Stenkols- och oljeprisens fluktuationer

av Richard Waller Forum 1971-09, sida 19-22, 12.05.1971

Taggar: Teman: bränslen

Stenkols- och oljeprisen fluktuationer

Av direktör Richard Waller

Artikeln är ett sammandrag ur ett föredrag hållet vid Ekonos årsmöte den 14 april 1971.

Då vårt land Inte förfogar över några naturtillgångar på bränsle, om man undantar torv, är det förklarligt, att våra myndigheter har försökt att tillgodose behovet på ett för oss handelspolltiskt gynnsamt sätt. Att den enskilda förbrukaren därför inte har kurinat beredas möjligheter att fritt Importera bränslen är förklarligt då man varlt tvungen att ta hänsyn till valutabehovet. Genom att importera en överväldigande del av vårt bränslebehov från Sovjetunionen har vår Industri tillförsäkrats möjligheter att exportera sina alster kanske i högre grad än om bränslelmporten varit helt Ilberallserad.

I samband med Finlands Efta-associering frigjordes som känt Importen från Efta-länderna med vissa undantag. Det viktigaste av dessa var Importen av olja, som enligt. assoclatlonsavtalet skulle ske från Sovjet och Efta I samma proportion som omedelbart före avtalets ingående. Däremot har kolimporten varit trillstad, Det är Inte en handelspolitisk åtgärd som gjort att Polen blivit vår huvudleverantör av kol, utan det faktum att de framgångsrikast kunnat konkurrera med exempelvis de västländer som tidigare exporterat avsevärda kvantiteter till Finland. Ännu under senare delen av 50-talet var England med I bilden som kolleverantör till Finland men har senare av prisskäl falllt bort.

Valet av bränsle

Vid valet av bränsle har man att beakta tekniska, ekonomiska och politiska synpunkter. För en del industrigrenar erbjuder vissa bränslen sådana tekniska fördelar, att de ekonomiska aspekterna spelar en underordnad roll. Men för det störa flertalet konsumenter i Europa finns det tre alternativ: kol, brännolja eller naturgas.

Kollmport till Finland

I vårt land har vi hittills inte haft någon nedgång i kolets användning absolut sett. Tillfälliga variationer förekommer närmast beroende på vattentillgången vid våra vattenkraftverk. Av bild nr 1 framgår totalimporten av stenkol 1945—1970. - Bilden nr 2 visar prisutvecklingen för stenkol 1945—1970. Av kurvan framgår hur kolpriset varit beroende av’ politiska kriser såsom Korea och Suez. Också våra devalveringar är fullt märkbara. Däremot kan inte något samband mellan pris och importerad kolmängd konstateras. Först from 1961 gjordes tullstatistiskt en uppdelning i sorterade kol och stybb.

Prispolitik

Mellan 1958 och 1970 har fob-priset varit synnerligen stabilt tack vare den prispolitik Polen introducerade det förstnämnda året. Sedan dess har kolimporten från Polen varit baserad främst på långtidsavtal som uppgjorts på 3 och 5 år. I de första avtalen bands kolpriset vid engelska stybbkol, men det visade sig rätt snart att säljaren inte kunde tillämpa de böj Forum 9/7 ningar av prisen som kontraktsenligt hade varit möjliga. En sådan höjning av prisen hade lett till att nya avtal knappast hade kunnat slutas, och under inga omständigheter hade kunderna varit intresserade äv ökade inköp. Därför har senäre fast pris i stor utsträckning använts.

Fraktkostnaderna framgår av bild nr 3.

Fraktkostnadetna har visserligen varit ca en tredjedel av priset på förbrukningsorten, men då östersjöfrakterha varit rätt stabila har de inte haft något större inflytande på variationerna i totalpriset.

