Världsekonomin fortfarande ur balans
av Janne Salonen Forum 2010-03, sida 10, 25.03.2010
Taggar: Teman: finanskrisen
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2018
SPEKTRU “Förtroendet för den amerikanska dollarn är så stort att det finns lände som Kina, som knyter sin valuta till dollarn oavsett om det skapar båd valutakrig och handelskrig. Allt för att USA har så usla statsfinanser och vi i omvärlden har så dåligt omdöme” Krönikören Ursula Berge, DI 19.3.2010.
Världsekonomin fortfarande ur balans
JANNE SALONEN Det är nu snart två år semm dan finanskrisen gick in i sitt första skede: det var i mar 2008 som USA:s dåvarande finansminister Hank Paulson ledde operationen för att rädda amerikanska investeringsbanken Bear Stearns från konkurs. Och det är 18 månader sedan myndigheterna lät den fjärde största investeringsbanken Lehman Brothers gå i konkurs den 15 september 2008. Då började finanskrisens mest akuta skede. Efter finanskrisen följde en ekonomisk djupdykning i hela världsekonomin.
Centralbankerna och regeringarna har satt in massiva stimulansåtgärder. Till följd av dem har den ekonomiska nedgången planat ut. Men endast i Asien, och i synnerhet i Kina, kan man tala om en stark konjunktur.
Med hänsyn till de massiva stimulansåtgärderna är ekonomierna i den industriella värl Annons Amo den, i USA och i Europa, fortfarande mycket anemiska, Något normaltillstånd kan man ännu inte talaom.
USA:s centralbank, Federal Reserve, har redan sagt att man inte längre kommer att köpa fastighetsobligationer. Under finanskrisens akuta skede har Fed genom stödköp av olika slags skuldebrev pumpat in över 1000 miljarder dollar i den amerikanska ekonomin. Nu har Fed-chefen Ben Bernanke sagt att dessa stödköp kommer att upphöra. Däremot har Fed aviserat att styrräntan inte kommer att höjas på ett bra tag. Denna är på en rekordlåg nivå, på 0-0,25 procent. Förmodligen dröjer det till tidigast slutet på detta år innan den första försiktiga höjningen av styrräntan görs.
Också Europeiska centralbanken ECB har pumpat in hundratals miljarder euro i systemet genom köp av skuldebrev. Detta har för övrig ”I många fallär de statsfinansiella underskotten på krigstida nivåer, och detta är helt enkelt inte hållbart på mer än ett eller två års sikt varit en viktig del av finansieringen av den grekiska statsskulden: bankerna som har köpt grekiska statsskuldebrev har kunnat diskontera dem vidare hos ECB. Om denna källa torkar upp, kan svårigheterna med den grekiska skulden ännu förvärras betydligt.
Så gott som alla EU-länder har nu massiva underskott i statsfinanserna, i syfte att stimulera ekonomierna. Detta gäller också länder utanför euron. Storbritannien har ett underskott för detta år på motsvarande cirka 200 miljarder euro, eller över 12 procent av BNP, vilket är på grekiska nivåer.
USA:s underskott i statsfinanserna för 2010 beräknas bli cirka 1300 miljarder dollar, nästan10 procent av BNP - det största sedan andra världskriget. Prognosen är att underskotten kommer att förbli höga under åratal framöver, även om de minskar från detta års nivå.
Till och med Kina, som har genomdrivit ett stort stimulansprogram, har ett underskott i den egna statsbudgeten på över 150 miljarder dollar för iår.
Ohållbar situation, Frågan är hur hållbart det är att hålla världsekonomin flytande genom massiva offentliga stimulansåtgärder av detta slag. Under finanskrisens akuta skede var det säkert nödvändigt att undvika en depression genom dessa åtgärder, men nu har olika länders beslutsfattare utmaningen att gradvis börja dra bort denna stimulans. Och till denna del kommer detta att dämpa den ekonomiska tillväxten globalt under det kommande året.
En världsekonomi som är så kraftigt i behov av offentliga stödåtgärder kan inte sägas vara i ett normalläge. I många fall är de statsfinansiella underskotten på krigstida nivåer, och detta är helt enkelt inte hållbart på mer än ett eller två års sikt.
De latenta spänningarna i världsekonomin är mycket stora. De stora underskotten, de tilltagande finansieringsproblemen, och svårigheterna med att skära ner i offentliga utgifter eller höja skatter för att komma på en hållbarare grund kan leda till politisk turbulens i flera länder. Fallet Grekland illustrerar vad som kan lura bakom hörnet även i andra länder. Även stora ekonomier som Storbritannien eller USA kan börja stöta på problem, eller Japan där statsskuldens andelav BNP börjar uppgå till 200 procent.