Sparbanksturbulens

av Janne Salonen Forum 1991-16, sida 06-07, 12.12.1991

Taggar: Bolag: Aktia Personer: Göran Grönroos

SPARBANKSTURBULENS

Text: Janne Salonen

Göran Grönroos, VD för Sparbanken Aktia, har en formidabel utmaning som kommer att ta all hans kapacitet i anspråk: att konsolidera Aktias ställning som en självständig och tvåspråkig nyländsk bank, trots turbulensen i sparbanksvärlden och den djupa depressionen i Finlands ekonomi.

en nya Sparbanken Aktias VD

Göran Grönroos är en jovia person för att vara bankman. ett släkte som annars vanligen är rätt tråkigt och teknokratiskt. Samtidigt besitter han dock sunt förnuft i myckenhet, något som definitivt har varit en bristvara i bankernas ledning under senare år, speciellt inom Grönro0os’ egen sparbanksvärld och i synnerhet inom sparbankernas centralbank SCAB, numera i Finlands Banks ägo.

Till följd av krisen inom sparbanksgruppen har sparbankerna i Finland nu beslutat sig att gå samman i Sparbanken Finland: detta gäller dock ej Aktia, som beslutat stanna utanför Sparbanken Finland.

Strukturering

Om turbulensen i sparbanksvärlden säger Grönroos — Vi kan se bildandet av Sparbanken Finland som ctt led i en lång process, som kanske nu kulminerar väl hastigt. Att en slutlig strukturlösning är på väg har sin bakgrund i att man redan 1985 utarbetade en strukturplan. Då fanns det närmare 200 sparbanker, och i planen delades Finland upp i 37 sparbanksområden, med en ”mottagarsparbank” i varje område som de mindre bankerna skulle fusioneras till. Småningom märkte man att inte ens strukturen med 37 sparbanker var tillräckligt långt driven, och det blev aktuellt med strukturplan nummer 2, där tanken var att det skulle finnas 5 eller 10 stora sparbanker: när bankverksamhetens problem började hopa sig, blev det aktuellt att ta beslut. Då fanns det tre modeller att välja mellan: en modell med 5 eller 10 stora sparbanker, en ganska invecklad modell med holdingbolag som påminner om den rikssvenska modellen, och som tredje modell en riksomfattande sparbank, och det har nu Sparbanksförbundet beslutat sig för. Före den 15 december skall sparbankernas styrelser meddela om de är intresserade av att gå med i denna riksomfattande sparbank. Det rör sig inte om ett tvång, och Sparbanken Aktia har då beslutit sig för att stanna utanför denna.

— Vi har bedömt att Sparbanken Aktia har en tillräcklig storlek, en balans på närmare 7 miljarder mark, 600 anställda och ett femtiotal kontor, och omfattar förutom gamla Helsingfors Sparbank även Sibbo, Sjundeå, Ingå, Karis-Pojo, Bromarf, Tenala oc 16/1991 FSRUNN

Hangö sparbanker. På den grunden bedömer vi oss som tillräckligt stora för att kunna förbli självständiga, i gott samarbete med Sparbanken Finland, säger Grönroos.

— Vi upplever det inte som ett bakslag att tanken om en kustsparbank, som skulle ha omfattat de tvåspråkiga regionerna från Lovisa till Jakobstad, inte blev av: sparbankerna i Aboland och Österbotten kommer av allt att döma att gå med i Sparbanken Finland, och för oss är det bäst att vi primärt håller oss till Nyland. För Aktias del kommer vi förutom det allmänna samarbetet med Sparbanken Finland att speciellt samarbeta med de regioner i Sparbanken Finland där vi har ett gemensamt intresse att bevara och utveckla en tvåspråkig service och se till att Sparbankscentralen. vad som nu blir kvar av den, och speciellt SbService Ab, som har hand om den gemensamma dataservicen, förblir tvåspråkiga.

— Annars kanske det inte blir så mycket samarbete direkt med Sparbanken Finland, som på sätt och vis även blir en konkurrent genom att finska sparbanken i Helsingfors, Hessu, antagligen går med i Sparbanken Finland. Men tillsammans så äger vi Sb-Service Ab där datasidan. produktutvecklingen och skolningstjänsterna är gemensamma. I övrigt är vi en fullständig valutabank, och har en återfinansieringsrätt i Finlands Bank, som godkänner oss som en aktör på penningsmarknaden. De övriga sparbankerna har ju varit hänvisade till centralbanken SCAB i dessa ärenden.

Vad händer SCAB — SCAB är fortfarande intressant för oss för att vi äger mycket aktier i den, och det på den grunden är väldigt intressant att se hur det kommer att gå för SCAB. Men det är klart att också Sparbanken Finland åtminstone till en början kommer att behöva den expertis som trots allt finns hos SCAB när det gäller utlandskontakter och internationellt kunnande. Kanske också inom den inhemska fundingen kan det vara bra för Sparbanken Finland att till en början samarbeta med SCAB. Problemet är väl att SCAB utan sparbankerna inte har någon klar roll, och tar man bort sparbankskontakterna med SCAB så blir banken enbart en vanlig lokal affärsbank i Helsingfors, och det blir svårt att se vilken roll den kan spela i det sammanhanget.

