Stamcellsmormor
av Johan Svenlin Forum 2007-03, sida 24-27, 29.03.2007
Taggar: Personer: Outi Hovatta Teman: stamceller
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2807
PROFILEN
StamcellsNOFMOT
OUTI HOVATTA har sagt att innan hon går pension kommer minst en vanlig sjukdom att kunna botas genom att celler som differentierats från embryonala stamcelle transplanteras in i patienten. Hon fylld nyligen 61, men är ännu fullt övertygad o att tidtabellen håller.
JOHAN SVENLIN TEXT
KARL VILHJÄLMSSON FOTO
X Förväntningarna är enorma på stamcellernas förmåga att bota många av de vanliga sjukdomar som hittills gäckat läkarvetenskapen. Inom en överskådlig framtid kommer diabetes, alzheimer och parkinson att botas med hjälp av stamceller.
Stamcellsforskningen har blivit ett eget forskningsområde, men också en metod för många medicinska specialgrenar att hitta botemedel på sjukdomar. ouTI HOVATTA kom in på stamcellsforskningen genom sitt specialområde, den reproduktiva medicinen.
”Embryonala stamceller är en fortsättning på de odlingstekniker som jag sysslat med allt sedan studietiden i slutet på 1960-talet”
Hon är fortfarande starkt engagerad inom barnlöshetsbehandlingen, men har rönt stora internationella framgångar inom biprodukten, embryonala stamceller.
”Stamceeller är en jättechans att
INTERVJU
Outi Hovatta
Född:1946 i Helsingfors. Jobb: Delar sin arbetstid som professor på Karolinska institutet i Stockholm och professor och forskningsledare för Regeas stamcellsforskning i Tammerfors.
Bor: i Esbo.
Familj: man och fyra barn (liris är genforskare, Vuokko skådespelare, Ville ekonom och Talvikki astronomiforskare).
Fritid: åker skidor, bestiger berg och fotograferar natur (favoritmotiv är skygg skogsharar).
hjälpa alla de människor som drabbats och kommer att drabbas av svåra sjukdomar”v
Sedan 2002 har Outi Hovattas orskningsgrupp på KAROLINSKA INSTITUTET i Stockholm fått ta till vara överblivna embryon från fertilitetsbehandlingar, i stället för att kasta bort dem som tidigare. Nio av tio par som genomgår behandling ger kliniken tillstånd att spara överblivna ägg och celler istamcellslinjer, där dekan bilda ny mänsklig vävnad. ”Det skulle vara mer oetiskt att kasta bort dem när de kan användas ör att bota andra människor”
Motstånd finns ännu. Etikdiskussionen kring forskningen på embryonala stamceller var som mest intensiv de första åren av millenniet, och har nu gett forskarna klara regler ide flesta länder. Ännu finns dock ett motstånd mot stamcellsforskning i många länder. Senast somma ren 2006 presenterade EU en forskningsbudget som till synes påverkats av Vatikanen.
I USA har Bushadministrationen varit njugg mot stamcellsforskningen, men där flödar forskningsfinansiering in genom andra kanaler än de statliga anslagen. Den stora potential som sitter i stamcellerna har dragit in kapital till flera stora bolag som kommersialiserar stamceller, enligt etablerade mönster från läkemedelsbranschen. Även i Norden ökar samarbetet mellan universitet och industri, och numera vet båda parter hur den andra agerar.
”Industri och universitet kompletterar varandra mycket väl. Båda behövs samtidigt, för att skapa dynamik och långsiktighet”
När man slår in ‘stem cells” i EuROPEAN PATENT OFFICES (EPO) databas får man över sjutusen träffar. Det finns problemområden när upptäkter inom stamcellsforskning patenteras.
BARNKÄR PROFESSOR.
På fotografens begäran avbröt Venla Sormunen vid grannbordet på inrikesterminalens café sin middag och poserade tillsammans med Outi Hovatta.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 280 ”1 mitt område använder vi odlingsvätskor som är patenterade och därmed saknar innehållsdeklaration. När man ska transplantera celler till en patient borde man nog veta vad vätskan man odlat dem i innehåller”
Patenttvister. Ett annat problem med patent inom stamcellsforskning exemplifieras av det omskriv na Edinburghpatentet. Redan 1994 lämnade UNIVERSITY OF EDINBURGH in en patentansökan till EPO, som bland annat innehöll en metod över hur man odlar och isolerar önskade stamceller.