Även med den konsumentvänliga prispolitik som bedrivits har kolet emellertid fått kämpa för sin existens, Vid valet mellan kol och olja bör kolets kaloripris avsevärt understiga oljans om de skall vara jämbördiga. Hur mycket varierar naturligtvis från fall till fall och är beroende av såväl tekniska som geografiska faktorer. Det är helt naturligt att den under de senaste åren rådande bränsleknappheten i Europa har framkallar stigande kolpris. Dessa har inte avsevärt påverkat vårt land emedan de flesta storkonsumenter hade kolkontrakt med fasta priser, som utgick först vid årsskiftet 1970—71. Därför blev också prishöjningen på ca 130 procent fob mer kännbar än om den kommit i flera omgångar. Det är dock troligt att den polska leverantören kommer att inse att ett bibehållande av kolleveranser i väsentlig omfattning till Finland endast är möjligt med en lägre prisnivå än den nuvarande. För tillfället har kol ett högre kaloripris än olja, räknat fritt i importhamn, alltså utan landtransport som för kol i allmänhet ställer sig ogynbsammare än för olja.

Bränsle från Sovjet

Sovjetunionen har under en följd av år visat ett avtagande intresse för export av kol till Finland. Detta sammanhänger troligen med det kraftigt ökade energibehovet på hemmamarknaden och i andra östländer. Samma tendens gör sig gällande för tung brännolja.

En översikt av Petroleum Press Service 1968, som baserats p ryska källor visar, att östblocket fram till 1980 kommer att Vänd!

Blid 1 IMPORT AV STENKO vllJ. ton

P pooca po srsssss AT RNNP p 45-45 -47 -4B 49 -50 -51 -52 59 «54 55 55 -57 -50 -59 60 -81 -82 -83-64-85 -8B6 -67 -68 -89 :70 -7 19

Aktiva Ordinära tillgångar Finansie: ngstillgångar

EET SR 2956,45 Banktillgodohavanden . 823 690,29 Lån …… seserrera 794 148,82 Diverse debitorer 32 803 684,28 Oreglerade haverier 795 066,23 Konjunkturdeposition …..sssssrsersrsrrrsr ra 2153 600,— 37 373 146, Omsättningstillgå; ad

S ngar Diverse förråd för fartygen

Anläggningstillgångar FArtygel sosssosrssrsrerrsrsr reses rss ena 120 466 000, 1 810 587,84

Fartyg under byggnad . « 203 550 139,24 Terminalanläggningar 3 204 000,— Övriga fastigheter . ………. 144 400— Lastbehandlingsförnödenheter 497 000,— Inventarier s.ssessesssesr reses 1023 000,— Aktier och övriga värdepapper 8 139 289,41 Långfristig kapitalplacering ……………. 5 592 740,20 | . 342 616 568,85 Resultatregleringsposter —…..sssssssssssr sa 23 285,— Värdering jposter ” ndextillägg sossssorsrrsrererrrrri rss rss era — Extraordinära tillgångar 260 500, Aktier sosrosesenrrreesertsrrr ers rss res ra 395 736,7 mk 382 579 824,54

Kostnader Ordinära kostnader Trafikkostnader inkl, bränsle assuranser & löner (Lönerna uppgår till mk 41701 017,66 år 1969 mk 36 376 795,—) …………s.. 194 634 591,05 Kontorslöner 6 384 164,45 Räntekostnader 9891 839,70 Skatter reser aar ns 1978 803,20 Allmänna kostnader 4 367 417,77

Avskrivningar 217 256 816,17 Fartygen oeoserserersersererer rss ers enes 33 305 615,74 Kurs- och indextillägg . 130 500,— Diverse moreeeeeererererrrr ere rer rr rss sa 906 456,7 a | 34 342 572,47 Överföring till Pensionsstiftelserna ………. 1300 000,— N . 252 899 388,64 fCtS VÄNS oo oosseseseereeserrsresr rer rr rerna 2 023 840,5 mk 254 923 229,23

