Specialisering slår hål på svensk köpvall

Taggar: Personer: Sven G. Malmberg Orter: Sverige Teman: export

Generalkonsul Sven G. Malmberg Stockholm

Specialisering slår hål på svensk köpvall

Finlands export till Sverige kommer i år att öka med inte mindre än 50 procent jämfört med 1968, om nuvarande trend står sig. Under de senaste fem åren har en tredubbling skett. Vågar vi i fortsättningen räkna med sådana spektakulära framgångar? Vi låter frågan gå till Finlands generalkonsul i Stockholm, bankdirektör Sven G. Malmberg.

MALMBERG: — Jag vill erinra om att utvecklingen av den finländska handelsbalansen överhuvudtaget varit synnerligen tillfredsställande alltsedan devalveringen 1967. Enligt officiella prognoser kommer även fortsättningsvis utrikeshandeln att gå bra och betalningsbalansen kommer därför inte att utgöra den broms för den ekonomiska tillväxten som den varit tidigare. Sverige tar nu ca 11 procent av den finländska exporten. Utrymme finns helt säkert för en större andel.

Forum: Vill Ni kanske precisera tankarna bakom denna optimism?

MALMBERG: — I många svenska företag har man nu för tiden inte längre en svensk inköps- och försäljningsavdelning och en utländsk utan en samlad nordisk och en utländsk. Norden betraktas sålunda mer och mer som en enda marknad, en hemmamarknad, med 22 miljoner köpstarka konsumenter, Trots detta torde varje nordiskt land i dag i genomsnitt bara sända 12—15 procent av sin industriproduktion till grannländerna i Norden medan den egna hemmamarknaden får 60 procent. En utjämning av dessa procentsatser kommer helt säkert att ske, vare sig Nordek tämligen omgående kommer till stånd i nu diskuterad form eller ej. Som bekant tvingar den moderna samhällsekonomin med sina enorma kapitalbehov företagen att tillverka i allt större serier. Större marknader behövs följaktligen. Det är då naturligt att man inriktar sina försäljningsansträngningar på den i flera avseenden mest när liggande marknaden, dvs grannländerna i Norden, där man ju till yttermera visso inte besväras av några tullar.

Forum: NI nämnde Nordek. Kommer Nordek till stånd och I så fall när?

MALMBERG: — Jag tar risken och sticker ut huvudet och säger att jag trots all möjlig tveksamhet tror att Nordek kommer till stånd och detta inom en tämligen snar framtid. Det är svårt att följa alla turerna i valsen kring det nordiska ekonomiska samarbetet, men även om jag skulle ha fel och Nordekplanerna falla är jag övertygad om att vi får en ännu mer omfattande de facto integration på det ekonomiska fältet här i Norden, det ligger så avt säga i tiden.

Även utan några institutionella ramar och bestämmelser är det uppenbart att företagen i Norden redan kommit varann närmare genom olika former av samarbete och samgående. Se på finländska Kone’s köp av svenska Asea Graham eller på den nyss invigda fabriken för spray-förpackningar i Finland, samägd av de kooperativa centralorganisationerna i de nordiska länderna. Det senare är särskilt intressant, då den nordiska kooperationen ju är så stark och varje samgående därför blir betydelsefullt. Och på samarbetet beträffande produktutveckling och produktion mellan Arabia och Cementa, mellan Rautaruukki och Oxelösunds Järnverk, som marknadsför varandras industriplåt på respektive hemmamarknad. Listan kan ju göras mycket längre. Vänd!

Forum 20/69 hl

Det är enkel att prenumerera på Hufvudstadsbladet för 1970.

Ring vår prenumerationsavdelning tel. 441510 eller 6421 21/286.

Betalar gör Ni först i februari 1970 då vi sänder Er ett inbetalningskort.

Tidningens pris belastar inte Er julbudget

HUFVUDSTADSBLADE 12

Forum 20/69

Kapitalet har, alla hinder till trots, börjat röra sig över gränserna i Norden. Det skall dock i rättvisans namn sägas ut, att hindren kanske inte är så stora vid direktinvesteringar inom Norden, då ju våra myndigheter härvidlag alltid intagit en mer liberal inställning än när det gäller icke-nordiska länder.

