Startkapitalet

av Betty Marschan Forum 2010-03, sida 39, 25.03.2010

Taggar: Teman: entreprenörskap

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2018

I den här spalten följer vi rned ett nygrundat företag och beskriver hur bolaget byggs upp och produkterna lanseras på marknaden.

Startkapitalet

BETTY MARSCHAN TEXT Jo, självklart att det skulle vara FÖRETAGS- helt toppen att grunda en egen DAGBOKEN firma! Men hur ska man ha råd med sånt? Pengar växer inte på träd och framför allt är inget kapital gratis … Fel!

Micke Paqvalén, ‘serie-entreprenör” som han kallar sig, förklarar det så här ”Det finns massor av kostnadsfritt kapital, socialt kapital, som folk kunde vara bättre på att utnyttja; erfarenheter, nätverk, mentorer, expertgrupper, företagstjänster. Kapital behöver inte kosta! Redan innan du blir företagare bör du ta reda på saker och våga be om hjälp ”Det finska ordet för entreprenör, “yrittäjäj är fint och beskriver det som det är. Någon som försöker, bemödar sig, bjuder till, anstränger sig. Det beskriver processen väldigt bra; man satsar ju alltid sig själv, men genom att rådfråga andra kan man dra ned på riskerna och kostnaderna rejält”

När man söker extern finansiering för sitt nygrundade bolag är det bra att förstå vad som menas med avkastning. En personintensiv verksamhet kan göra staten/kommunen intresserad eftersom arbetsplatser bildas. I ett aktiebolag ställer aktieägarna krav på räntabilitet på investerat kapital. Kundfinansierad verksamhet å sin sida innebär att man arbetar närmare sina kunder initialt. Utan säkerheter eller kundkontrakt ökar osäkerheten vilket genast höjer riskerna och priset på kapital. Banker är riskaversiva medan riskkapitalister kräver ”kontroll” — hur sannolikt är det att företaget lever upp till finansiärernas förväntningar? Avkastningskravet indikerar alltså var man kunde söka finansiering.

Den Brysselbaserade ideella privat - och riskkapitalföreningen EVCA (The European Private Equity and Venture Capital Association) har i dagarna redogjort för de europeiska kapitalplaceringarna år 2009. Lågkonjunktur och makroekonomisk osäkerhet har riktat investeringarna i ökad grad till företag i trångmål. Av drygt 4 000 bistådda företag var hälften startup-bolag. I Finland erhåller knappt 300 företag riskkapital årligen, till ett medeltal på sammanlagt cirka 350 miljoner euro (frånsett rekordåret 2007). Vi ligger långt efter Storbritannien och Sverige när det gäller riskplaceringar, men paneuropeiskt sett är vi över medianen med ett totalt riskkapital motsvarande 0,26 procent av BNP (år 2008).

Vårt case i föregående nummer av Forum, det vill säga entreprenörerna Micke Paqvaléns och Antti

Pasilas företag, har redan satsat en hel del eget och socialt kapital på sin affärsidé.

”Grundinvesteringen ligger i våra erfarenheter, försök och misstag i tidigare bolag. Nu har vi dessutom under ett års tid offrat både tid och pengar i produktionsverktyg och prototyper. Aktiekapitalet äger vi själva till 100 procent. Vi har blivit uppmanade att söka pengar från statliga investeringsinstitut med målet att internationalisera verksam heten. Här väntar vi ännu på svar, men mottagandet har varit mycket positivt. Vi kan fortfarande starta produktionen med mindre medel, men hoppas på att slå igenom globalt direkt”

Paqvalén talar varmt för kundfinansiering och noggrant formulerade ömsesidigt fördelaktiga kund- och leverantörskontrakt.

”Ju närmare man kommer kunden från första början, desto bättre förstår man kundens behov. Sålunda kommer man snabbare ut på marknaden, och kan vara kvickare på att expandera. Har du en unik idé behöver du hitta smarta distributionskanaler och lansera din produkt så snabbt som möjligt. Kunderna strävar till att korta time to market, investerarna å sin sida till att förkorta time to revenue, i väntan på avkastning”

En avgörande fråga i diskussionen om riskkapital är trovärdighet. Med omfattande nätverk och personliga kontakter kommer man långt, men tillgång till pengar är ändå inte självskriven. I Finland finns det dessutom en förkärlek till elektronik och datateknik vilket syns i statistiken över riskkapitalets fördelning enligt bransch. Investeringar i konsumentprodukter och detaljhandeln var till exempel år 2008 långt under 10 procent av totala beloppet.

Paqvalén och Pasila har redan etablerade kontakter till sin fördel, men utmaningen ligger i produktinnovationen och en mera ovanlig affärsidé och distributionsmodell.

”Mycket beror på affärsidén, vilken bransch och var kunderna finns. Verksamhetsområdet är också bekant för oss vilket borde inverka positivt. Grundinvesteringarna hanterar vi självklart själva men ju mindre glapp det blir mellan intäkterna och kostnaderna, desto mindre blir behovet av rörelsekapital. För att lyckas som företagare måste man verkligen ha en glöd för yrket. Företagandet är en livsstil och det är viktigt att ens närmaste omgivning förstår ens livsval. Det handlar om att våga förlora och att förstå att upplevelser berikar livet > FORETAGSFINLAND.FI =D ser