Stig Stendahls Fiskars - ett amerikanskt företag med rötter i Finland

av Ragnhild Artimo Forum 1992-14-15, sida 06-08, 12.11.1992

Taggar: Bolag: Fiskars Personer: Stig Stendahl Teman: företag

Stig Stendahls Fiskars —

ETT AMERIKANSKT FÖRETAG MED RÖTTER I FINLAND:

Text: Ragnhild Artimo

Fiskars jobbar i nischer där varken Finland eller Skandinavien räcker till, säger bolagets färska VD Stig Stendahl. I konkurrensen måste man s att vara bäst med det man jobbar med — antingen det handlar om att vara bäst i lande eller bäst i världen. Gärna världen, förstås.

LJ . verraskningar är något Stig | 0 inte tycker om. i arbetet. Överraskningar och stora avvikelser visar att man någonstans inte har koll på vad som händer, inte klarar att tolka signalerna rätt — eller inte har civilkurage nog att kommunicera problemen.

Kommunikation är ett av nyckelredskapen i ledarjobbet. Stig Stendahl vill leda med alla dörrar öppna, det har han deklarerat från starten i april. Han medger att öppna dörrar ”tar tid”, och tid är en ändlig resurs, tyvärr. Men han tror inte att det är en omöjlig ekvation.

Stendahl säger att han är främmande för auktoritärt ledarskap. Måste man ha en etikett kanske coaching ligger närmast, eller ”orkesterledarskap”. Han vill locka fram det som är bäst hos olika individer, hos solister, stråkar, blåsare…

Bästa kommunikationen. överlägset. är ansikte mot ansikte.

— Det ger möjlighet till total feedback på alla plan. Men min närmaste medarbetargrupp är vanligtvis geografiskt decentraliserad så jag tillbringar en massa tid i telefon — det är nästbäst. Elektronisk post tycker jag inte om — den ger ingen direkt återkoppling. ingen växelverkan. Hu!

Hela människan måste vara med!

Stig Stendahl. diplomingenjör med kemi som huvudområde (och spontan passion sedan pojkåren), har samlat på sig en rad odiskutabla ledarframgångar redan förrän Fiskars fångade upp honom senaste vår. Första VDuppdraget var 1973 vid Wallac efter att han samma år hade utnämnts till produktionsdirektör där. Wallac var dotterbolag till svenska LKB, och 1979 fick Stendahl ta över VD-skapet för moderbolaget LKB i Stockholm.

1986 såg han tiden mogen för repatriering och tog emot uppdraget att leda Abloy Security härhemma.

Parallellt med chefsposterna har Stendahl genom åren innehaft talrika styrelseuppdrag i företag representerande ett brett spektrum branscher: nu har han gallrat dem till bara en handfull för att bättre fokusera sina resurser. Av samma orsak har han också lämnat alla tidigare förtroendeuppdrag av samhällelig art.

— Att leda ett företag är framför allt att leda genom människor. Jag strävar till att lära känna dem jag arbetar med så väl som möjligt. inte endast i deras professionella kapacitet inom Fiskars, utan som människor, få en bild av deras sätt att se, deras ambitioner, lära känna deras familjer. Människan är en helhet, inte er person mellan nio och fem, och en annan resten av dygnet. För att kunna sköta mitt jobb som ledare är det viktigt för mig att förstå dem jag nära samarbetar med. Då går det också bättre att kommunicera.

Detdär med kommunikation och att vara ”zu haben” är inte bara ett slagord tillsvarvat för PR-bruk. Stendahl berättar det inte själv, men atmosfären och andan 1 de företag han arbetat vid bär vittnesbörd om en unik förmåga att skapa arbetsglädje och laganda. ”Jag är nog ganska bra på att kommunicera”, säger han enkelt.

Och det är sant: det är lätt att tala med honom, lätt att fråga, lätt att under samtalet se Fiskars genom hans ögon.

Men det är antagligen ett fatalt misstag att klassa honom som en nice guv: man förnimmer starkt att han Vill, och utan svårighet också kan få andra att Vilja.

— Medarbetarna = måste kunna komma till mig också då något gått galet och de verkligen behöver hjälp

Stig Stendahl, Fiskars VD sedan april, betonar att konsumentvaror är koncernens ryggrad. En annan sak är att också på den sektorn finns plats för en del gallringar. Principen, säger Stendahl, är an ingen enhet får gå med förlust. Det är en tajt målsättning,

Fiskars klassiska hrukssaxar med det kännspaka orangefärgade handtaget — och nyheten Fiskars for Kids, i lysande neonfärger.