FINSKA ÅNGFARTYGS AKTIEBOLAGET

STÄLLNING DEN 31 DECEMBER. 1970

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1970

Pp Främmande kapital Areva Kortfristigt Bankskulder sossossosserrserrrrsr rr rr rr sr saa 1769 237,54 Växelskulder 18 342 469,94 Diverse kreditorer 27 238 760,44 Inteckningslån - > 4378 876,10 Övriga lån oereseerrreesererre rese i sr ers rs 17 688 865,39 Tängfristigt Inteckningslån .. 20 380 783,30 Övriga lån . 114 638 922,30 Nybyggnadskon ej förfallna rater ssssssessssrsererr arr rer era 147 800 075,99 352 237 991,— Resultatregleringsposter ………….s.sesos 1258 133,10 Eget kapital Aktiekapitalet .. 25 160 000,— Reservfonden 560 000,— Dispositionsfonden ..sssssssserrrererrr sera 1 300.000,— 27 020 000,— Vinstmedel Rest från föregående år 39 859,85 ÅLEts VINSt oosesereessses ses s ss sa 2023 840,59 2 063 700,44 mk 382 579 824,54 Ansvarsförbindelser: Ensam 23 843 546,— Solidariskt 50 365 923,— mk 74 209 469,— Ordinära intäkter Intäkter. Egna och befraktade fartygs trafikintrad …. 251121 155,68 Ränteintäkter . 786 343,10 Dividender . .. 123 315,80 Övriga inäkter . 2 855 420,85 Exiraordinära intäkter 254 886 235,43 Dividendet ssssseseerseersretrrrrrrår ere r rss 36 993,8 mk 254 923 229,2 konsumera avsevärt mer bränslen än den planerade produktionsökningen kan tillgodose. Man kommer därför att bli tvungen att till östblocket importera bränsle främst från arabländerna, och denta import har redan inletts. Skillnaden i behovsökning och produktionsökning beräknas år 1980 stiga till 100 miljoner ton årligen räknat som stenkol.

Detta ger måhända en förklaring till Sovjetunionens intresse att exportera gas, varav stora förekomster nyligen upptäcktes. Samtidigt erbjuder detta bränsle en avlastning av transportmedlen. Det förefaller således som om vår bränsleimport i framtiden från Sovjetunionen i huvudsak skulle komma att utgöras av råolja och naturgas. Av raffinaderiprodukter kommer troligen endast marginalkvantiteter ifråga, i den mån vårt behov inte kan täckas av de inhemska raffinaderierna.

Oljan som energikälla

Oljan stod år 1950 för 11,9 procent av energimarknaden i Europa och nådde 1968 53,8 procent, Denna snabba utveckling berodde på en intensiv konkurrens och låga pris unde 2 en tid av överutbud på olja. Man räknar. med att oljan skal bibehålla en marknadsandel på ungefär 60 procent. Den se naste tidens snabba stegring av oljepriset är beroende av följande faktorer e oron i Mellersta Östern, som lett till stängningen av Suezkanalen och sedermera också till avbrott i pipe-linetransporterna mellan Persiska viken och Medelhavet.

• en ändring av Libyens exportpolitik, som lett till en minskning av exportvolymen för att oljeförråden inte skulle uttömmas för snabbt.

» en kraftig ökning av energibehovet i Västeuropa, vilket lett till att raffinaderikapaciteten blivit otillräcklig. Detta i sin tur har medfört ett ökat transportbehov av olja dels beroende på längre transportdistanser och dels på den ökade volymen.

För närvarande pågår en intensiv upprustning i form av inves tering i raffinaderikapacitet i Västeuropa samt i tanktonnaget utökning. Bristen på raffinaderikapacitet torde vara avhjälpt senast inom ett par år och tankfrakterna visar redan nu en

Forum 9/7 sjunkande tendens, vilket antyder att det enorma nybyggnads- program som påbörjats kanske inte kommer att ge den utdelning man räknat med.

Prisnoteringar för olja

För råolja och produkter utges dagligen prisnoteringar, Platt’s Oilgram Price Service, Mc Graw-Hill Publ. Co., New York, Chicago & Houston, som täcker praktiskt taget alla internationella inköpskällor av betydelse. Ur denna publikation hämtar världens oljeföretag samt större köpare informationer om marknadsläget.

