Spirande rymdindustri: Västprojekt på många fronter

av Erkki Olin Forum 1987-20, sida 23-25, 17.12.1987

Taggar: Teman: kapplöpningen

årt rymdprogram fram till år 1992 beVers erfordra 20 Mmk I budgetmedel. Delegationen för rymdärende under professor Pekka Jauhos ledning anser i programmet att Finland bör koncentrera resurserna på följande områden: 9 rymdforskning € satellitkommunikation € fjärranalys och 9 apparatteknik

Industriföretagen har nu på allvar satt igång med den rymdteknologiska utvecklings- och forskningsverksamheten. Endel framgångar har redan kunnat noteras.

Genom rymdteknologin vill till exempel Hollming Oy dra nytta av Finlands nyvunna medlemskap i den europeiska rymdorganisationen ESA. Företaget har som bäst på gång ett gemensamt projekt med meteorologiska institutet kallat LIMA-D. Projektet gäller en sk laserspektrometer för utforskande av planeters ytor på avstånd, och utgör en speciell del i Phobos-programmet ägnat planeten Mars. Planeten blir destination för den sovjetiska rymdsonden som skall ut på sin långa färd sommaren 1988.

Hollming handhar uppgiften att testa spektrometerdelens mjukvara. — Finansieringen av den finska delen sker med budgetmedel. Det tyska Max Planck-institutet bistår projektet vetenskapligt, och kan erbjuda laboratoriefaciliteter som inte finns i Finland.

Hollming siktar dessutom på vissa delar i ESA-projekten. Företaget har redan känning på ett solarforskningsprojekt kallat STSP (Solar Terrestial Science Program), men det är ännu för tidigt att uttala sig om eventuella uppdrag, berättar projektchef Heikki Rautonen på Hollming.

Satellitprojekt

Fil mag Harry Herlin fungerar som koordinator för rymdprojekten inom Nokias elektronikgrupp och omtalar att den finländska industrins leveranser till satellitprojektet Tele-X utgjort sammanlagt 26 Mmk enligt penningvärdet år 1983. Nokias andel uppgick till omkring 12 Mmk och bestod av satellitens kontrollstation i Kiruna. Leveransen godkändes i april 1987. Den var komplett sånär som på projektets amerikanska datorer. Dem beställde Rymdbolaget direkt från tillverkaren i USA.

— Kunden har varit ytterst nöjd med leveransen, berättar Herlin. — Av inalles tio smärre klagomål är det bara ett som har lett till egentliga åtgärder. Det är verkligen inte mycket med tanke på att programvarans andel i leveransen varit hela 90 procent, och de potentiella felmöjligheterna därmed synnerligen talrika.

Först testade Nokia programmen i Sockenbacka, varefter beställaren ännu utförde en motsvarande genomgång i samband med installationerna på rymdstationen i Kiruna.

Nokia-leveransen samt också de leveranser som Teleste och Valrnet utfört i sam FÖRUN, 20/1987

FRAMTIL SKÖR

M

SPIRANDE RYMDINDUSTRI:

Västprojek på många fronter ..zx

Finlands avtal med den europeiska rymdorganisationen ESA, som undertecknades i september 1986, var det egentliga startskottet för ett vidare engagemang på området, De finländska företagen har redan gjort endel bestående landvinningar inom rymdteknologin.

manhanget, är naturligtvis utmärkta referenser vid kommande projekt.

Fysiologisk forskning Laboratoriet för medicinsk teknik vid Statens tekniska forskningscentral VTT i Tammerfors förhandlar om utvecklandet av rymdapparatur för fysiologisk forskning, berättar diplomingenjör Jyrki Kimmel.

— Laboratoriet har anhållit om medel av TEKES bla för konstruktion av ultraljudinstrument som möjliggör tredimensionell bildtagning inom den för rymdmedicinen så centrala kardiografin.

Laboratoriet har haft kontakter med motsvarande anstalter utomlands I såväl öst som väst, och är nu aktivt ute efter ett del Projektchef Heikki Rautonen, Hollming

Tekn lic Veli Santomaa, VT jagande i det sovjetiska Medilab-projektet. Projektet går ut på medicinska experiment i en försöksmodut som skall kopplas samman med rymdstationen Mir år 1995.

Tf direktören vid VTT:s telelaboratorium, ekn lic Veli Santomaa redogör för vissa av laboratoriets senaste produktutvecklingsprojekt inom rymdteknologin. — En leverans inom satellitprojektet

Tele-X bestående av ett linkantennsyste med mikrovågsfunktion för uppsändning a signaler till satelliten har nyligen skett til

Rymdbolaget och Ericsson i samarbet med Valmet. Den skall godkännas av be ställaren nu i december.

— Ett annat projekt under utförande infortsättning på & 25

Fil mag Harry Herlin koordinerar rymdprojekten vid Nokia Elektronik.

23

USP HELSINKI LJ

Utan Talouselämä är inte Finland där du tror.

UJ u väljer kanske den största dagstidningen och några enstaka andra publikationer som dina annonsmedia och tror att du nu har hela den finska affärsvärlden nätt i din ficka.

Långt ifrån. Om du verkligen på allvar vill nå de främsta beslutsfattarna inom finskt näringsliv, då måste Talouselämä vara ditt val nummer ett.