14-15/1992 FORU och stöd. Det måste vara tillåtet att begå misstag — annars blir väldigt litet överhuvudtaget gjort — men inte samma misstag om och om igen.

Vad vill Fiskars?

Fiskars vill vad dess aktieägare vill, fattas bara annat. Och det är att nu och framdeles — också inför den förpliktande 350-årsdagen 1999 — vara ett framgångsrikt, ekonomiskt friskt företag. Med tyngdpunktsområden som svarar mot företagets unika kunnande. Och med världen som marknad. Det är den redan nu, men marknaden är en käresta som måste erövras på nytt varje dag.

Fiskars strategiska tyngdpunktsområde är och skall under en överskådlig framtid vara konsumentvaror. Saxar, knivar, trädgårdsredskap.

— Just nu är trädgårdsredskap, både för handelsträdgårdar och privat användning, klart en tillväxtsektor, säger Stig Stendahl. — En orsak är att spadar, krattor och grepar å ena sidan är produkter relaterade till människornas ökande fritid, å andra sidan potentiellt står för gröna världen som blir allt viktigare också i marknadsföringsperspektiv.

Fiskars är marknadsledare inom trädgårdsredskap härhemma, i Sverige, Danmark och Norge, även om alla inte primärt marknadsförs under namnet Fiskars. I Norge t.ex. heter Fiskars trädgårdsredskap Norge Redskap, Made by Fiskars…

Saxarna är idag ett begrepp: ”Fiskars” är redan en synonym för ”saxar”. Stora och små, för tufft bruk och subtilare användning, för lek och arbete. Den klassiska, rejält stora universalsaxen är flitigt kopierad världen runt — man kan tala om en betydande junk-Fiskars-marknad. med besvikna användare där dessa plagiatverktyg gått fram. Att Fiskars i den celebra kollektionen saxar också har en nagelsax är lustigt nog inte så välbekant som man kunde vänta — här finns plats för en skärpning av marknadsefforterna. (Den är alldeles förträfflig, måste även en livslång Solingenanvändare medge. Red. anm.)

I Finland rör sig saxförsäljningen — Fiskars, alltså — kring en per tio invånare per år. Det är mycket — i betraktande av att dessa redskaps livscykel är praktiskt taget oändlig.

I USA är Fiskars marknadsstörst inom saxar med en marknadsandel på 30 procent.

Uttryckt i antal saxar handlar det om tiotals miljoner på årsbasis. Exempelvis Fiskars for Kids, en relativt ny sax i tuffa neonfärger för 6—08-åringar, har redan en årsvolym på 8 miljoner stycken. För de allra yngsta, 4—06 FÖRUN, 14-15/199 åringar, har Fiskars precis lanserat plastsaxen My First Fiskars (låter det bekant?), som materialet till trots är fin att klippa med, men lyckligt ofarlig. Den genialiska idén är ju att lära konsumenterna från späd ålder att saxen skall vara från Fiskars!

I andra ändan av åldersaxeln finns en klart växande marknad, och den utmaningen svarar man på med nyheten Softouch, en ”lättklippande” sax med en fjäder som ”öppnar” saxen. Softouch kräver ett minimum kraft och är tänkt dels för senior citizens, dels för reumatiker och andra handikappade. Modellen lämpar sig lika bra för vänster- som högerhänta.

Strategiskt ägarskap Om konsumentvarorna är Fiskar strategiska industri, representerar innehavet i Metra bolagets strategiska

Fiskars knivar är universalredskap i kö ket för alla tänkbara bruk ägande. Fiskars har nyligen breddat sin rösträtt i Metra från 16 till 19 procent och dess kakbit av Metras tiomiljarders omsättning är 1,9 mrd mark. Ställt i relation till Fiskars egen prognosticerade omsättning innevarande år — 1,5 mrd mark — är Metras strategiska betydelse klar. Är 19 procent en optimal andel?

Stig Stendahl ler gåtfullt — Vad är slutligen optimalt? Metra är en viktig strategisk placering, det är allt jag vill säga.

Och därmed förfaller ämnet.

Som strategiskt, eller åtminstone psykologiskt betydelsefullt ägande kan man också definiera Fiskars fastighetsinnehav: bolaget äger mycket stora områden i Fiskars-trakten och på Hangö udd. Beträffande sistnämnda konstaterar Stendahl att ”man planerar området för projekt som senare kan bli aktuella”.

Själva Fiskars bruk är en viktig symbol för koncernidentiteten: det skall genomgå en ansiktslyftning inför jubiléet. och dettas arbete har redan på vänd

Fiskars ida Ö Omsättning 1992 (prognos): 1,5 mr mark (1991: 1558 Mmk). Viktigaste marknad: Nord-Amerika som står för 34 procent av totalomsättningen. Finlands andel är 13 procent, Skandinavien 16, övriga Europa 29 och ”resten av världen” 5 procent.

