Springer datautvecklingen

av Ralf W. Saxén Forum 1970-15, sida 32-35, 07.10.1970

Taggar: Teman: datautveckling

Dipl.Iing. Ralf W. Saxén:

Springer datautvecklinge » Skulle du vilja tala om för mig hur jag skall komma härifrån. »Det beror åtskilligt på vart du tänker gå.» »Jag bryr mig inte så mycket om vart . . .» »Då gör det väl detsamma vilken vä du går. »— bara jag kommer någonstans. »Å, det gör du säkert, om du bara går tillräckligt långt.»

LJ Denna bekanta dialog utspann sig mellan Alice och Cheshirekatten i Carrolls »Alice i underlandet». Lika väl skulle den kunna utgöra en lätt karikering av företagsledarnas och datorexpertens kommunikationssvårigheter i dag.

9 Kan vi med stöd av våra erfarenheter under sextiotalet styra utvecklingen på datorfronten under sjuttiotalet mot en önskad målsättning? Eller är vi i samma situation som Alice, att vi inte vet vart vi vill komma, utan nöjer oss med att låta oss ledas i någon obestämd riktning av experter, vars omdöme många gånger är i klass med Cheshirekattens.

9 Något definitivt svar på denna fråga gav Norddata -70 i Köpenhamn inte. Men under de tre dagar kongressen varade hann utvecklingen under sjuttiotalet belysas och debatteras. Samtidigt presenterades ett slags bokslut för det gångna decenniet.

e Vad är det då samhällslivet, företagen och Virtanen kan vänta att ADButvecklingen kommer att medföra för förändringar för deras del.

32

Datorbaserade folkomröstningar

Arbetsminister Lange Dabhlgaard uppehöll sig i konferensens inledningsanförande bla vid de intressanta perspektiv som »dator-människa dialog» i undervisningen öppnar, samt vid datagrafik som ny konstart, Det intressantaste perspektivet öppnar kanske datorbaserade folkomröstningar. Enligt Dahlgaard ger dessa oss ökade möjligheter att förverkliga direktdemokrati.

För att under 1970-talet lösa våra samhällsproblem, som tex miljövårdsfrågan, måste vi ta datortekniken till hjälp, ansåg dr Hermann Goldstine, New York. Vi bör kvantifiera de grundläggande miljöproblemen och utveckla simuleringsmodeller av storstäder och andra föroreningsområden och beräkna hur föroreningarna förflyttar sig.

Med hjälp av datortekniken kommer meteorologerna under sjuttiotalet att kunna ge oss relativt säkra väderleksprognoser för upptill 30 dagar, ansåg dr Goldstine vidare. Större naturkatastrofer kommer bättre att förstås och kunna förutsägas, så att händelser som Perukatastrofen bör kunna undvikas.

Individens integritet kontra databanker

En tredje punkt på Norddata-programmet med samhällspolitisk anknytning utgjorde en stort upplagd paneldiskussion. Riksdagsmän och experter från de fyra nordiska länderna debatterade under en eftermiddag ämnet »hur skall den enskilda individens integritet skyddas i samband med datastordrift».

Hos oss har problemen i samband med omfattande databaserade storregister med uppgifter om de enskilda individerna inte uppmärksammats utanför en trängre krets av dataexperter. I de övriga nordiska länderna däremot har debatten för och emot dessa databanker rasat i ett par åts tid, ett flertal kommittéer har tillsatts och lagstiftningsåtgärder har diskuterats. I det följande skall endast ges några korta glimtar av paneldiskussionen e Rent tekniskt är det svårt att gardera sig mot missbruk av uppgifterna på datorregistren. Med en viss uppfinningsförmåga går alla dagens säkerhetssystem att bryta. Det faktum, att det nu är möjligt att få fram vad som varit skrivet på magnetband 5—6 generationer bakåt (dvs fast bandet skrivits på nytt 4—5 gånger kan man få fram vad som ursprungligen varit skrivet) ger en uppfattning om svårigheten att garantera 100-procentig sekretess.