Med sina 47 000 prenumeranter och drygt 253 000 andrahandsläsare är Talouselämä den största ekonomiska veckotidsskriften i Skandinavien.

Den når minst nio av tio affärsmän på högsta nivå inom den ekonomiska sektorn i Finland. Vilket betyder att Talouselämä når alla de läsare du önskar till ett pris som inte kommer att göra en stor lucka i din budget.

Beställningen kan inlämnas per telefon, nummer 90-643 411/kundservice.

Västprojekt…

fortsättning från s 2 om Tele-X-samarbetet är ett system för testning av satellitens funktioner och prestanda då den befinner sig i rymden. Systemet, som kallas IOT (In Orbit Test), har inneburit ett omfattande mjukvaruarbete. Leveransen skall ske i februari, och innefattar också en antenn av stenkolsfiber tillverkad av Neste Öy:s dotterbolag Exel! Oy.

Som en utvidgning av Maistar-projektet för elektronisk post via satellit har Rymdbolaget nu lanserat det .sk Freja-projektet. Mailstar-projektet startådes som ett aktiebolag för någon tid sedan av Rymdbolaget, Televerket och ett antal svenska industriföretag. Men som det snart visade sig, blev det planerade systemet helt enkelt för dyrt — och projektet uppskjöts därför till en början på obestämd tid. Nu vill Rymdbolaget förutom telekommunikation påföra Mailstar rent vetenskapliga uppgifter. Bland annat vill svenskarna undersöka den kosmiska strålningen.

VTT har enbart intresse som leverantör för kommunikationsdelen, uppger Santomaa. Ett uppdrag i sammanhanget skulle föra med sig en mycket betydelsefull referens för den europeiska marknaden — inte minst inom de ESA-projekt där Finland medverkar.

Projektkostnaden för Freja beräknas uppgå till 150 miljoner SEK. Finland kan i bästa fall räkna med en andel på 10 procent.

Tele-X än en gång

Under våren 1988 blir det åter dags att på allvar skärskåda Tele-X-projektet. Det amerikanska elektronikföretaget RCA har i lager t par överflödiga satelliter av ungefär amma effekt som Tele-X, vilka med kort arsel kunde användas för projektet. Det ulle i så fall med ens bli ett verkligt operativt system, efter att som nu är fallet ha klassificerats som ett försöksprojekt. Sommaren 1988 kommer avgörandet.

Övriga rymdteknologiska projekt på VTT:s telelaboratorium gälter bland annat instrument för navigation, tv-antenner och terminaler för satellitburen dataöverföring mellan företagen.

— Utomordentligt lovande resultat föreligger redan i många avseenden, framhåller Santomaa. — Utvecklingen går till exempel mot tv-antenner som kan inriktas på elektronisk väg vid direkt mottagning i hushållen av satellit-tv-sändningar. Dessutom kan inom en snar framtid tv-antennerna fås i platt utförande.

Såväl maritim som terrestnavigation via satellit är ett område värt att exploatera ekonomiskt.

— Tänk bara på möjligheten att kunna lokalisera och dirigera den rullande järnvägsmaterielen i hela Europa. I dag är det alltjämt ett logistiskt problem av stora mått och av rent praktisk natur, påpekar Santomaa.

FÖRUN, 20/198 = r telliter och landningsfarkoster.

Mars måne Phobos har ett eget program i den sovjetiska rymdforskningen — bla ska solvinden och plasman kring Phobos undersökas 2” £

Sovjetunionen sänder upp två sonder mot Mars nästa år — och 1992 enligt planerna också sa De sovjetiska satellitbilderna är av hög kvalitet. På basen av ett färskt avtal förmedlar FMProjects Oy sovjetiska satellitbilder och kartprodukter till Västeuropa, — Bilden visar Lausanne, Schweiz.

Glasnost i rymden …;= ger resultat för Finland

Sovjetunionens politik mot större öppenhet i umgänget med omvärlden märks även inom landets rymdforskning. Rymasamarbete idkas med många länder i väst. Finland ingick ett samarbetsavtal om rymdforskning med Sovjetunionen i januari 1987 och det har redan nu gett resultat i form av forskningsoch utvecklingsprojekt, där finländska forskare och finländsk industri är med på ett hörn.

ten är brett upplagda och uppdelad i program, som i sin tur är uppdelade i försöksverksamhet och utvecklingsarbete. För små länder som Finland med blygsamma forsknings- och utvecklingsresurser på området, finns det alltid något specialområde, där våra forskare kan delta och samtidigt få mera kunskaper.

Det samarbetsavtal som undertecknades i början av året omnämner speciellt materialforskning | rymden, utveckling av bildbehandlingsmetoder och vetenskapliga

D: sovjetiska rymdforskningsprojek instrument för rymdforskning, samt fjärrkartering och dataöverföring. Från Finlands sida deltar universitet och högskolor, industri och forskningsinstitut.

Mars i centrum Ett av tyngdpunktsområdena för den sovjetiska rymdforskningen under de senaste åren och de närmast kommande är planeten Mars och dess omgivningar, speciellt månen Phobos, som fått ett eget forskningsprogram. Inom ramen för Phobosvän 25