Spara – hur mycket och när?

av Johan Knif Forum 2007-09, sida 35, 27.09.2007

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 28087

Johan Knif är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Vasa.

Spara — hur mycket och när?

Frågan hur en familj eller person rer] ska fördela sitt livslånga sparand över tiden och hur de på lång sikt ska allokera sina investeringar har fått ett ökat intresse från såväl media som bankvärlden. Under de senaste åren har det också publicerats nya teoretiska och empiriska forskningsresultat om livscykelsparande och -investeringar, se till exempel Bodie, Treussard och Willen (2007) eller Viceira (2007).

Hur mycket av inkomsten och när ska en familj spara? Vilka risker ska en familj försäkra sig mot? Lönar det sig att hyra eller köpa bostaden? Om bostaden köps med lånade medel, ska lånen vara bundna till rörlig eller fast ränta? En ytterligare stor fråga är hur de sparande medlen ska allokeras mellan räntebärande investeringar och mera riskfyllda aktieinvesteringar. Jag kommer här att utgående från den så kallade livscykelmodellen laborera kring den sistnämnda frågeställningen.

En grundläggande insikt för en optimal allokering av sparande i förhållande till konsumtion är att betrakta familjens totala förmögenhet som summan av familjens finansiella kapital (värdepappersportföljen, bostaden och annan egendom) och familjens humana kapital (de diskonterade förväntade framtida löneinkomsterna). Detta totala kapital utgör samtidigt gränsen för familjens konsumtionsbudget.

Eftersom finansiella instrument kan användas för att flytta kapital över tiden betyder det rent teoretiskt att två familjer med samma totala förmögenhet kan göra samma konsumtionsbeslut oberoende av hur deras inkomstprofil ser ut över tiden. Ett lån kan till exempel öka konsumtionen i dag på bekostnad av kommande konsumtion, medan ett sparande i en räntebärande investering har motsatt effekt. Ett bostadsköp med lån kan ses som ett sätt att överföra en del av det humana kapitalet till finansiellt kapital. En försäkring kan ses som ett sätt att på be kostnad av dagens konsumtion Ett lån kan till exempel ök garantera en säkrare framtida konsumtion och livskvalitet.

Livscykelfonderna, däremot, är åldersbaserade och utgår från investerarens ålder eller investeringshorisont. Traditionellt rekommenderas yngre personer att ha en mer aktietung, eller mer riskfylld, portfölj medan en äldre investerare, som snart når pensionsåldern, rekommenderas en mindre volatil portfölj med högre andel räntepapper.

Ur ett livscykelperspektiv är dessa rekommendationer ändå kanske inte de optimala. För en ung familj består vanligen det totala kapitalet nästan enbart av humankapital. Oftast är då också storleken på humankapitalet (de förväntade kommande lönerna) mycket osäker och antagligen korrelerad med aktiemarknaden. Humankapitalet påminner då mer om en riskfylld aktieplacering. Att i en sådan situation ytterligare öka risken med mer aktier kanske inte är en optimal lösning.

Äldre personer däremot har vanligen ett totalkapital som till största delen är finansiellt. Den mindre andelen humankapital är dessutom ofta kommande förväntade stabila pensionsinkomster som mera påminner om räntepappersinvesteringar. Om dessa äldre personer dessutom är ägare till sin bostad kanske de skulle behöva mera riskfyllda tillgångar i sin portfölj för en optimal allokering.

Med beaktande av familjens totala kapital, såväl det finansiella som det humana, är den optimala spar- och investeringsstrategin således betydligt mer individuell än om endast det finansiella kapitalet beaktas.

Livscykelmodellen är en teoretisk konstruktion och förväntas inte ge definitiva råd för familjens spar- och investeringsstrategier, men precis som många andra finansiella teorier är den ett bra analysinstrument som belyser vilka faktorer som är viktiga att beakta vid konsumtions-, spar- och investeringsbeslut.

Generellt verkar det dock som om livscykelmodellen prefererar en högre andel aktier i portföljerna än vad traditionella investeringsrådgivare gör. m

I samband med fondsparan- kon sumti onen de skiljer man mellan livsstils fonder och livscykelfonder. Den dag på beko stnad första typen, livsstilsfonderna, av ko mman d e konsumtion.

är riskbaserade och utgår från investerarens riskpreferenser.

Källor:

Bodie, Z., J. Treussard and P. Willen, The theory of life-cycle saving and investing, Federal Reserve Bank of Boston, May 2007.

Viceira, L. Life-cycle funds, Harvard Business School, NBER and CEPR, May 2007.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."