Sovjets nya femårsplan förutsätter avancerad teknisk utveckling

av P. E. Paul Forum 1971-09, sida 34-35, 12.05.1971

Taggar: Orter: Sovjetunionen

Utblick

Sovjets nya femårsplan teknisk utveckling

Enligt den nionde femårsplanen 1971—1975 skall indusifrins produktivitet växa med 36—40 procent eller cirka 8 procent per år. Detta är en mycket hög siffra jämfört med andra länder. Denna produktivitetsökning skall så gott som helt och hållet åstadkommas genom rationallsering och avancerade tekniska processer, Ökningen av arbetskraften beräknas nämligen bli endast 1 procent per år i medeltal, framhåller ekonlic, P. E. Paul i denna analys av den nya femårsplanen.

I den XXIV partikongressens direktiv med anledning av den nya femårsplanen sägs att ”grundforskningen och den tillämpade forskningen på allt sätt skall utvecklas och resultatet skall så snabbt som möjligt tillämpas inom folkhushållet”. Vidare sägs det i direktiven att ”den teoretiska och tillämpade matematiken och kybernetiken skall vidareutvecklas så att man i folkhushållet i större omfattning kan tilllämpa matematiska metoder och elektronisk räkneteknik samt automatisera produktionsprocesserna”.

I direktiven anges också viktiga områden inom vilka forskningen särskilt skall intensifieras. Sådana områden är kärnfysiken, det fasta tillståndets och halvledarnas fysik, kvantelektrotekniken, plasmafysiken och lågtemperaturfysiken. Målsättningen är att skapa nya material och att utveckla effektiva metoder att bearbeta dessa nya ämnen. Energiomvandlingsmetoderna skall ytterligare förbättras och snabbreaktorer utnyttjas industriellt. Man kommer också att använda kärnfysikaliska och strålningsprocesser, inte endast i vetenskapliga sammanhang. Elektrotekniken, radiotekniken och datatekniken skall ytterligare utvecklas, likaså den teo - retiska och tillämpade mekaniken.

I avsnittet om den tekniska utvecklingen sägs också i direktiven att rymdforskningsarbetet skall utföras på bred front i syfte att utveckla fjärrtelekommunikationerna, televisionen, väderleksprognoser, letandet efter nya naturtillgångar samt för att ”lösa andra folkhushållningsuppgifter med hjälp av satelliter samt automatiska och bemannade apparater”. Slutligen skall också utforskningen av månen och planeterha i vårt solsystem förbättras.

Långa avtal med ”kaplitalistländer”

I sin presentation av den nya femårsplanen framhöll Kosygin för partikongressen särskilt, att ”Sövjetunionen är anhängare av att handelsförbindelserna med de industriellt utvecklade kapitalistiska länderna utvidgas”. Kosygin konstaterade också att ”i våra ekonomiska förbindelser med Finland, Frankrike, Italien, Japan, Tyska Förbundsrepubliken och Österrike håller det på att uppkomma en tendens att ingå långfristiga överenskommelser, som omfattar handel, ekonomiskt utbyte, vetenskapligt-tekniskt utbyte som även beaktar kreditaspekter och finansiella aspekter”.

Omedelbart efter undertecknandet av det västtyska—sovjetiska avtalet i Moskva ingicks flera hundra samarbetsavtal om teknisk know-how mellan den västtyska storindustrin, framför allt den kemiska industrin, och Sovjetunionen, trots att avtalet inte ännu är ratificerat.

Särskilt intressant är Kosygins konstaterande att också ”kreditaspekter och finansiella aspekter” beaktas. Tydligt är, at 3 förutsätter avancerad

Sovjetunionen behöver stöd från de kapitalistiska industristaterna inte endast i fråga om know-how utan även i fråga om krediter tex för Sibiriens industrialisering. Det jättelika Bratsk-kombinatet, som förbrukar 22000 kubikmeter virke per dygn, exploaterar endast 5 procent av de skogsresurser som alltjämt är orörda i Sovjetunionen. Detta visar vilka enorma outnyttjade resurser som finns, och som kräver ett utvecklat samarbete mellan öst och väst för att bli utnyttjade inom rimlig tid.