I detta sammanhang bör påpekas att de prisnoteringar som finns för olja och som eventuellt kan användas vid importaffärer, alla uppvisar en hel del olägenheter. Aruba-noteringen som varit konstant i ca 12 år återspeglar inte variationer i priset på världsmarknaden. Det är också svårt att finna andra noteringar som skulle bättre fylla denna uppgift. I Europa noteras tung brännolja fob Ialies och på samma sätt noteras i Rotterdam pris för olika brännoljor fritt i flodfartyg. Dessa noteringar återspeglar egentligen endast vad en köpare av mindre kvantiteter på kort sikt får betala, Båda uppvisar starka säsongvariationer.

Aruba-noteringen liksom andra noteringar i oljeproducerande länder har den nackdelen att den återspeglar det beskattningsvärde, på vilket oljebolagen betalar dels royalty och dels skatt till värdlandet utan hänsyn till att det verkliga försäljningspriset kan vara lägre. Man förstår av detta att lägre försäljningspris än det överenskomna beskattningsvärdet inte återspeglas i prisnoteringarna. Det verkliga försäljningspriset kommer alltså inte till den stora allmänhetens kännedom. : Bild 4 framställer importen av tung brännolja 1946—1970. Bild 5 visar prisutvecklingen.

Liksom för kol ser man av kurvan hur Korea- och Suez-kriserna verkat höjande på priset. Det angivna preliminära priset för 1971 kommer av allt att döma att stiga med ytterligare ca 15 procent.

I detta sammanhang kan det ha sitt intresse att se importpris som Sverige betalat. Bild 6 visar utvecklingen 1963—70.

Import av tung brännolja till Finland

Tung brännolja från Sovjetunionen importeras av Suomen Petrooli Oy. De uppgör varje år ett leveransavtal med Soyus Nefteexport, varvid handels- och industriminsteriet underhandlar med den ryska leverantören beträffande priset. I över 10 års tid har den ryska brännoljan bundits vid Aruba-noteringen på Bunker C, vilken hela tiden varit $2— per barrel.

Vid prisförhandlingarna har dock under en följd av år bevil jats avsevärda rabatter nämligen upp till 22 procent på det noterade priset. För tillfället utgår ingen rabatt på noteringen, men bindningen vid densamma betyder att när Aruba-notering ändras kommer även vårt fob-pris för tung brännolja att ändras i motsvarande grad. Vidare bör man beakta att priset noteras i $ per barrel (158,99 liter), vilket gör att oljor med olika specifik vikt kommer att ha olika tonpris. Variationen kan inom det område vi rör oss på uppgå till ca 3—4 mk per ton. Bild 7 visar importkalkylen för tung brännolja.

Frakttaktorn

Den andra stora faktorn i prisbilden är frakten. I vår priskalkyl ingår en sjöfrakt från Odessa till Nådendal med vintertillägg enligt en fraktskala som överenskommits mellan Suomen Petrooli Oy som befraktare och finska tankredare. Härvid följer man den internationella Worldscale och tillämpar under 1970—71 Afra 190. Worldscale ersatte i oktober 1969 den tidigare, likartat uppbyggda Intascale.

Systemet bygger på att en basfrakt beräknats för ett fartyg av storleken 19 500 tdw baserad på dess verkliga kostnade och med en skälig vinstmarginal. Detta motsvaras av WorldVänd!

Forum 9/71

Bild 2 Kolpris

Mu/ton STENKOL

SORT. KOL

45-46 7 -ÅB -40.-50 61-52 -51 +54 55-58-57 50 -59-50-61 -62-67-64 55-66 67 -68 -69 -70 -71

Bild 3 Kolfrakter, Östersjön

Med to -66 -57 -58 -59 -60 -61 -62 -63 -64 -65 -66 -57 -58 -69 -70

Bild 4 Import av tung brännolja

Import av tung brännolja

Mij: to 5 s ä 3 2 1 0 , a 7 5 s k a 2 a 1 D 4 M D a. 0. 0. 9. g. a. 0. a.