e Skall individen själv när han önskar få ett utdrag om vilka uppgifter det finns registrerade om honom? Ifall han förvägras denna rätt har han inga möjligheter att försöka få till stånd rättelser av eventuella

Forum 15/70

LÅ <-= ifrån O felaktiga uppgifter. Å andra sidan, ifall han har denna rättighet, kan det hända, att vid tex nyanställning arbetsgivaren fordrar att se hans utdrag. Detta leder till att uppgifterna får ett inte avsett drag av offentlighet. Däremot är det självklart att var och en bör få veta vilken typ av data som finns registrerad om honom, och vem som har tillgång till dessa uppgifter.

e I samband med detta togs databehandlarens etik upp av panelen. Ett förslag om edsvurna databehandlare väckte en viss munterhet,

Skattefusk uppdagas

I kampen mot skattesmitare kommer databanken att erbjuda ett effektivt hjälpmedel. Genom att alla utbetalningar registreras med mottagarens personnummer, kommer deklarationerna antagligen i framtiden att bli onödiga och chanserna för skattesmitning obefintliga.

Som konklusion av debatten kan man kanske säga, att problemet med den personliga integriteten inte är nytt. Alla uppgifter som nu registreras centralt på datorregister har även tidigare funnits registrerade. Skillnaden ligger främst däri, att man nu snabbare och till lägre kostnad kommer åt dem, och att man samtidigt får fram en »personlighetsprofil».

Och vad skall jag nu fråga om?

Ett av de centrala temata under konferensen var MIS, management information system. Närmare ett tjugotal föredragshållare diskuterade problematiken med mer eller mindre totala informationssystem.

Fil.dr Peter Naur, Köpenhamn, framhöll, att man framför allt måste få till stånd en reduktion av rapporter och papper, som ändå inte läses. Detta illustrerade han med att citera den gamle avdelningschefen som sagt »Innan jag automatiserade min avdelning tog det sex månader att producera en framstegsrapport. Nu får jag en sådan rapport varannan dag, men det tar sex månader att läsa den.» För att skapa ett meningsfullt MIS fordras det att företagsledningen tar en mer aktiv del i ADB-arbetet. Annars är det fara värt att företagsledaren när han fått sitt MIS står inför problemet: vad skall jag nu fråga om?

Ett annat problem utgör företagens organisatoriska struktur, som är uppbyggd med tanke på ett lugnare informationsflöde, För att ett MIS skall bli till verklig nytta är det inte nog att man ändrar på system, utan även den organisatoriska strukturen i företaget måste anpassas till informationssystemet. Dir. Rune Brandinger framlade två intressanta synpunkter på utvecklingen av management information systers. Frågan om

Forum 15/7 man skall starta från toppen (se fig.) med att definiera ledningens informationsbehov eller gå den motsatta vägen måste diskuteras med beaktande av att de flesta företag redan har skapat sig sina bassystem och utvecklat informationssubsystem för den operativa ledningen. De naturliga utvecklingsetapperna mot ett totalt MIS tycks vara att e utveckla bassystem som kan mata MIS med korrekta uppgifter e integrera dessa system med varandra och med de därmed sammanlänkade subinformationssystemen på operativ nivå e utveckla gradvis en databank, som baserar sig på de befintliga registren « bygga upp en modellbank för att betjäna ledningens beslutsfattande e integrera modellerna med de operativa informationssubsystemen’ och med den gemensamma databanken. . En annan intressant aspekt som dir. Brandinger anlade på MI “var, att man nu fokuserar intresset på hur den interna in formationen skall genereras. MIS skall dock vara ett verktyg för högsta ledningen. Dess beslutsfattande är i hög grad koncentrerat till strategiska beslut, och grundar sig till stor del på information om externa förhållanden. Det kommer således att vara nödvändigt att »ösa» ur de externa informationskällorna så att det »externa informationssystemet» blir en integrerad del i företagets totala informationssystem.