€ Antalet anställda: ca 3 200 personer. Också här är Nord-Amerika störst med 43 procent av personalen och Finland näststörst med 34 procent. ”Rötterna” 9 Konsumentvarorna svarar för ungefär 1 miljard av omsättningen, den icke-strategiska industribiten för ca 450 Mmk. Konsumentvarornas lönsamhet är ”god, blir bättre”, den övriga industrin ”varierande, i snitt svag”.

& Strategiskt ägande: Fiskars andel av Metra i ”röstvikt”, 19 procent, motsvarar markmässigt 1,9 mrd mark. Tusendollarsfrågan: köper Fiskars mera Metra, när — och med vilka avsikter € Ett viktigt år: 1999. Då fyller Fiskars, landets äldsta industriföretag, 350 år.

gätt länge. Dethär är tydligen en dimension av vad Stendahl åsyftar med det litet provokativa uttalandet att Fiskars är ett amerikanskt bolag med rötter i Finland.

De övriga bitarna

Koncernens icke-strategiska industri — med andra ord de sektorer som inte ses som primära fokusområden — består av kraftförsörjningsaggregat (Deltec och Fiskars Power Systems, som i juni fick ny VD, Pekka Lehmuskoski), båtar, byggnadskomponenter och rälsfästen för järnvägar (INHA), hydrauliska — arbetsplattformar — för byggnadsindustrin och brandväsendet (Bronto Skylift), samt militärelektronik (Elesco).

Nyckelprodukten i kraftöverföring är UPS-aggregaten (Uninterruptible Power Supply), ett back-up-system för bl.a. datorers strömtillförsel, med vilket Fiskars är marknadsledare i Norden och idag också en ”betydande leverantör” i Europa och USA. I Europa tillverkas och marknadsförs UPS av Fiskars Power Systems. på den nordamerikanska marknaden sköts denna sektor av FPS:s systerbolag Deltec Electronics Corporation.

— UPS-hemorter är alltså Esbo, San Diego och Tijuana. säger Stendahl finurligt. — Denna business är naturligtvis beroende av datormarknaden och därmed ytterst konjunkturkänslig. I USA, där vi primärt var inriktade på stordatorer, opererade dessa tidigare med trefasström och numera med enfasström, vilket betyder att vi fått lov att bygga upp en ny produktfamilj som vi nu kör in och hop 8

Buster X pas trumfa igenom på marknaden. UPS monteras i Tijuana och testas i San Diego. Det aktuella NAFTAavtalet mellan Mexico, USA och Kanada kan i dethär sammanhanget bli positivt intressant för oss — Mexico har nämligen egna bilaterala handelsavtal med centralamerikanska länder, och Centralamerika är en potentiell stormarknad för detta slag av produkter. I Europa är en väntad tillväxtmarknad för UPS de forna öststaterna och framför allt östra Tyskland där banker och försäkringsbolag är en viktig målgrupp.

INHASsS rälsfästen är en stabil industri; järnvägarna är föga konjunkturkänsliga. INHAs Buster-båtar, en typisk hemmamarknadsprodukt, kämpar med en volymmässigt vikande marknad (de sabta Buster-båtarna har ju inte vett att dö).

Men relativt sett har man hållit po Handy-yxan är en av Fiskars nyheter och representerar konsumentvärusektorn — fritidsmarknaden är viktig.

sitionerna, säger Stig Stendahl. Aluminium-Bustrarna har faktiskt ökat sin marknadsandel av småbåtar jämfört med plastbåtarna, och har en kakbit på 25…30 procent. Men — Buster har aldrig lyckats erövra en plats i unga båtjuppars hjärtan, förståeligt nog: Buster-båtarna är tuffa arbetshästar men i sorglig avsaknad av all glamour. Å andra sidan betyder det ju mindre konjunkturkänslighet.

Arbetsplattformarna inkorporerades i koncernen 1987 genom köp av tre fabriker — i Björneborg, Tammerfors och Åbo. Sistnämnda har numera avvecklats, men tillverkningen av Bronto Skylifts för olika ändamål foörtsäter 1 Björneborg och Tammerfors. Det är plattformarna för brandväsendet som är den större biten — naturligt nog, med byggbranschen i djup kris bland annat efter Sovjetunionens sönderfall.

ÅA Gröna värden med en orangefärgad krat ta! Fiskars trädgårdsredskap är en viktig bit av strategin.