STAF efterlyser långtidsplanering
av APN Forum 1976-03, sida 23-24, 25.02.1976
FORUM a : 76 23 STAF efterlyse [ed LJ LJ långtidsplanering En ekonomisk långtidsplanering för att garantera en bättre Funktionärsorganisationers Centralför kontinuitet och underlätta avtalslösningarna samt minska konjunktursvängningarnas följdverkningar efterlyste Svenska Tekniker- och Arbetsledareförbundet i Finland rf vid sitt förbundsmöte i Pargas i februari. Man betonade i en vid mötet antagen resolution bl a Finlands Banks ansvar för helhetslösningen och bankens möjligheter att utjämna konjunktursvängningarna genom att frigöra kapital vi lågkonjunktur.
E 1 bakgrunden ses presidlet vid Svenska Tekniker- och Arbetsledareförbundets I Finland för bundsmöte I Pargas.
I resolutionen konstaterades vidare att prisstoppsbeslutet fordrar alla medborgarkretsars gemensamma = ansträngningar, men att löntagarna ej ensamma kan bära ansvaret för att landets ekonomi skall fås i balans. Den ökande skattebördan måste fås i jämvikt och skatterna minskas för att stimulera arbetsviljan.
Utrikeshandelsbalansens underskott måste minskas och ytterligare skuldsättning i utlandet stoppas. Medlemskårens anställningstrygghet har den senaste tiden på grund av permitteringar och inskränkningar undergrävts. För att minska emigrationen bör statsmakten vidta åtgärder för att öka bostadsproduktionen. Även övrig industri bör stimuleras.
Förbunden inom FTFC bör samarbeta i alla frågor, som gäller de tekniska funktionärernas intressen. Samtidigt bör dock de enskilda förbundens särintressen och integritet beaktas.
Teknikernas titelfråga var åter aktuell. Som känt efterlyser både tekniker och byggmästare en ändring av sin titel till fackingenjör. Man räknar med att frågan löser sig själv i samband med mellanstadiereformen. Förbundsordförande Kurt Åke Berg angrep i en översikt inflationspsykosen i landet. Medborgarna har uppfostrats till slöseri, och statsmakten har gått i spetsen genom ständigt skärpta skatter, sade han. Berg uttalade sitt missnöje med att STAF som enda svenska förbund inom FTEC (Finlands Teknisk bund) förlorat sin styrelseplats i centralförbundet men hoppades på en bättring år 1977.
Han dröjde i sitt anförande speciellt vid den under senaste år bortgångne hedersordföranden, teknologie professor Gunnar Anderssons minne. Gunnar Andersson var, förutom en av sin tids mest kända fackmän inom sanitetsteknikens område, även huvudredaktör för en av Forums föregångare, Teknikervärlden, från 1927—1940.
FTFCs representant Ensio Heikkilä sade i en översikt vid förbundsmötet bla att medlemmarna i ett läge då det gällde att trygga landets ekonomi och bygga upp en framtida ekonomisk politik inte skulle vänta sig så mycket av förbundet. OO
Finlandsnytt
Redan år 1974 framkastades tanken på att ge ut en emigranttidning. Sommaren 1975 skred man till verket och på hösten trycktes det första nummret av tidskriften S u omen Sanoma -— Finlandsnytt Tidningens upplaga är 110 000 exemplar och den främsta målgruppen finländarna i Sverige.
Finlandsnytt ger information om utvecklingen i dagens Finland åt emigranter och myndigheter utomlands. Tidningen håller sig med en rätt bred skala — den behandlar såväl politisk, social som kulturell utveckling i samhället. Ett specialämne är emigrantpolitik; tidningen utges av delegationen för emigrantärenden.
I tidningens redaktionsråd sitter representanter för det offentliga Finland och som huvudredaktör fungerar kanslichef Keijo Liinamaa. Trots att Suomen Sanoma — Finlandsnytt har en officiell prägel är innehållet inte stramt kanslispråkmässigt och slätstruket, utan övervägande delen av materialet är reportage och lättlästa artiklar. Dessutom trycks tidningen i fyrfärg vilket ytterligare förbättrar läsbarheten. O 24
FORUM 3 - 76
I Sovjetunionen fördubblas mineralutvinningen nu på 8—10 år. Landets andel i bergshanteringens världsproduktion stiger oavbrutet och uppgår nu till 22—23 procent, medan tex USAs andel de senaste femton åren har sjunkit från 36 till 27 procent.
Bakom denna utveckling ligger bla ett intensivt och framgångsrikt pros . pekteringsarbete av sovjetiska geolo ger. Enbart de fyra senaste åren har de utforskade tillgångarna av naturgas, fosforiter, olja, apatiter och olika metaller stigit med 30—60 procent. Om nya malmletningsmetoder och geologiska arbetsuppgifter berättar här professor Marina Favorskaja, en av Sovjetunionens ledande geologer.