Den nya femårsplanen 1971—1975 är ett nytt steg i Sovjetunionens ekonomiska utveckling, i strävan att allt bättre utnyttja redan upptäckta naturtillgångar och att prospektera nya resurser.

Enligt planen skall nationalinkomsten växa med 37—40 procent under tiden 1971—1975 eller med ca 7,5—8,0 procent per år mot att en årlig ökning om drygt 8 procent uppnåddes under närmaste föregående femårsperiod 1966—1970. Detta visar, att de målsättningar som nu uppställs är rimliga och realistiska.

Mera konsumtionsvaror

Produktionen av konsumtionsvaror planeras bli större relativt sett än tillverkningen av produktionsvaror. Denna utveckling inleddes redan de sista åren av närmast föregående femårsplan.

I direktiven fastställs den viktiga principen att ”betydelsen av ekonomiska överenskommelser (mellan de sovjetiska företagen) skall understrykas och likaså ansvaret för att de uppfylls”. Man kommer särskilt att ”stimulera uppkomsten av medelstora räntabla produktionsföretag”. Härav framgår, att den ekonomiska reformen för större beslutanderätt för företagen och vinsten som mått för den ekonomiska effektiviteten, alltjämt skall tillämpas och fördjupas. Detta framgår för övrigt i olika sammanhang i direktiven, som är ett digert aktstycke på ett sjuttiotal sidor. ”Man bör stimulera ministeriernas och produktionsinrättningarnas initiativförmåga”, ”principen om den ekonomiska räntabiliteten måste inrotas” är två typiska uttryck för att den ekonomiska reformen kommer att fortsätta. Också de rent praktiska anvisningarna präglas av den ekonomiska reformen. Partiprissystemet skall förbättras och priserna skall ges en större betydelse än tidigare som ekonomiskt stimulansmedel.

Enligt den nya femårsplanen 1971—1975 beräknas ökningen av konsumtionsvaror bli drygt 8 procent per år. Denna ökningstakt uppnåddes också under den närmast föregående femårsperioden. Under hela planperioden 1971—1975 beräknas ökningen av konsumtionsvaror till 44—48 procent och för produktionsvarorna till 36—40 procent.

Sparandets betydelse understryks i direktiven. Man rnåste hushålla med de givna resurserna. Beträffande bränsle, elektricitet, kemikalier och trävaror skall förbrukningsnormerna skärpas med 7—10 procent. Inom de olika basindustrierna siktar man på mycket stora produktionsökningar. År 1975 skall oljeproduktionen uppgå till 480—500 miljoner ton och utvinningen av jordgas till 300-—320 miljarder kubikmeter per år. Kolproduktionen beräknas 1975 uppgå till 685—695 miljoner ton och stålproduktionen till 142—150 miljoner ton.

Forum 9/71

RAUMA-REPOLA OY

BALANSRÄKNING 31, 12. 1970

Aktiva:

Finansieringstillgångar Kontanter och bankfordringar Kassa och bankkonton 16 529 671,22 Konjunkt.deposit. 5 578 523,— Invest.depositioner 3935 826,— 26 044 020,22

Reversfordringar

Leveranskred. — 170551 480,0 Övriga 3 925 250,— 174 476 730,08 Kontofordringar

Leveranskrediter 47 831 720,3 Övriga 118 297 771,06

Fötrsk. t. lev.törer 17 047 624,33 183 177 115,74

Statliga skuldförbindelser . …- 4 090,— 383 701 956,04 Omsättningstillgångar

Färdiga varor och halvfabrikat 83 079 416,—

Råvaror och materialier …. 111406 160,— 194485 576,

Anläggningstillgångar Skogs- och jordfastigheter 27533 050,37 ökning –…. 7 312 572,71 minskning 535 907,08 34309 716,— Industrifastigheter 67 571 191,01 ökning …… 37 258 842,68 minskning o. avskr. …… 8 029 567,69 96 800 466—