Ansökan godkändes 1999, men efter att fjorton besvärsskrifter mot patentet lämnats in året efter, drogs det tillbaka 2002. Avslaget var det
TIDSREALIST.
Outi Hovatta har blivit expert också på att utnyttja tiden effektivt på flygplatser och under resorna mellan arbetsplatserna och hemmet.
enda riktiga beslutet, anser Outi Hovatta.
”Jag villinte betala till mina kolleger i Edinburgh för att använda tekniker som jag själv tagit fram. De sökte ett brett patent som byggde på de framsteg som många forskare tillsammans utvecklat. Metoderna var inte deras egna upptäkter”
I USA har forskningsinstitutet wiCELL, en underavdelning till UNIVERSITY OF WISCONSIN-MADISON, patenterat motsvarande metod som fick avslag i Europa. Också bakom Edinburghpatentet finns amerikanska vinstintressen, eftersom Nasdaq-noterade GERON redan 1999 köpte avknoppade ROSLINBIO-MED, institutet strax utanför Edinburgh där Dolly klonades.
Storbritannien drar dollar. Geron riktar in sig dels på cancermediciner och dels på cellterapi. Bolaget sitter på ett trettiotal patent i USA, Storbritannien, Singapore, Nya Zeeland och Australien. Liksom andra amerianska bolag med verksamhet inom stamceller har Geron lockats att investera i Storbritannien, vars lagstiftning anses vara bland de mest iberala för stamcellsforskning.
Edinburghpatentet var också ett slagfält för skillnaden mellan europeisk och amerikansk syn på forskning - där artiklar och forskarsamarbete möts av patent och jurister med skadeståndskrav.
”Det var uppenbart att ameri anska pengar låg bakom Edinburgh patentet - och riktigt stora pengar som vi här i Norden bara kan drömma om”, säger Outi Hovatta.
Känner alla i Europa. Kulturskillnaderna till trots, finns ett etablerat samarbete mellan europeiska och amerikanska forskargrupper. I Kalifornien, där guvernör ARNOLD SCHWARZENEGGER gått emot den republikanska linjen, har stamcellsforskningen frodats.
”IUSA finns många skickliga fors FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 288 ”Det är gammalmodigt att tävla. I stället letar vi efter samarbete så att vi kan täcka så mycket som möjligt. kargrupper. De har nyligen fått finansiering för att forska vidare, och våra samarbetsprojekt är till nytta för alla”
Av de asiatiska nationerna är Japan av tradition den starkaste, men även Sydkorea, Kina och Singapore satsar allt mer på forskning.
71 Asien samarbetar vi främst med japanska forskare. Koreanerna är skickliga, men isolerar sig och sköter inte kontakter på samma sätt”
De europeiska stamcellsforskarna har ett omfattande nätverk. Den intima gemenskapen är ett resultat av alla de EU-projekt som byggt broar mellan forskarlag i olika medlemsländer.
”Alla känner alla här och det råder något som är typiskt för dagens forskning - man tävlar inte, utan samarbetar. Det finns så mycket att forska om att alla kan publicera artiklar inom ett eget område?”
Konkurrens är gammalmodigt. Kampen om att hinna först är ett gammaldags sätt att bedriva forskning, anser Outi Hovatta.
”Bara forskare som saknar fantas och kreativitet drivs av den typen av ävling. Det finns så många olika synvinklar och idéer att utforska att det är slöseri att flera forskare riktar in sig på samma saker? Genom ett tätt kontaktnät både fördjupar och breddar forskarsamhället sin samlade kunskap. Förr var det vanligt att någon annan hann publicera de resultat som man själv ommit halvvägs på, just för att forskarsamhället var mer slutet. Den ontinuerliga kontakten till andra forskare gör att risken för att komma våa är minimal.
Som seniorforskare tar adminisration och finansieringsfiske en stor del av Outi Hovattas arbetstid. Hon har funnit sigi situationen men gläds åt de stunder hon får vistas i laboraoriet.