Den glömda dimensionen

Ett humorfyllt och samtidigt synnerligen intressant inlägg i MIS-diskussionen stod Rolf Höyer, Trondheim, för. Han påpekade att medan systemen tidigare, då de begränsades till

Forts. på sid. 35

Sys tem för > Strategisk den högsta ledninge information

Syste för den Taktisk operativa information ledningen

RutinBassystem Id information

Rationalisering, effektivitet och ekonomi är nyckelorden för morgondagens kontorsteknik. Ändamålsenliga kontorstekniska maskiner och artiklar som kan anpassas efter varje företags individuella krav är nödvändiga i dagens allt stramare konkurrensläge.

Kontorsteknisk Utställning Kt 70 är en traditionell specialutställning för kontorsmaskiner och kontorsartiklar. Den är mest omfattande i sitt slag I Finland.

Kt 70 presenterar det senaste I branschen och ger en bild av vad man kan vänta sig av kontorsarbeten i framtiden.

Kt 70 är öppen främst för utställarnas inbjudna gäster, men även andra som är intresserade av branschens produkter har möjligheter att få inträdeskort vid ingången genom att ge de person- och branschuppgifter som begärs på kortet,

Besök även Ni den moderna kontorstekniska världen I oktober, Helsingfors, Mässhallarna.

Närmare uppgifter:

FINLANDS MASSA

Helsingfors 25, tel. 44 00 11, telex 121119 fexpo s ”En snål maskin”

Faktiskt — Precisa-räknemaskine sparar in den tid, som Ni betalar för

Precisa 166 är en snabb universalräkneautomat. Också multiplikations- och divisionsoperationerna sker helt automatiskt. Det konstanta talet som inmatats i maskinens minne försvinner inte, fastän andra räkneoperationer utförs emellan. Varje sist inskrivna tal kan bevaras i maskinens minne genom att trycka på en knapp. Lättanvänt, enkelt och klart tangentbord.

Precisa-räknemaskinerna tillverkas i Schweiz precisionens land. Varje detalj fungerar som en kronometer men snabbare än tanken. Precisas stora räknehastighet, säkra ”minne” och klara räknelogik sparar tid… många gånger klockan runt under ett år … Invester i Precisa … verklig vardagsvishet. 10 års garanti och säker årsservice. När skall vi samtala om Ert företags räkneoperationer?

Precisa 164 snabbräknaren utför den Precisa 308 miniautomatiska multipli- räknemaskinen utför kationen på kortast okså multiplikation möjliga väg. Resulta- automatiskt. Enkelt tet kan väljas på ban- och klart tangentdet som mellan- eller bord. — Koncentrerat slutresultat. Vad de tangentfält med korta, övriga räkneegenska- fjädrande rörelser Hös perna beträffar, mot- tangentena tillåter svarar snabbräknaren lätt blindräkning med helt Precisa 188 — små fingerrörelser — räknesnabbheten och utan att Ni tröttas. den lätta användnin gen är kännspaka fö denna modell. ikelaskenta a :fors 37, tel. 45 45 88

Springer datautvecklingen …

Från sid. 3 vissa funktioner, endast berörde ett fåtal personer, har bilden i och med att man börjat arbeta med MIS totalt förändrats. Nu berörs hela det teknisk-ekonomiska systemet inom organisationen. MIS skapar konsekvenser för alla anställda. Systemkonstruktören kommer att märka, att de sociala systemen har en benägenhet att motsätta sig de krav ett MIS ställer på dem. Han kommer också att erfara att hans verksamhet skapar bieffekter överallt i organisationen. Då de anställdas motivation för arbetet är av central betydelse för den totala effektiviteten i organisationen, bör man vid utveckling av systemen beakta kraven hos alla organisatoriska nivåer. Månget rationaliseringsprojekt har stupat på att man glömt ta hänsyn till samspelet mellan organisationens sociala system.

Systemanalytikerna är i dag väl rustade att tekniskt skapa ett MIS, men totalt ofullgångna att handskas med sociala problem. För att kunna utveckla ett funktionerande MIS fordras att företagsledningen med sin kännedom om de sociala systemen aktivare engagerar sig i MIS-utvecklingsarbetet, och att analytikerna bibringas insikter i socialpsykologi.