Mask. o. inv. .. 75961 142,44 ökning …… 89 091 512,58 misnkn. o. avskrivn. …. 36 817 929,02 128 234 726,— Övriga anläggningstillg. 10045 356,— ökning …..- 8 526 000,57 minskn, o. avskrivn. …. 2455 235,57 16116 121,— Värdepapper .. 24023 676,— ökning ….. 1133054,— 25156 730,— 300 617 759,— Värderingsposter a 544 082,39 minskning och avskr. sent 79 898,10 464 184,29 ÖverföringspoOsler …sssrrseserreer ere r retas 326 053,3 mk 879 595 528,66

RESULTATRÄKNING 1970

Kostnader: Egentliga kostnader

Löner + 149 925 551,05 Hyror s.cssrrser 521 850,63 Räntekostnader . 32 612 609,45 Skatter …sso.e> 0 4525 363,92 Avskrivningar …..sssesse+0r 44 706 653,55 Övriga egentliga kostnader …. 30335 834,01 Överfört till pensionsfonden .. 4000 000, Överfört till investeringsfonden 2819 500,— 269 447 362,61 Räkenskapsårets nettovinst ……….ss–+e 11 305 767,6 mk 280 753 130,26

Passiva: Främmande kapital Kortfristiga skulder Kontoskulder Leveranskrediter — 38 445 058,3 Övriga …….« 222 950 633,44

Erhållna försäljn.

förskott 132 300 708,05 393 696 399,88 Långfristiga skulder

Obligationslån 96 670 820,—

Inteckningslån 13 127 365,55

Pensionsfond 5 750 000,—

Leveranskrediter 114 800 752,0 Övriga långfr.

skulder 96 022 945,46 326 371 883,02 720 068 282,90 Värderingsposter

Reservering för kreditrisker .. 7407 000,—

Garantireservering ….-….ssss 5775 000,— 13 182 000,— Överföringshoster s.sssssrseererer rosar rr rent 8 871 061,50 Eget kapitai

Aktiekapital ……….sso00s 83 000 000,—

Resgervfond ……- 3 250 000,—

Dispositionsfond 27 557 905,24

Investeringsfond 8 899 500,— v Styrelsens dispositionsmedel .. 14 877,4 ins 3 446 133,97 11 305 767,65 14751 901,62 137 474 184,26

Från föreg, år .. Räk.årets vins mk 879 595 528,66

Ansvarsförbindelser ……….ssoesessccee mk 39 223 506,— av vilka solidariska förbindelser .. mk 10077 825,— Intäkter:

Egentliga intäkter Fakturering . - 262 320 045,5 15 164 001775 1437 124,65 1831 958,32

Ränteintäkter . Intäkter från eg; . Övriga egentliga intäkter …….s–s-»->e mk 280 753 130,26

Omsättning år 1970 mk 741 949 585,51

Under hela femårsperioden 1971—1975 skall tillverkas 11 miljarder meter tyg eller 2 miljarder meter i medeltal per år. Sovjetunionens invånarantal är 240 miljoner. Det betyder drygt 8 meter tyg per person och år i medeltal. Skoproduktionen blir under samma tid 800—830 miljoner par eller 160—170 miljoner par i medeltal per år, dvs drygt två par skor i medeltal per person under tre års tid. Tillverkningen av trikåvaror skall öka 1,5 gånger, konfektionen 1,4 gånger och pörsliner och fajanser 2 gånger, för att nämna några exempel.

Under samma tid skall lönerna höjas för tjänstemän och ar Forum 9/7 betare med 20—22 procent eller ca 4 procent per år, och för kolchosmedlemmar och lantbruksarbetare med 30—35 procent eller drygt 6 procent i medeltal per år. Löneklyftan mellan land och stad skall alltså minska. Man observerar att löneökningarna har beräknats mindre än produktivitetsökningen som för industrin var ca 8 procent i medeltal per år. I Sovjetunionen tillåts inte några inflatoriska löneförhöjningar. Detta inskärpte redan Chrustjov på sin tid. Först skall produktiviteten växa och först efteråt kommer löneökningarna. D