Stark expansion, förvirring och omogen marknad

av Bjarne Nyman Forum 1982-09, sida 16-17, 19.05.1982

Taggar: Personer: Hannu Lehessaari Teman: softwarebranschen

Tre kalla fakta om softwarebranschen:

Stark expansion, förvirring och omogen markna e Den tekniska utvecklingen på dataområdet är otroligt snabb. Nya datormodeller med allt högre prestanda och i allt mindre format introduceras i snabb takt. Någon ändpunkt för utvecklingen kan inte skönjas.

Samtidigt som den ”hårda” sidan går framåt öppnas nya möjligheter för den ”mjuka” sidan, d vs nya möjligheter till att tillverka allt bättre, effektivare och mer kvalificerade program. Faktum är att för varje steg framåt hardware-sidan tar, så tar software-sidan åtminstone ett och ett halvt steg.

Under de senaste tio åren har många nya företag i databranschen sett dagens ljus. Det hela började givetvis med leverantörer av datamaskiner och datorer. Sedan kom ADB-servicecentralerna och senast växte floran av softwarebolag upp. Fortfarande uppstår kontinuerligt nya företag med en hastighet av ungefär tio stycken per år. Samtidigt köps företag upp och en del går under.

Specialiseringen inom denna expanderande bransch är tillsvidare inte speciellt långt kommen. De flesta företag som i främsta rummet sysslar med ADB-service (register, bokföring och redovisning mm) har vid sidan av denna verksamhet också försäljning av datautrustning. Detsamma gäller de flesta software-hus. Också de har något slag av hardware att falla tillbaka på. Men det finns naturligtvis också renodlade software-bolag och ADB-servicecentraler.

Förvirring

Speciellt när det gäller den starkt expanderande software-sidan av datatekniken är marknadssituationen mycket diffus. Branschen har i vårt land så få år på nacken att den inte på långt när har hunnit stabilisera sig. Den snabba utvecklingen på hårdva 1 dessutom = till att Vad komme bidrar situationen.

rusidan förvirra månne att hända under de närmaste åren — Framtiden är sant, säger Tapio Laakso, VD fö mycket = intresATK-sovellutuspalvelu Tapio Laakso Oy. Allting rör på sig och man måste vara förberedd på att framtiden kan utformas enligt många alternativa utvecklingslinjer.

— Inom tre till fyra år får vi se vilka företag som har satsat på rätt utvecklingsstrategi och vilka som är dömda att gå under, säger VD Hannu Lehessaari vid Oy Softplan Ab, ett dotterbolag till Nokia-koncernen. De företag som då utgör den bättre hälften av hela mängden kommer att klara sig.

Softplan Oy grundades för nio år sedan. Dess utveckling har sedan dess — liksom tillväxten hos de flesta företag i branschen — varit mycket snabb. I dag har Softplan en omsättning på närmare 18 Mmk och en arbetsstyrka omfattande ett 80tal personer — de flesta med akademisk slutexamen.

— I vår utvecklingsstrategi satsar vi på att få kunniga och kvalificerade medarbetare, berättar VD - Lehessaari. Vi strävar till att ha den mest kompetenta personalen som står att uppbåda i branschen.

Utbildningen en flaskhals

Utbildningen är de facto en flaskhals som i någon mån stävjar expansionen. Undervisning i ADB ges inte i tillräcklig utsträckning vare sig på institutseller hogskolenivå. ÅA andra sidan är den tekniska utvecklingen så snabb att även om mängden ADB-undervisning utökades radikalt kan man inte garantera att den skulle vara up-to-date. Det här ställer till med problem för alla företag som sysslar med ADB-tjänster av något slag.

— Ritningarna är sällan klara då bygget påbörjas, säger VD Hannu Lehessaari för att åskådliggöra den situation som hela den unga software-branschen befinner sig i just nu.

— Försäljningen av icke-materiella produkter såsom programvaror är fortfarande en nyhet som marknaden inte är mogen för, anser VD Tapio Laakso.

Forum 9/82

De äldsta software-bolagen i vårt land ha ca tio år på nacken. Expansionen har varit enorm och kan förväntas fortgå också i framtiden. Nya företag blomstrar upp med en hastighet av ett tiotal bolag per år. Konkurrenssituationen är diffus. Inom vissa specialområden förekommer trängsel, medan det inom andra områden är lätt att hitta tomma nischer. Den tekniska utvecklingen i databranschen är dessutom så snabb att företagskunderna inte alla gånger hänger med. Och detsamma kan sägas också om ADB-servicecentralerna och softwarebolagen själva.

— Svårigheterna att få kompetenta människor till ADB-området är stora, men inte enbart hos oss i Finland. Samma problem förekommer också i övriga europeiska länder, säger ordföranden för Förbundet för serviceföretag inom ADB-branschen (TIPAL ry), Heikki Kutvonen.

— I allmänhet räknar vi med att det behövs åtminstone ett års erfarenhet av branschen som påbyggnad till institutseller högskoleutbildningen innan en medarbetare kan förväntas behärska sitt jobb.