— För SCABs del är det just kontakterna till sparbanksnätet som gör banken intressant om man tänker sig att någon utomstående skall vara in tresserad av SCAB. Det är inte en lätt lösning, men det är ändå teoretisk ne Sparbanken Finland, och kanske också vi, i något skede köper tillbaka SCAB. Men om någon utomstående någon gång kan tänka sig att köpa SCAB så är det väl just SCABs kontakter till sparbanksfältet som gör banken intressant: det’har ju spekulerats i Deutsche Bank och liknande, fast det var en ren anka — För Sparbanken Finlands del blir det aktuellt med omfattande saneringar speciellt på orter med flera sparbanker, men också här i Helsingfors har vi börjat diskutera med finska sparbanken Hessu om att på något sätt samordna kontorsnätet så vi inte befinner oss exakt på samma ställen: något samarbete blir det fråga om trots att vi också på sätt och vis är konkurrenter.

— I Nyland har vi meddelat sparbankerna i Ekenäs. Borgå och Östra Nyland att vi är intresserade av att diskutera samgående om de är det: åtminstone Ekenäs kommer väl att försöka hålla sig självständig liksom en del andra sparbanker.

Aktiebolag?

På frågan om det i något skede blir aktuellt med att omvandla sparbankerna till aktiebolag säger Grönroos — Det är min uppfattning att det är en tidsfråga innan detta sker, även om det förutsätter en lagändring: sparbankerna som en slags stiftelse har ju fungerat rätt bra i snart 170 år, sedan den första sparbanken grundades i Åbo. På sikt gör soliditetskrav och annat att det inte går att sköta på annat sätt än med riskkapital, d v s med aktiekapital, och då får sparbankerna också ägare som kräver avkastning på sitt kapital och därmed effektivitet. Det att det inte finns något egentligt ägarintresse har nog påverkat vår effektivitet och gjort att vi inte har varit så skärpta. När det gäller ombildningen till aktiebolag så har vi en modell i Finland, nämligen arbetarsparbanken STS som blev aktiebank, och då det kanske inom några år börjar bli aktuellt med att lagstifta om att sparban Då HSb blev Aktia, byttes eken ut mot ek plus tärna.

tänkbart att sparbankerna, åtminsto- BESS

FRUN, 16/1991

Foto: Minna Lain ker kan omvandlas till akticbolag så finns där en färdig modell att ta till. För STS gick det så till väga att sparbankens förmögenhet övergick i en stiftelse, som i sin tur blev huvudägare i aktiebanken STS.

Samma modell kunde enligt Grönro0s följas för andra sparbankers del. Behovet av riskkapital är kanske inte så aktuellt nu genom att balanserna minskar.

— För egen del räknar vi ungefär med nolltillväxt, och då behövs inte tilläggskapital eftersom soliditetskravet räknas i relation till summa förbindelser, men då förlamningen någon gång går över och verksamheten åter börjar växa så är vi i behov av ett ökat riskkapital, och då är det bra om en lagändring har kunnat äga rum så att möjligheterna skulle finnas till hands.

— Så länge den nuvarande lagstiftningen gäller så är det omöjligt med t ex längre gående samarbete med övriga nordiska sparbanker, och det är väl naturligt att integrationsutvecklingen för vår del i första hand leder till ett ökat nordiskt samarbete. Speciellt för Aktias del kan det finnas intressanta perspektiv eftersom vi är så starka på svenska språket, och har en klar inriktning på att försöka t ex göra de svenska dotterbolagen här till våra kunder. och har väl i någon mån lyckats med det.

Försäkringsbusiness

På frågan om det också för Aktias del blir aktuellt med någon form av försäkringsverksamhet säger Grönroos — Vi har några naturliga samarbetspartners bland våra försäkringsbolag, nämligen Svensk-Finland och Verdandi, och vi har en gemensam person som utreder de möjligheter som finns. Otvivelaktigt är det intressant att se om vi kan börja sälja försäkringstjänster i samarbete med Svensk-Finland och Verdandi.

Om perspektiven för bankverksamheten i Finland överhuvudtaget säger Grönroos — Jag är rädd för att de närmaste åren kan bli svåra för bankverksamheten i vårt land, och att vi kan ha något liknande framför oss som norrmännen ännu är mitt uppe i. Den starka markens politik blev ju ett fiasko, men devalveringen hade åtminstone den

F fördelen att exportindustrin inte läng te blöder lika kraftigt. även om devalveringen också kommer att medföra tilläggskonkurser och kreditförluster på kanske upp till miljarden för hela bankväsendets del. Men det ser nog bekymmersamt ut för de närmaste åren, eftersom det inte finns något

H drag i världsekonomin, och innan de börjar svänga uppåt så kan vi inte hä & börja hoppas på bättre tider. LJ