Två upptäckter av sovjetiska forskare kan väntas få stor betydelse på malmletningsområdet.
Den första har gjorts av en forskargrupp under ledning av professor Alexander Jeremejev och gäller sambandet mellan heliumanomalier och sprickbildningar i jordskorpan. Upptäckarna har lanserat en metod som de kal metallogenisk karta över hela landet. Den visar var den geologiska strukturen är så beskaffad att man där kan räkna med förekomster av olika slags nyttiga mineraler. De metallogeniska kartorna är vägledande för geologerna under den första prospekteringsetappen. Nästa steg är att leta efter själva fyndigheterna inom respektive malmprovinsers grän Malmletning i Sovjetunione lar heliumfotografering” och som innebär en planmässig bestämning och kartläggning av heliumhalten i de underjordiska vattnen. De kartor man på detta sätt får fram kan i kombination med andra metoder bli till stor hjälp vid malmletning.
Bakom den andra upptäckten står professor Valerij Barsukov. Han har lett i bevis att fluor spelar en viss roll vid uppkomsten av större tennfyndigheter. Genom att bestämma fluorhalten i bergarter och malmer kan geologerna i förväg skaffa sig en uppfattning om ifrågavarande malmkroppars dimensioner. Metoden har med goda resultat prövats i de östligaste delarna av Sovjetunionen. Malmletningen blir i alla högre grad en komplicerad = vetenskap, = Industrins snabbt stigande behov av olika slags mineraliska råvaror, även sådana som tidigare fått ligga outnyttjade, har fört med sig en breddning av hela prospekteringsfronten. Malmförekomsterna’ på jordytan är redan till stor del uttömda. Man får därför i allt större utsträckning inrikta sig på att leta efter ”blinda malmkroppar”, d vs sådana som inte når upp till ytan.
Sovjetiska geologer har utarbetat en s ser. Här är två nya riktningar av speciellt intresse. Dels den geokemiska riktningen till vilken de inledningsvis nämnda upptäckterna är att hänföra och dels den utomordentligt intressanta och lovande ”kosmiska” riktningen.
Jordytans relief har ett direkt samband med jordinrets struktur. På satellitbilder kan man tydligt se ett slags globala bälten av oenhetligheter i jordkroppen. Dessa zoner sträcker sig djupt ner under jordskorpan. De utgör vägarna som värmen från jordinret och de mest rörliga kemiska elementen under många miljoner år har följt upp till de närmast jordytan liggande skikten. Det finns tecken som tyder på att också många malmämnen har sina källor djupt inne i jordinret.
På satellitbilderna avtecknar sig dessa zoner som smala rätlinjiga strimmor. De är hundratals, t om tusentals kilometer långa och tiotals kilometer breda. En analys av jordytans reliefstruktur leder till slutsatsen att de största kända fyndigheterna har anknytning till dessa zoner och ligger i skärningspunkterna för sprickbildningar av olika riktningar. Med hjälp av analogimetoden kan man på satellitbilderna ringa in områden där. chanserna att finna ännu oupptäckt malmförekomster är särskilt stora. Ett sådant område är Primorjeprovinsen vid Stilla havet i den östligaste delen av Sovjetunionen.
Vid mineralletning från rymden använder man sig inte bara av svartvita utan också av sk multizonala fotografier. På de sistnämnda kan man med hjälp av specialfilter förstärka den ton man vil ha fram eller tvärtom dämpa detaljer som är störande i sammanhanget. Metoden erbjuder kolossalt stora möjligheter. På multizonala bilder kan man tex ”få bort” vegetationstäcket och mer eller mindre sudda ut det övre skiktet av porösa avlagringar så att de under dem dolda bergarterna och fälten av ”blinda” malmkroppar träder i dagen.
Av stort intresse är naturligtvis också den infraröda fotograferingen från satelliterna, då man registrerar hur pass uppvärmda olika delar av jordytan är, något som beror inte bara på solstrålningen utan också på bergarterna. Man får på så sätt fram vilka zoner som är aktiva när det gäller att leverera värme från jordinret upp till ytan. Det är just i dessa områden det lönar sig bäst att söka efter mineraler.
De nyaste vetenskapliga rönen har fått geologerna att bättre förstå sambandet mellan djup- och ytfenomenen i vår planets utvecklingshistoria. Geologin har blivit global som aldrig tillförne. Mineralletningsmetoderna förbättras och förfinas oavbrutet och öppnar utsikter till en fortsatt framgångsrik kartläggning av jordinrets rikedomar inte bara på kontinenterna utan också under oceanernas botten. (APN)