BILD +UG-7-kRsk) 250 91-52-5)-5Å -$9.56 59 58 54.60 81.62.6154 65-66-57 -03.69 -10-71

Bild 5 Tung brännolja pris

Tung brännolja pri union ot

BLO 5

Bild 6 Prisjämförelse Mx/lan ct eo 70 so 50 £ 30

Bild 7

PRISKALKYL FÖR TUNG BRÄNNOLJA 115 MKk/1.000 kg

Fob $ 14. 11/1.00 kg 59.43 Sjöfrakt 42.47 Försäkring 0.2 “/o ct —2 Cif 102.11 Provision, 19/0 fob —59 Tratikavgift 1— Trafikavgift 1— Bank m.m. kostnader —22 Manko, 0.4”/0 citf —41

Import per järnväg Franko gränsen är priset ca —83. + 8-7 -20 -L9-50+51:52-8) 54-55 .58 57-58 -53.-60-61 -52 63 54-55 GE 57 53-69-70 7 18.1,.1971

Sommarfrakt Cif ca 98. scale 100. Sedan noterar man den frakt som skall gälla för varje befraktning genom att ange den i procent av Worldscales basfrakt. Bild 8 visar hur frakten Odessa-Nådendal är sammansatt och anger dessutom storleksgränserna för de enligt Afra noterade fartygsklasserna. Vidare visas kostnaderna för transporter med fartyg av olika storlek i förhållande till basfartyget på 19500 tdw. Tabeller finns uppgjorda där basfrakterna från alla tänkbara exporthamnar till alla tänkbara importhamnar är uträknade. Worldscale basfrakten korrigeras med jämna mellanrum. För att ge en uppfattning om den allmänna fraktnivån publiceras Afra, dvs Average Freight Rate Assessments, månatliga fraktmedeltal för alla kända frakter under den månad som slutar på publiceringsdagen. Dessa fraktnoteringar används rätt mycket av oljebolagen utomlands för prissättning av följande månads leveranser. Av bild 9 visande fraktnoteringar från 1969—70—71 kan den passerande toppen i tankfrakterna klart konstateras.

Förutom Worldscale och Afra innehåller vår priskalkyl ocks —R

Bild 8 Sjöfrakt

Sjöfrakt:

Odessa—Nådendal $4.58 Worldscale, Afra 190, vintertillägg $ 1.50 + 0.13/long ton

Tankfartygsklasser tdw:

General Purpose 16.500— Medium 25.000— Large 1 50.000— Large 2 80.000—150.000 Fartygsstorlekens inverkan på transportkostnaden. 19.500 tdw w 10 50.000 » w 5 70.000 » w 50 100.000» w 4 200.000 » w 3 300.000 » w 30

Bild 9 Tankfrakter - TANKER FREIGHT RATES Percentage above or below Intascale MONTHLY AFRA

Gen. Med, Large1 Large2 SINGLE

Purpose VOYAGE 1969 (DIRTY) June —21.1 —32,4 —89.6 —45.2 41 Sept —13.5 —26.2 –37.0 —43.6 —20

Worldscale

Oct 97.2 84.3 69.8 63.3 106 1970 Nov 170.4 156.8 109.7 95.2 285 1971 Feb 143.0 133.5 107.8 90.7 183 Bild 10 Beskattning HEAVY FUEL OIL Land Totalt Finland — rävara för industrin — — för andra ändamål 10 9/0 Sverige — för cementindustrin mk 3.40/t — för andra förbrukare mk 10.20/t Norge — för industriproduktion ’ — — för andra ändamål 12/0 Danmark = England (U.K.) — import (Heavy Fuel Oil) mk 33.43/t — Heavy Fuel Oil mk 16.80/t Tyskland — Heavy Fuel Oil, raff. i T. mk 22.40/t — d:o importerad mk 22.56/ ett vintertillägg till sjöfrakten. Detta utgörs av $ 1.50 + 0.13 per long ton. Av de övriga kostnaderna uppbärs provision av importören.