Enligt Hannu Lehessaari tror kunderna ibland att de har äganderätten till programvaran i och med att köpet har skett.

— Men då glömmer de att de tex vid inköp av en pappermaskin inte samtidigt köper ritningarna och tillverkningsrätten, säger Lehessaari. Man kan givetvis säga, att marknaden är omogen, men detsamma gäller nog också leverantörerna av mjukvara i kanske lika hög utsträckning. Branschen söker sin framtid.

Marknaden omogen

Också enligt Heikki Kutvonen tycks det ännu finnas gott om utrymme för ADB-företagen.

— Tillsvidare trampar vi varandra på tårna ytterst sällan, säger Kutvonen och avser då de företag som är organiserade inom ramen för TIPAL, vilka i detta nu är 28 till antalet. Dessa företag uppskattas behärska över 70 procent av ADB-servicebranschens totala marknad. Den sammanlagda omsättningen hos TIPALs medlemsföretag förväntas detta år uppgå till ca 730 Mmk — en ökning med 19 procent i jämförelse med fjolåret. Senaste år var tillväxttakten 24 procent.

— Serviceföretagens omsättning stiger snabbare än omsättningen hos de företag som sysslar med försäljning av datorer och kringutrustning, säger Kutvonen. Det här är en trend som också märks i det övriga Europa.

Sitt hittills mest omfattande arbete har TIPAL utfört beträffande standardiseringen av handeln med ADEBtjänster. Avtalsvillkor existerar nu för hela åtta delområden inom den brokiga databranschen.

— Försäljningen av icke-materiella produkter som programvaror är fortfarande en nyhet som marknaden inte till alla delar är mogen för, säger Tapio Laakso.

Forum 9/82

Från mjölk till videotex

Vad sysslar ett typiskt software-bolag med? Såsom tidigare konstaterades är de renodlade software-bolagen egentligen ganska få (om man frånser de många en- och tvåpersonersföretagen som kommer och går).

Ett företag som uteslutande sysslar med software-tillverkning och -försäljning är ATK-sovellutuspalvelu Tapio Laakso Oy. Företaget startades för 4—5 år sedan och dess omsättning har fördubblats från år till år. Detsamma gäller omsättningen hos Systman Oy som inköptes av Tapio Laakso för ett par år sedan. Tillsammans kommer de bägge bolagens omsättning detta år att stiga till ca 15—16 Mmk.

Tapio Laakso och Systman har specialiserat sig på eknomisk-administrativa tillämpningar för företagen.

— Vi har tex mångsidiga tillämpningar för företagens beställningsfunktion främst avsedda för partiaffärer och firmor med omfattande lagerhantering, berättar YD Tapio Laakso. Det senaste tillskottet är en softwareprodukt för personaladministration.

Tillsammans med Kone Oy har Systman & Tapio Laakso konstruerat programmaterial för arbetsplanering och arbetsstyrning — ett program som enligt uppgift är mycket avancerat och kunnigt.

Också Softplan har haft samarbete med Kone-koncernen, och då i fråga om automatiska lager. Softplan har t ex levererat mjukvaran till A. Ahlström Öy:s automatiska lager vid glasullsfabriken i Hyvinge (lagret har levererats av Kone).

Ytterligare har Softplan levererat programmaterial för datorerna vid Valio Öy:s analyscentraler, uppgjort program för Röda Korsets Blodtjänst, varit delaktigt vid automatiseringen av mobiltelefonsystemet o s v. Åtagandena kan alltså vara av de mest varierande slag. En specialprodukt hos Softplan är videotex i två versioner, Telset och Mistel.

Chansningar

Med beaktande av den vidsträckta och brokiga skala av områden som software-bolagen rör sig inom är det inte underligt att de ibland ser ut att famla i det tomma. Eller som Hannu Lehessari uttrycker saken: ”Ritningarna är sällan klara då bygget påbörjas”.

— Hittills har det ofta varit fråga om direkta chansningar, därför att det ännu inte finns klara och exakta metoder för programtillverkning, erkänner Hannu Lehessaari. Ett viktigt arbetsfält för software-företagen är därför att utveckla metodiken för programvaruframställning. Närmast blir det fråga om att i större utsträckning än hittills låta datorn ta hand också om konstruktionen av programprodukterna.

Mera villervalla

Men software-bolagen gör ju inte enbart skräddarsydda program utan har också egna standardprogram för vissa rutiner som man gärna bjuder ut till försäljning åt intresserade företag. För software-bolagen (och kunderna) är det förmånligare — på grund av de höga kostnaderna för den kvalificerade arbetskraften — att sälja standardprogram. Då kan det ofta bli fråga om att anpassa företagets rutiner till det existerande standardprogrammet i stället för tvärtom, vilket vore det naturliga.

Såsom direktörerna Lehessaari och Laakso konstaterar är framtiden för software-bolagen intressant, och att försöka komma med exakta spådomar om hur läget är om några år går bara inte. Ett ytterligare bidrag till den allmänna villervallan kommer dessutom den starkt expanderande mikrodatorbranschen att ha i bakfickan. Det behövs mjukvara också för mikrodatorerna…

Bjarne Nyma 17