Datasamarbete eller Isolering

Samarbete inom datautvecklingen över företagsgränserna diskuterades i några föredrag. Det är främst inom bank- och försäkringsväsendet som man kunde spåra en viss aktivitet på detta område.

I Sverige har samtliga bankinstitut tillsammans bildat ett konsortium, SIBOL. Tanken är att i ett gemensamt datanät knyta samman bankinstituten med kassaterminaler, in- och utbetalningsterminaler, butiksterminaler och i framtiden även hemterminaler samt ett antal offentliga och andra ADB-system till ett elektroniskt betalningssystem. Ifall utredningen resulterar i ett beslut att införa det elektroniska betalningssystemet beräknas detta kunna påbörjas ännu under detta år, sade Thomas Osvald, Stockholm, i sin presentation av projektet. Projektet innebär ett radikalt nytänkande; det stora antalet berörda institutioner, organisationer och individer samt den stora ekonomiska betydelsen gör att projektet har få förebilder i världen. Sannolikt kommer exemplet att smitta av sig på andra sektorer; utvecklingskostnaderna för mer omfattande ADP-projekt är av den storleksordningen, att få enskilda företag kan bära dem.

I Norge har tre stora försäkringsbolag etablerat en ADB-central, vilken idkat ett intimt samarbete med övriga bolag. Resultatet är att inte mindre än 17 försäkringsbolag i dag utnyttjar samma standardpaket. Rolf Bårdstu, Oslo, konstaterade vidare, att det totala paketet består av flera moduler, Bolagen väljer en lämplig portfölj av dessa, beroende på vad de önskar få utfört. Modulerna behandlar bla provisioner, avräkningar, skadeståndsbehandling, integrerad redovisning, avlöning av funktionärer, olika statistiker.

En smula finländskt

Ekonlic. Raine K. Björkholm redogjorde för en undersökning av 19 större verkstadsproduktionsenheter inom 10 företag i Finland, där han försökt utröna om ADB varit av statistisk signifikans för en ekonomisk styrning av förråd och lager. Undersökningen gav vid handen, att något statistiskt samband mellan ADB och ekonomisk lagerhållning inte kunde påvisas. De variabler som bäst korrelerade med »god» lagerhållning va e 10 eller flera rapporter avges för förråds- och lager hållning e modeller för optimala lagerkvantiteter tillämpas e lagerbudgetering tillämpas

Forum 15/7 e speciellt kort tidsperiod (vecka) tillämpas inte vid materialreservationer e täta rapporter, minimum 12 per år, avges om kostnadsfördelningen per förråds- och lagerkostnadsställe. De flesta av ovannämnda variabler är av sådan natur att de förutsätter ADB.

»Färskare tidningar»

SITRA Computes Graphies Project presenterades av H. Kautto, P. Perttula och R. Sulonen från Tekniska högskolan, Otnäs. Med projektet strävar man till datorstyrd ombrytning och planering av tidningar och tidskrifter med sidorna som enheter. I och med att detta uppnås skulle tidningarna kunna hållas »öppna» längre och få med färskare nyhetsmaterial.

Ovanstående har endast varit axplock ur de olika ämnesgrupperna. I över 120 föredrag behandlas förutom de områden söm presenterats ovan ADB:s roll i industri och distribution, inom forskning och sjukhusväsende, processtyrning, databehandlingens teoretiska och praktiska teknik samt programmeringseffektivitet. Databanksorganisation och realtidstillämpningar hörde jämte MIS-frågorna till de populäraste ämnesområdena.

Rationalisera systemarbetet

Avslutningsvis skall jag anknyta till ett tema som gick igen i flera föredrag. Systemanalytikerna med sina krav på att företagets funktioner skall styras rationellt — av matematiska modeller och av den producerade informationen i enlighet med speciella tidsscheman — arbetar i dag mången gång mera irrationellt än mången annan. Kanske borde rent av företagets rationaliseringsverksamhet först riktas mot ADB-avdelningarna?

Prenumerera på FORU åt Era affärsbekanta!

Ring 666 481