Alltsedan Neste inledde sin raffinaderiverksamhet har dess prissättning grundats på dels teoretiskt uträknade dels verkliga importpris. Sålunda gäller den här visade priskalkylen för Nestes produktion av tung brännolja trots att ingen sådan olja kommer från Odessa. Den tunga brännolja som importeras levereras per järnväg över gränsen.

-Beskattning

Bilden av bränslepriserna skulle inte vara fullständig utan att beakta de beskattningsåtgärder som de olika länderna vidtagit. Här varierar praxis mycket beroende på om landet haft en egen bränsleproduktion som behövt en viss protektion för att kunna existera. Bild 10 visar den beskattning av olja som tilllämpades för några år sedan i de nordiska länderna samt England och Tyskland. Tabellen är i dag inte fullt korrekt émedan de värden i mk/ton som anges är uträknade före vår senaste devalvering, En omräkning är inte befogad då de flesta länder i någon mån ändrat sin beskattningsprincip sedan tabellen uppgjordes. Kol för industriella ändamål har egentligen endast i Finland och Frankrike belagts med väsentliga pålagor.

Utvecklingen de närmaste åren

Möjligheterna att förutse vad som kommer att hända inom en nära framtid är givetvis ganska begränsade. Ett är emellertid säkert: OPEC kommer att genomföra de beslutna prishöjningarna på ca 5 procent sommaren 1971 och därefter ca 4 procent årligen. Venezuela har för omkring en månad sedan höjt sina beskattningspris på råolja och produkter. De av oljebolagen tillämpade slutliga prisen har hittills inte nått oss, men troligt är att höjningen av Aruba-noteringen kommer att ligga mellan 30—50 procent per barrel. Man kan alltså vänta sig en höjning på ända till 25 procent av fob-priset. I fortsättningen blir kanske utvecklingen något lugnare, men detta är givetvis mycket beroende av tillgången på olja från olika intressegrupper.

Polen betraktar. Finland som ett naturligt avsättningsområde för kol. Då tillgången på kol enligt uppgift är tillräcklig för åtminstone 1000 år framåt har man utvecklat kolbrytningen så att den tekniskt står på en hög nivå. I dagens läge är det främsta problemet att skaffa kapital för de investeringar som är nödvändiga dels för moderniseringen av gamla kolgruvor och dels för öppnandet av nya sådana. Utan dessa investeringar kan det ökade inhemska behovet inte tillgodoses, och ännu mindre kan exporten ökas.

Då man beaktar att en ny kolgruva uppnår full kapacitet först 7 år efter det anläggningsarbetena startats, förstår man att den har svårt att konkurrera om kapitalet med industrigrenar som ger snabbare utdelning. För att motivera investeringar i ny gruvkapacitet är det troligt att Polen kommer att intressera sig för långtidsavtal för kolleveranser. Av handelspolitiska skäl kommer man i Polen sannolikt att göra stora ansträngningar för att bibehålla kolmarknaden i Finland. För tillfället finns det ett stort antal köpare av kol för komplettering av stora energibehov i Europa. Denna upphandling av marginalkvantiteter fortgår endast så länge knapphet råder på olja till lämpligt pris.

En annan omständighet som kan inverka på läget är att det givetvis i Europa också finns intressenter som med tanke på den senaste tidens svårigheter gärna gör långtidsavtal beträffande kolleveranser för att ha sitt energibehov säkrat.

Med tanke på den allt hårdare konkurrensen om energikälloxna kan slutligen en situation uppkomma där en storkonsument av bränsle inte kan välja vilket alternativ han föredrar, utan måste undersöka vilket som ger möjlighet att anskaffa bränsle i tillräcklig kvantitet under en tillräckligt lång tidsperiod. dd

Forum 9/71