Spelöppning

Taggar: Teman: ekonomi

LEDAREN

Forum 18/1973

Spelöppning

ETT FEBRILT SÖKANDE efter olika möjligheter att stoppa inflationen pågår för närvarande i alla i-länder. Varken politiker eller teoretiker förefaller att kunna skriva ut något entydigt recept, men många mediciner har prövats med större eller mindre framgång: pris- och lönestopp, justerade växelkurser, höjd ränta m m.

Den tyska tidningen Die Zeit anser att den allmänna hjälplösheten inför inflationen till stor del kan förklaras med att den moderna inflationstypen inte bara har ekonomiska utan i första hand politiska orsaker. Tidningen tror att de avgörande skälen till att de flesta länder i dag upplever en sällsynt kraftig inflation delvis ligger i ”fördelningsstriden mellan de sociala grupperna”, delvis i att staten inte klarar av att vara tillräckligt energisk i sin roll som ”domare”.

OCKSÅ i VÅRA arbetsmarknadspolitiska cirklar har man i de första preludierna inför förhandlingarna kunnat höra bullret från den inkomstpolitiska kraftkampen mellan olika grupperingar och dessutom iaktta. en viss tendens att skjuta skulden för dagens inflation på ”någon annan”. Nu när parterna på ett mera symboliskt än praktiskt sätt samlas vid samma förhandlingsbord på statsministerns uppmaning kan en optimistisk iakttagare i alla fall spåra en hel del god vilja och detta också hos den part som praktiskt taget alla i dagens läge väntat sig en konkret spelöppning av, nämligen regeringen.

REDAN DÅ BUDGETEN gavs offentilighet förspordes ett stilla mummel i ministerkretsar att man hade reserverat en viss prutmån inför de kommande arbetsmarknadsförhandlingarna. Kanske finansministern trots allt hade på känn — trots sin offentligt uttalade förtrytelse över den ringa uppskattning man visat de nedprutade 400 skattemiljonernia — att han genom ett utspel av denna typ kunde fånga upp och avläsa en reaktio 16.11. 197 innan följande steg togs. Löftet om nya skattesänkningar kom som en direkt fortsättning på Finlands Banks revalveringsutspel, också det ett led i den totala inkomstpolitiska lösningen. Det förra är ägnat att i efterhand. neutralisera inflationens verkningar, det senare att dämpa den, genom vissa beräknade verkningar på vår export och import.

ÅTTIO PROCENT av vår import utgörs av maskiner och råvaror, av vilka en stor del går till. vår nyexportindustri. Finlands Bank menar därför att denna för oss allt viktigare sektors konkurrenskraft förbättras genom att den nu utsätts för ett lägre kostnadstryck. Men samtidigt stiger genom en revalvering naturligtvis här förädlade varors exportpris. Resultatet kan i bästa fall bli plus minus noll. . Konsumtionsvarornas andel av importen är endast tjugo procent och här har man tydligen inte räknat med någon stegrad efterfrågan på grund av det strama kreditläget. Kanske spökar här också en importlicensiering?

En tredje grupp som naturligtvis känner av revalveringens verkningar är vår största exportindustri, skogsindustrin. Visserligen kan en revalvering knappast dämpa efterfrågan framför allt på papper, så som situationen ser ut på världsmarknaden i dag. Och det verkar ju att vara en unik och trevlig revalveringsbas. Men å andra sidan har skogsindustrins kostnader stigit — framför allt kanske rotprisen — och dessutom sluts exportavtalen i pund eller dollar, två valutor i förhållande till vilka en fortlöpande revalvering av marken redan skett.

HUR SOM HELST är spelöppningen gjord, en psykologisk sådan åtminstone. Vilka skattesänkningarna blir, hur revalveringen kommer att inverka är ännu öppet. Arbetsmarknadsförhandlingarna förefaller dock att ha inletts i en ganska sund och disciplinerad atmosfär. m 11.11.7 5