endast överträffas av Kinas och Indiens, och i köpkraft vida överstiger. dem, gör Sovjetunionen till en av världens i dag mest attraktiva marknader. Det föder samtidigt ett stolt medvetande om att landets situation i handeln med de icke-so markna cialistiska länderna är långt ifrån ”beroende” eller ”ett mottagande av västerländsk teknologi” eller dylikt, utan endast styrs av ett intresse av att med tillhjälp av utrikeshandel och utländsk valuta skapa möjligheter att utnyttja landets resurser i snabbare takt, den allmänna ekonomiska utvecklingen till fromma.

DEN NOGGRANNA och långsiktiga planering som kännetecknar sovjetekonomin tar sig bland annat uttryck i en strävan att. med Iandets handelspartners i öst som i väst sluta långtidsavtal rörande handel och samarbete. Tioåriga kontrakt är redan underskrivna med många västländer, förutom Finland även med Frankrike, Österrike och Tyska förbundsrepubliken, och underhandlingar om liknande kontrakt förs med Italien, Storbritannien och Belgien.

Nya drag i denna handel är olika samarbetsavtal, där utländska krediter utnyttjas för att utvinna naturtillgångarna. Här är ju också Finland med på ett hörn, med för vära förhållanden mycket stora projekt, av vilka Kostamus är det första. .

Orden ”för våra förhållanden stor” gäller överhuvudtaget Sovjetunionen som marknadsmål för finländsk produktion. Våra extra exportansträngningar som från och med detta år i så’ hög grad riktas just mot Sovjetunionen, är ur deras synvinkel små, i förhållande till vad landet kan svälja.

DE KRÄVER för att lyckas på lång sikt, av utrikeshandelns alla organ ökad information om exportmöjligheterna, om hur besluten fattas i den sovjetiska handeln, vilka motpartens ekonomiska planer och prognoser är, hur betalningssystemet och licensieringarna fungerar. De kräver marknadskunskap, och antagligen borde man redan i samband med den ekonomiska undervisningen ge akt på i vilken mån inriktningen på västerländsk marknadsföringspraxis lämpar sig för den allt mera växande östhandeln. Framför allt kräver den sovjetisk - handeln mera av vårt, liksom av varje lite lands egeniligen enda trumfkort i konkurrensen men de stora: specialisering, beställningsproduktion, enligt tillverkarens önskemål. Fartygen är en god början. O 7