Statsmakten positiv till utländska etableringar

av Mats Kockberg Forum 1979-11, sida 15, 20.06.1979

Taggar: Personer: Pekka Rekola Teman: utländska företag i FInland

Nordiskt industriellt samarbete — är det åttiotalets melodi? Förrän vi kommer därhän finns det emellertid en hel del att göra. Redan nu är handelsutbytet de nordiska länderna emellan livligt. Forum har penetrerat de nordiska dotterbolagens situation i Finland och intervjuat representanter för ett svenskt, ett norskt och ett danskt bolag främst i import- och marknadsföringsbranschen om hur det är att fungera som skandinaviskt företag i vår land. Också statsmakten ger sin syn på saken.

Statsmakten positiv

Annu på 1960-talet kunde man stöta på kritiska opinioner gentemot utländska företagsetableringar i Finland. Man var rädd för att det ffämmande kapitalet bara av ute för att skumma ytan av högkonjunkturen. Nu har opinionen vänt sig, konstaterar överdirektör Pekka Rekola vid handels- oc industriministeriet.

ty -— Statsmaktens inställning till utländska etableringar i Finland är helt klar. Den regleras av Eftabestämmelserna enligt vilka Eftaföretag bör behandlas på samma sätt som inhemska, konstaterar överdirektör Pekka Rekola vid handelsoch industriministeriet.

— Våra erfarenheter av investeringarna är positiva. Den misstänk A — Misstänksamheten mot de rikssvenska textilindustriernas etablering i Finland har visat sig vara obefogad, säger överdirektör Pekka Rekola vid handels- och industriministeriet.

FORUM 11/7 samhet som på sina håll under 1960talet förekom speciellt beträffande de rikssvenska konfektionsindustriernas etablering i Finland har visat sig vara obefogad. Man påstod rätt allrmänt att företagen kom hit bara för att skumma toppen av högkonjunkturen utan att man riktade in sig på långsiktig verksamhet. Pessimisterna hade lyckligtvis fel. De svenska konfektionsföretagen är permanent fungerande anläggningar som dessutom representerar en marknadspotential som inte helt kan tillgodoses av inhemsk industri.

Kritiken av de skandinaviska dotterbolagens verksamhet i vårt land har i det stora hela upphört. Den offentliga debatten har under de senaste åren främst gällt handels- och industriministeriets negativa inställning till några företags anhållan om att få förvärva rekreationsområden.

Nej till jordförvär — Det har varit frågan om nationellt sett värdefulla tomter främst i södra Finlands skärgård samt i Lappland. Ministeriet har inte velat gå in för att låta jorden övergå i utländsk ägo. Men då det gäller fastigheter och därmed jämförbara tomter avsedda för produktion, har vi sgs utan undantag ställt oss positiva.

— Den globala debatten om multinationella företag gäller inte i större utsträckning Finland. Vi står på e relativt hög industriell nivå och kan därför hävda oss i alla sammanhang. Eventuella negativa konsekvenser av övernationell företagsamhet kan i vissa fall drabba utvecklingsländerna, inte oss.

Statsmakten ser alltså positivt på utländska investeringar. Har man då några speciella önskemål beträffande tex de skandinaviska etableringarna?

Planera i Finlan — Vi skulle naturligtvis hellre se att företagen skulle bygga nya produktionsanläggningar istället för att köpa redan existerande finländska bolag. Å andra sidan bör det konstateras att vi har en rad exempel på skandinaviska köp av finländska företag, där det utländska kapitalet direkt räddat arbetsplatserna. Statsmakten har inte heller ställt sig avvisande till några svenska storindustriers köp av mindre finländska företag.

— På det hela taget efterlyser vi att de nordiska dotterbolagen vid sidan av direkt produktion också skulle förlägga sina planeringsfunktioner till Finland. Vi värdesätter ett intellektuellt utbyte.

På den av vissa nordiska dotterbolag framförda kritiken av statsmaktens prioritering av inhemsk produktion svarar Rekola kort — Det torde inte finnas ett enda land i världen där man inte vid två jämnstarka offerter skulle välja den inhemska. Denna linje följs ofta också hos oss. Utöver det sträcker vi oss emellertid inte. Konkurrensen är hård och sedvanliga affärskriterier fäller utslaget.

15