Forum: Om vi lämnar dessa större resonemang och blir mer jordnära: Vad har Ni för synpunkter på den finländska försäljningen I Sverige?

MALMBERG: — Låt mig då först konstatera, att den finländska exporten till Sverige utvecklats mycket tillfredsställande även när man ser på dess sammansättning och inte enbart stirrar på totalsiffror. Enligt uppgift från Finsk-Svenska Handelskammaren i Stockholm svarade råvaror för 45 procent av exporten till Sverige år 1961. I år ligger siffran omkring 3 procent. Detta är ju helt fantastiskt. Förädlade varor har under samma tid utvecklat sig från drygt 40 procent till ca 75 procent. Det har sagts av många insiktsfulla personer att ni finländare har en akilleshäl i er marknadsföring, speciellt på exporten, men de nyss angivna siffrorna tar jag som ett bevis för att en ordentlig förbättring håller på att ske. Mer bearbetade varor måste nämligen få anses kräva en mer sofistikerad marknadsföring. Fast å andra sidan lever det väl på sina håll fortfarande kvar den inställningen, att det skulle vara speciellt »fint» att syssla med export, varför det i mindre och medelstora företag blir själva ledningen som reser och därmed får de utländska kontakterna, vilket förvisso inte självklart leder till de bästa resultaten.

Jag vill gärna spinna vidare på detta om bristerna i marknadsföringen. Om man börjar tala om att folk från ett visst land har vissa egenskaper, riskerar man ju dra skott på sig. Jag vill dock med bestämdhet påstå, att jag bla under senare tid som ohef för ert skandinaviskt bankföretag — för övrigt en högst inspirerande upplevelse för en gammal varm skandinavisk samarbetsman — funnit att man i viss måtto kan dra folk från samma nation över en kam. Det är alldeles uppenbart att den gamla klyschan om danskarna som goda säljare, att det är de bland de nordiska folken som har mest »going», har åtskillig sanning bakom sig. Finländaren däremot sätter i alltför hög grad sitt ljus under skäppan. Blygsamhet och tillbakadragenhet är förvisso prisvärda egenskaper, men i affärslivet bör de väl bara tillåtas komma till begränsat uttryck. Har man en bra produkt att sälja, får man se till att omvärlden ej svävar i okunnighet härom. Kanske lever resterna av en annan förgången tidsinställning kvar hos er, nämligen denna att utländska produkter är bättre än finländska. Det kunde nog vara sant för ett tjugotal år sedan men definitivt inte nu. Finländarna hade tidigare inte det bästa rykte som leverantörer. Tack och lov har den saken nu förändrats och leveranserna säges nu allmänt sett ske punktligt, Detta tror jag är en väldigt viktig sak. Vi svenskar är ju nästan maniskt punktliga — jag undrar om det finns något samhälle i världen där man har större »klocktäthet» än i Sverige, jag inkluderar då alla klockor på arbetsplatser och på gator o.dyl. — och irritationen blir stor om förseningar sker.

De finländska exportfrämjande åtgärderna har ju tidigare varit splittrade på flera händer. Den nyligen genomförda centraliseringen av aktiviteterna till Utrikeshandelsförbundet måste rimligtvis medföra ett slagkraftigare säljstöd.

Forum: Vad bör då själva kvintessensen i den finländska marknadsföringen vara?

MALMBERG: — Det talas ju nu så mycket om angelägenheten av specialisering, Och det är faktiskt så att när det gäller att verkligen slå hål i den svenska köpvallen finns det bara en metod som håller, nämligen att specialisera sig på produkt och målgrupp. Att i dagens komplicerade svenska samhälle komma åt den riktiga målgruppen är dock inte det lättaste. Det fordras vad marknadsföringen beträffar åtskilliga mängder av den sisu och uthållighet som finländska exportörer bör besitta. [