”Jag älskar att jobba i labbet oc > REGEA am Regea ble en sj dig enhet vid Tammerförs 2005 och. Samma år värvades Outi Hovatta för att leda stamcellsforskninge mm Hovattaleder neuroteamets arbete medatt utveckla och förbättra metoderna för att differentiera nervceller.
verksamhet är Bir kal; T&E-cen tral, Tek mmerfor demi och Fö makten.
CLINTEC sm Sedan1998 är ti Hovatta pror vid Institun för klinisk kap, intervention o: (Clintec) v linska institutet i Stockholm. a Hovatta lede grupper, dels “Odling av m.
liga omogn och dels ‘Etablering av mä liga embryonala stamcellslinjer och deras differentie rin missar inte en chans att pipettera, men min uppgift är att se till att gruppen kan arbeta under bästa möjliga förhållanden”
Allt mer avancerade forskningsmetoder och labbutrustning kräver numera smalt specialiserade experter inom varje forskargrupp. För en forskningsledare gäller det att veta vilka tekniker som finns och hur de fungerar, men gruppen måste ha en klar arbetsfördelning.
”Jag måste lita på de yngre medarbetarna och låta de som behärskar genprofileringar och bioinformatik sköta sina jobb”
En uthållighetsgren. Outi Hovatta beskrivs av sina medarbetare som uppmuntrande, engagerad och beredd att ta till sig andras idéer. Själv ser hon inget behov av att piska fram resultat.
”De som söker sig till stamcellsforskningen är väldigt tända på uppgiften. Det är en ny gren som ständigt gör framsteg och har ett stort måli sikte. Samtidigt är forskning en uthållighetsgren. Man måste arbeta systematiskt, orka vänta på resultat och hitta nya innovativa lösningar när man kör fast”
Hon har inte haft några problem att rekrytera unga forskare till sina enheter på Karolinska institutet och REGEA i Tammerfors. Den största begränsande faktorn för stamcellsforskningen är pengarna.
”De som väljer att satsa på en karriär inom stamcellsforskning är inte ute efter stora inkomster, men med mer pengar skulle vi kunna ta in flera av de ivriga unga studenter som står i kö för att komma in till forskningen. Framstegen och resultaten hänger på att vi kan betala lokaler, löner och köpa in utrustning?
Av Regeas personallista att döma är stamcellsforskningen en kvinnodominerad bransch. Outi Hovatta förklarar aningen förläget att 46 kvinnor av totalt 52 anställda är miss visande och att majoriteten av biologer generellt är kvinnor.
”Vi vill inte ha en ojämn könsfördelning, och nu har vi fått flera unga män från TAMMERFORS TEKNISKA UNIVERSITET som gör sina diplomarbeten hos oss på Regea”
Tvärvetenskapligt labb. Hovatta ser en fördel med att blanda naturvetare, medicinare och teknologer i gemensamma lokaler och labb.
”Den unga generationen får lära sig det multidisciplinära arbetet från början och ser nyttan i att samarbeta över gränserna?”
Och så till Outi Hovattas utsaga om att stamceller nått patientvård innan hon går i pension.
”Det finns ännu säkerhetsfrågor som måste bearbetas, men vi närmar oss hela tiden målet. Jag är övertygad om att det lyckas”
Säkerhetsfrågorna handlar om att eliminera risker för att mottagare av ransplanterad vävnad ska smittas av de proteiner och substanser från djur som använts i vissa stamcellslinjer.
”Vi har inte haft möss i våra odingar, men exempelvis alla amerikanska stamcellslinjer är smittade. Där använde man också kalvserum som proteinkälla i vissa odlingar, och där kan det finnas prioner som orsakar bland annat Creutzfeldt-Jacobs syndrom. Och kanske andra som vi inte ens känner till ”Nu har vi utvecklat djurderivatfriasystem som består helt av mänskliga celler. De är rekombinanta proteiner som gör att vi inte behöver ta proteiner från växande individer eller ens från blod”
Arbetetmedatt stegvis skapa säkra system har varit ett avhuvudsyftena i Hovattas forskning på senare tid. Hennes artiklar i ämnet har publicerats bland annat i brittiska högprestigetidskriften THE LANCET.
”Där har Regea fått ett försprång till Karolinska. Men hur man mäter framgång är relativt”
